Inom ramen för LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade finns en rad insatser som syftar till att skapa trygghet, självständighet och livskvalitet för personer med funktionsnedsättningar.
En av de insatser som LSS erbjuder är möjligheten att ha en kontaktperson. Kontaktpersonens roll är att vara ett socialt stöd och en följeslagare för personer som kan ha svårt att skapa och upprätthålla sociala kontakter på egen hand. Detta stöd är ofta otroligt viktigt och värdefullt för att bryta ensamhet och ge den enskilde tillgång till ett mer aktivt och socialt liv. För personer med funktionsnedsättning kan en kontaktperson skapa en väg ut ur isolering och bidra till ökad trygghet och trivsel genom regelbunden kontakt och olika sociala aktiviteter.
Syftet med denna artikel är att diskutera vad en kontaktperson inom LSS är, hur insatsen fungerar, och vilken betydelse kontaktpersonen kan ha för den enskildes välbefinnande och självständighet.
Vad är en Kontaktperson Inom LSS?
En kontaktperson inom LSS är en insats som syftar till att ge personer med funktionsnedsättning ett socialt stöd för att minska isolering och skapa meningsfulla sociala kontakter. Enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar rätt till olika former av stöd för att främja deras möjlighet att leva ett självständigt och innehållsrikt liv. Kontaktpersonen fyller en viktig funktion i detta sammanhang genom att bidra till att individen får ett mer socialt aktivt liv, anpassat efter deras behov och intressen.
Kontaktpersonens Roll och Syfte
En kontaktperson fungerar som en vän och social följeslagare vars huvudsyfte är att vara ett stöd för personen att bryta ensamhet och stärka sin delaktighet i samhället. Många personer med funktionsnedsättning kan ha svårt att på egen hand skapa och upprätthålla sociala kontakter och då kan en kontaktperson vara en ovärderlig resurs. Genom regelbunden kontakt och deltagande i olika aktiviteter såsom att gå på promenader, fika, delta i kulturella evenemang eller ägna sig åt fritidsintressen, bidrar kontaktpersonen till att göra vardagen både mer stimulerande och innehållsrik.
Det är viktigt att poängtera att kontaktpersonen inte har medicinskt eller vårdande ansvar. Deras roll är uteslutande social vilket innebär att de inte hjälper till med omvårdnad eller hushållssysslor. Istället handlar insatsen om att bygga ett vänskapligt band där personen känner sig trygg och sedd, samtidigt som kontaktpersonen kan motivera och stötta dem att utforska nya intressen och delta i samhället på ett sätt som känns meningsfullt.
Skillnaden Mellan Kontaktperson och Andra Insatser
En kontaktperson skiljer sig från andra insatser inom LSS såsom personlig assistans och ledsagarservice, genom att fokus enbart ligger på den sociala aspekten. En personlig assistent kan till exempel hjälpa till med dagliga omsorgsuppgifter och praktiska göromål medan en ledsagare hjälper till med att ta sig till olika platser eller aktiviteter utanför hemmet. Kontaktpersonens uppdrag är mindre praktiskt och mer socialt: att finnas till för personen och att vara ett stöd i att bryta isolering.
För många kan kontaktpersonen vara den enda regelbundna sociala kontakten utöver anhöriga och vårdpersonal. Insatsen kan därför ha en otroligt viktig inverkan på den enskildes livskvalitet och psykiska hälsa, särskilt om personen saknar andra vänner eller naturliga nätverk. Insatsen är därför också mycket flexibel och anpassas utifrån vad den enskilde tycker om och vill göra.
Betydelsen av en Kontaktperson inom LSS
Genom att ha en kontaktperson kan personer med funktionsnedsättning få hjälp att utveckla sina sociala förmågor, våga prova nya saker och känna en ökad trygghet i sociala sammanhang. För många innebär kontaktpersonen att de kan delta i samhället på ett sätt de annars skulle ha svårt för och detta stärker ofta självkänslan och motivationen att vara delaktiga i sociala aktiviteter.
För individen innebär insatsen att de får ett förbättrat stöd i vardagen och möjlighet till en meningsfull kontakt som bygger på frivillighet, intresse och vänskap. En kontaktperson inom LSS är därför en ovärderlig insats för att skapa en mer social och meningsfull tillvaro för personer som annars riskerar att hamna i ensamhet och isolering.
Vilka Behöver en Kontaktperson?
En kontaktperson inom LSS kan vara ett ovärderligt stöd för personer med funktionsnedsättningar som på grund av sina begränsningar har svårt att skapa och upprätthålla sociala kontakter. Det kan handla om individer som har en intellektuell funktionsnedsättning, autism, psykiska funktionsnedsättningar eller andra omfattande fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som innebär att det sociala samspelet och vardagliga aktiviteter blir en utmaning. Insatsen syftar till att hjälpa dessa personer att få en mer aktiv och social vardag, vilket kan ha stora positiva effekter på deras välmående och känsla av delaktighet i samhället.
Målgruppen för Kontaktpersoninsatsen
Kontaktperson är en insats för personer som omfattas av LSS och som tillhör någon av de tre personkretsarna i lagen:
- Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd: Många personer med dessa funktionsnedsättningar kan ha svårt att initiera och upprätthålla sociala kontakter på egen hand. En kontaktperson kan hjälpa till att skapa stabilitet och trygghet i det sociala umgänget genom att finnas som en fast punkt i vardagen.
- Personer med betydande och varaktiga begåvningsmässiga funktionsnedsättningar på grund av hjärnskada i vuxen ålder: För personer som har drabbats av en hjärnskada senare i livet kan sociala och kommunikativa förmågor förändras drastiskt. En kontaktperson kan här bidra till att skapa en känsla av normalitet och hjälpa till att återuppta sociala aktiviteter som personen tidigare uppskattade.
- Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder: Denna grupp omfattar personer vars funktionsnedsättning är så omfattande att den påverkar förmågan att delta i sociala aktiviteter och sköta vardagliga sysslor. Här kan en kontaktperson spela en värdefull roll i att hjälpa personen att komma ut och göra saker som annars skulle kännas övermäktiga.
Typiska Behov hos Personer som Har en Kontaktperson
De personer som är i behov av en kontaktperson har ofta svårigheter att bygga och underhålla sociala nätverk på egen hand. Behovet kan se olika ut beroende på individens specifika situation men generellt finns ofta följande utmaningar:
- Social isolering och ensamhet: Vissa personer med funktionsnedsättning saknar naturliga sociala kontakter utanför sin familj eller vårdpersonal. En kontaktperson kan hjälpa till att skapa en regelbunden kontakt med någon som står utanför den närmaste kretsen och därigenom ge ett större socialt sammanhang.
- Svårigheter att delta i samhällslivet: För många kan vardagliga aktiviteter som att gå på bio, fika eller delta i lokala evenemang kännas som en stor utmaning. En kontaktperson kan då vara med som ett stöd och sällskap vilket gör att dessa aktiviteter känns tryggare och mer tillgängliga.
- Brist på meningsfulla fritidsaktiviteter: Personer med funktionsnedsättningar kan ha svårt att hitta aktiviteter som passar deras intressen och behov. En kontaktperson kan hjälpa till att utforska nya intressen och uppmuntra till fritidsaktiviteter som annars skulle vara svåra att genomföra på egen hand.
- Behov av trygghet i sociala situationer: För många innebär en funktionsnedsättning en känsla av osäkerhet i sociala situationer, till exempel på grund av bristande kommunikationsförmåga eller svårigheter att förstå sociala koder. En kontaktperson kan hjälpa till att öka tryggheten och självförtroendet i dessa sammanhang.
Kontaktpersonens Uppgifter och Ansvarsområden
En kontaktperson inom LSS har en viktig och mångfacetterad roll som sträcker sig över socialt stöd, sällskap och vägledning men med fokus på den sociala aspekten.
Kontaktpersonens främsta uppgift är att bidra till en ökad livskvalitet och minska risken för social isolering hos personer med funktionsnedsättningar. Deras arbete sker genom att umgås och engagera sig i meningsfulla aktiviteter tillsammans med den enskilde med fokus på att bygga en positiv och trygg relation. Här är de huvudsakliga uppgifterna och ansvarsområdena för en kontaktperson inom LSS:
1. Ge Socialt Stöd och Vänskapligt Sällskap
En kontaktpersons främsta uppgift är att vara ett socialt stöd och en vän till personen. Genom att finnas till som en trygg och kontinuerlig kontakt kan kontaktpersonen bidra till att bryta ensamhet och minska social isolering. Ofta träffas kontaktpersonen och den enskilde regelbundet för att samtala, göra olika aktiviteter tillsammans och stärka den sociala samvaron.
Vänskapligt sällskap spelar en central roll i insatsen. Genom att kontaktpersonen är en fast punkt i vardagen kan den enskilde känna sig sedd och bekräftad vilket bidrar till ökat välmående och trygghet.
2. Planera och Genomföra Aktiviteter
En annan del av kontaktpersonens uppdrag är att genomföra aktiviteter som den enskilde tycker om och har nytta av. Det kan vara allt från att fika tillsammans, gå på bio eller museum, besöka lokala evenemang, eller ta promenader. Aktiviteterna anpassas efter personens intressen och förmågor för att göra vardagen mer stimulerande och meningsfull.
Genom aktiviteter får den enskilde möjlighet att komma ut, delta i samhällslivet och upptäcka nya intressen, vilket bidrar till personlig utveckling och en ökad känsla av samhörighet.
3. Stärka Självförtroende och Social Kompetens
Många personer som har en kontaktperson kan behöva stöd i att hantera sociala situationer och utveckla sin sociala kompetens. Kontaktpersonen kan hjälpa till genom att öva sociala färdigheter som att starta samtal, uttrycka sina åsikter, och bättre förstå det sociala spelet.
Genom att stötta och uppmuntra den enskilde i sociala sammanhang kan kontaktpersonen bidra till ökat självförtroende och minska eventuell osäkerhet i mötet med andra människor. Detta gör det lättare för den enskilde att själv delta i fler sociala aktiviteter.
4. Skapa en Trygg och Tillitsfull Relation
En av de viktigaste aspekterna i kontaktpersonens roll är att bygga en trygg och tillitsfull relation med den enskilde. Det kräver tid, lyhördhet och respekt för den enskildes gränser och önskemål. En god kontaktperson är lyhörd för individens behov och skapar en relation som präglas av förtroende och omtanke.
5. Respektera Gränser och Integritet
Det är viktigt att kontaktpersonen är medveten om att deras uppdrag har tydliga gränser. Kontaktpersonen har inte ansvar för omvårdnad, medicinsk hjälp eller praktiska hushållssysslor. Det innebär att de inte ska sköta exempelvis personliga omsorgsbehov eller hushållsarbete, då detta ligger utanför kontaktpersonens ansvarsområde.
Respekt för den enskildes integritet är därför väldigt viktigt i detta uppdrag. Kontaktpersonen är där för att främja den enskildes sociala liv och delaktighet, inte för att kontrollera eller ta över vardagsbeslut. På så vis kan den enskilde bibehålla sin självständighet och bestämmanderätt i sitt eget liv.
6. Vara En Positiv Förebild och Inspiratör
Kontaktpersonen kan också fungera som en positiv förebild och vara en inspiration för den enskilde. Genom att visa upp ett positivt socialt beteende och agera med empati och respekt kan kontaktpersonen bidra till att stärka den enskildes sociala färdigheter och självförtroende.
I vissa fall kan kontaktpersonen uppmuntra till nya intressen och aktiviteter som den enskilde kanske inte har vågat prova tidigare. Att testa nya saker i sällskap med en trygg person kan öppna upp för nya möjligheter och bidra till personlig utveckling.
7. Anpassa Insatsen efter Individens Behov och Intressen
Varje person har unika behov, intressen och förmågor. En kontaktperson måste därför vara flexibel och lyhörd för den enskildes önskemål och förmågor för att skapa meningsfulla möten och aktiviteter. Insatsen ska alltid utformas utifrån individens behov, vilket kräver en lyhördhet för vad som fungerar bäst i varje enskilt fall.
Om den enskildes behov förändras över tid kan kontaktpersonen behöva anpassa aktiviteter och sättet de arbetar på för att fortsatt vara ett stöd. En god kontaktperson är därför anpassningsbar och öppen för förändringar som gynnar den enskildes välbefinnande.
8. Dokumentation och Kommunikation med Kommunen
I vissa fall kan kontaktpersonen behöva ha viss kontakt med kommunen för att ge återkoppling kring insatsen eller för att rapportera om särskilda behov hos den enskilde. Det är viktigt att kontaktpersonen följer kommunens riktlinjer för dokumentation och säkerställer att all information som delas sker i samråd med den enskilde och med respekt för sekretess.
Även om kontaktpersonen inte har ett omvårdnadsansvar kan kommunen behöva veta om förändrade behov eller särskilda svårigheter som påverkar insatsen. En god kontaktperson är därför tydlig i sin kommunikation och agerar alltid i linje med den enskildes bästa.
Hur Blir Man Kontaktperson?
Att bli kontaktperson inom LSS är ett givande uppdrag som erbjuder möjlighet att göra en positiv skillnad i livet för en person med funktionsnedsättning. Det är också ett ansvarsfullt uppdrag som kräver empati, engagemang och förståelse för andras behov. Här är en detaljerad översikt över hur man går tillväga för att bli kontaktperson och vilka kvalifikationer som krävs.
Ansökan hos Kommunen
Det första steget för att bli kontaktperson är att kontakta kommunen där man bor eftersom det är kommunen som ansvarar för att rekrytera och tillsätta kontaktpersoner enligt LSS. Varje kommun har en egen process för ansökan och man kan ofta hitta information på kommunens hemsida eller genom att kontakta deras socialtjänst.
Kommunen kan ha ett särskilt formulär eller ansökningsprocess där man fyller i sina personuppgifter, bakgrund och intressen. I vissa fall kan det också vara möjligt att söka digitalt via kommunens webbplats.
Intervju och Utvärdering
Efter att ansökan har mottagits, bjuds man ofta in till en intervju med en handläggare på kommunen. Under intervjun får man möjlighet att berätta mer om sig själv, sitt intresse för uppdraget och vad man kan bidra med som kontaktperson. Här kan handläggaren ställa frågor om ens bakgrund, erfarenheter, värderingar och förmåga att hantera olika situationer.
Kommunen utvärderar om sökanden har de personliga egenskaper som är viktiga för uppdraget. Empati, lyhördhet, tålamod och en förmåga att skapa trygghet är några av de egenskaper som värderas högt. I vissa fall kan tidigare erfarenheter från vård och omsorg vara meriterande, men det är inte ett krav.
Krav på Personliga Egenskaper och Lämplighet
En kontaktperson behöver ha en god förmåga att bemöta och kommunicera med andra människor, särskilt med dem som kan ha speciella behov eller svårigheter att uttrycka sig. Det krävs att man har en stabil och ansvarsfull personlighet, då man ska kunna skapa en trygg miljö för den enskilde.
Det är också viktigt att vara flexibel och anpassningsbar. En kontaktperson måste kunna lyssna på och anpassa sig efter individens behov och intressen, samt vara öppen för att hitta lösningar om situationen kräver det.
Integritet och respekt för individens självbestämmande är centrala aspekter. Det innebär att kontaktpersonen måste förstå gränserna för sitt uppdrag och respektera den enskildes rätt till personlig integritet.
Matchning med Den Enskilde
När man har godkänts som kontaktperson gör kommunen en matchning mellan kontaktpersonen och en person som är i behov av denna insats. Målet är att skapa en så bra och hållbar relation som möjligt genom att matcha kontaktpersonen med någon som har liknande intressen, värderingar eller behov.
Vid matchningen tar kommunen hänsyn till båda parters personligheter, intressen och geografiska närhet. En lyckad matchning kan vara otroligt viktigt för att skapa en stark relation och ett positivt samarbete. När en matchning är gjord får kontaktpersonen träffa den enskilde för att se om kemin stämmer och om de känner sig bekväma med varandra.
Efter matchningen får kontaktpersonen en introduktion till sitt uppdrag. Kommunen erbjuder en genomgång av uppdragets ansvar och gränser samt ger information om den enskildes behov och önskemål (i samråd med den enskilde och eventuella anhöriga). Det kan också finnas möjlighet att delta i utbildningar eller kurser som rör bemötande och kommunikation.
Under uppdraget kan kontaktpersonen få stöd från kommunen vid behov. Vissa kommuner erbjuder handledning eller uppföljningsmöten, där kontaktpersonen kan diskutera frågor och få vägledning. Detta är särskilt viktigt om man stöter på utmaningar eller är osäker på hur man ska hantera en viss situation.
Uppdraget som kontaktperson är ideellt men arvoderas vilket innebär att kontaktpersonen får en ersättning för sitt engagemang. Ersättningen varierar beroende på kommunen och kan bestå av både ett arvode och en omkostnadsersättning.
Arvodet är en symbolisk ersättning för tiden och insatsen, medan omkostnadsersättningen är till för att täcka utgifter som kan uppstå i samband med aktiviteter med den enskilde, som fika, resor eller inträdesavgifter.
Som kontaktperson förväntas man ha regelbunden kontakt med den enskilde. Hur ofta och hur länge man ses varierar utifrån individens behov och önskemål, men det kan handla om att träffas en gång i veckan eller några gånger per månad.
Uppdragets varaktighet beror på den enskildes behov och den relation som byggs upp. Det är ofta ett långsiktigt åtagande, och kommunen vill gärna att kontaktpersonen är engagerad för en längre tid, ofta minst ett år. En långsiktig kontakt ökar tryggheten och stabiliteten för den enskilde och skapar förutsättningar för en djupare relation.
Hur Ansöker Man om Kontaktperson Genom LSS?
För att få en kontaktperson inom LSS gör man en ansökan hos kommunen. I de flesta fall kan man ansöka skriftligt genom att fylla i ett ansökningsformulär som finns tillgängligt på kommunens hemsida. Alternativt kan man kontakta socialtjänsten direkt för att få hjälp med ansökningsprocessen.
Om personen har en god man, anhörig eller annan företrädare kan denne också hjälpa till med att ansöka om insatsen. Detta kan vara särskilt värdefullt för dem som behöver stöd i att uttrycka sina behov och önskemål.
När ansökan har lämnats in påbörjar kommunens LSS-handläggare en utredning. Under utredningen samlas information om personens sociala situation, hälsa, livssituation och aktuella behov. Handläggaren genomför ofta ett eller flera samtal med den enskilde (och eventuell företrädare) för att få en tydlig bild av vad kontaktpersonens roll skulle innebära och vilka mål som finns med insatsen.
Bedömningen fokuserar på om personen har rätt till insatsen enligt LSS och om det finns ett tydligt behov av socialt stöd som en kontaktperson kan fylla. Handläggaren tar även hänsyn till den enskildes önskemål och preferenser för att kunna matcha rätt kontaktperson.
För att ha rätt till insatsen kontaktperson måste den sökande tillhöra någon av de tre personkretsarna som definieras i LSS: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd; personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada; eller personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande.
Personen måste också ha behov av stöd för att kunna bryta social isolering, skapa sociala kontakter eller delta i samhällslivet. Om dessa kriterier uppfylls har personen rätt till insatsen enligt LSS, förutsatt att kommunen bedömer att insatsen är lämplig och anpassad till den enskildes situation.
Beslut och Information från Kommunen
Efter att utredningen är slutförd fattar LSS-handläggaren ett beslut om insatsen. Om ansökan beviljas meddelas den enskilde eller dess företrädare om vilka villkor som gäller, hur kontakten med kontaktpersonen ska organiseras och vilken omfattning insatsen kommer att ha. Om ansökan inte beviljas får den sökande ett skriftligt beslut med en motivering samt information om hur man kan överklaga beslutet.
Vid ett avslag kan personen överklaga beslutet till Förvaltningsrätten, och i samband med överklagandet kan man begära en omprövning av beslutet. Kommunen ska då ge information om hur överklagandet går till och ge vägledning kring processen.
Matchning och Tilldelning av Kontaktperson
När ansökan har beviljats påbörjar kommunen arbetet med att matcha den enskilde med en kontaktperson. Vid matchningen tar kommunen hänsyn till personens behov, intressen, och personliga önskemål för att skapa en så bra relation som möjligt mellan kontaktperson och den enskilde. Exempelvis kan intressen, personlighetstyper och geografisk närhet spela in i matchningen.
Det första mötet mellan kontaktpersonen och den enskilde sker ofta tillsammans med en representant från kommunen för att skapa en trygg introduktion och säkerställa att båda parter känner sig bekväma med varandra. Det är viktigt att kontakten känns bra från början då insatsen bygger på att skapa en positiv och tillitsfull relation.
Uppföljning och Utvärdering av Insatsen
Efter att insatsen påbörjats kommer kommunen att göra uppföljningar för att säkerställa att kontakten fungerar bra och att den enskilde får det sociala stöd som behövs. Handläggaren kan boka regelbundna uppföljningsmöten där både den enskilde och kontaktpersonen har möjlighet att ge återkoppling om hur samarbetet går.
Vid behov kan justeringar göras för att anpassa insatsen bättre till individens behov. Om behovet av en kontaktperson förändras eller om insatsen inte längre är nödvändig kan insatsen avslutas efter en dialog med kommunen.
