LSS – lagen om stöd och service för vissa personer – spelar en otroligt viktig roll i sveriges välfärdssystem. Individer som lever med funktionsnedsättningar såsom autism innebär unika utmaningar som kan kan kräva stöd för att klara vardagen på ett sätt som är både tryggt och meningsfullt.
Syftet med LSS är att säkerställa att personer med funktionsnedsättningar får den hjälp de behöver för att leva ett så självständigt liv som möjligt. Men hur fungerar det egentligen? Och vilka individer är det som har rätt till insatser och stöd enligt LSS?
En vanlig fråga när det kommer till LSS är huruvida individer med autism har rätt till stöd enligt LSS.
Autism, liksom andra funktionsnedsättningar, påverkar människor olika. Vissa behöver omfattande stöd medan andra kanske klarar sig bra utan insatser. LSS finns just för att anpassa stödet till varje persons unika behov och situation.
I den här artikeln ska vi därför reda ut vad som krävs för att kunna få stöd genom LSS om man har autism.
Vad är LSS och varför finns det?
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade förkortas LSS och är är en av de viktigaste lagarna vi har i Sverige för att säkerställa att personer med funktionsnedsättningar får det stöd de behöver för att kunna leva ett så självständigt och värdigt liv som möjligt.
När lagen introducerades 1994 var den ett viktigt steg för att gå bort from institutionaliseringen som rådde för vård av funktionsnedsatta och erbjuda mer individanpassat stöd utifrån varje individs unika behov och ge dem bästa möjliga förutsättningar för att skapa ett bra, meningsfullt, och självständigt liv.
Inom LSS erbjuds tio olika insatser som ges utifrån individens behov och en individ kan få flera typer av insatser. LSS ska finnas som en trygg grund för människor som annars kanske skulle ha svårt att få den hjälpen.
Det unika med LSS jämfört med andra sociala stödsystem är att det inte bara utgår från en persons diagnos utan också ser till hela människans behov och möjligheter. LSS grundas på tanken att alla ska ha rätt till ett liv på lika villkor, oavsett vilka hinder de kan ha i vardagen. Den här lagen är alltså både en rättighet och ett skyddsnät och den skapar en frihet att välja den hjälp som behövs för att kunna vara delaktig i samhället på sina egna villkor.
Vem omfattas av LSS?
En central fråga för många är: ”Vem har egentligen rätt till stöd enligt LSS?” LSS är en speciell lag som inte omfattar alla utan riktar sig till vissa grupper som har särskilda behov. Det finns tre så kallade ”personkretsar” inom LSS, och för att få stöd behöver man tillhöra en av dessa.
Viktigt att poängtera är att LSS är en rättighetslag vilket innebär att man som individ har rätt till insatser om man innefattas i någon av de tre personkretsarna.
1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
Den första gruppen inom LSS är personer med utvecklingsstörning, autism eller ett tillstånd som liknar autism. Det här innebär att personer med en formell autismdiagnos i regel tillhör denna personkrets, vilket gör att de kan ha rätt till stöd och insatser via LSS.
Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att autism kan påverka människor på väldigt olika sätt. För vissa innebär autism omfattande svårigheter i vardagen medan andra kanske bara behöver lite extra stöd. Diagnosen i sig är alltså inte det enda som spelar roll utan bedömningen utgår också från vilka behov personen har i sitt dagliga liv. När man ansöker om insatser enligt LSS görs en noggrann bedömning av en LSS-handläggare (också kallad biståndshandläggare) för att utreda och bedöma om personen uppfyller kriterierna för att få insatser enligt LSS och vilka insatser som i sådant fall är lämpliga.
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar
Den andra gruppen omfattar personer som har en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning, men som inte beror på åldrande eller sjukdom. Detta kan exempelvis vara personer som har en funktionsnedsättning på grund av en hjärnskada. Den här personkretsen är lite mer specifik och är tänkt för personer som har en varaktig intellektuell nedsättning vilket påverkar deras förmåga att klara vardagen på egen hand.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder
Den tredje personkretsen är bredare och omfattar personer som har andra varaktiga funktionshinder, både fysiska och psykiska, som inte är en del av de två första grupperna. För att omfattas här krävs det att funktionshindret ger ”betydande svårigheter” i vardagen och är varaktigt, det vill säga inte tillfälligt. Ett exempel kan vara personer med en fysisk funktionsnedsättning som påverkar deras rörelseförmåga eller en psykisk funktionsnedsättning som gör det svårt att sköta vardagsbestyr på egen hand.
Den tredje gruppen är den bredaste och behoven och funktionsnedsättningarna kan variera väldigt mycket.
För denna tredje grupp är det dock inte självklart att alla funktionshinder ger rätt till LSS-stöd. Bedömningen görs noggrant för att avgöra om funktionshindret orsakar så pass stora svårigheter i det dagliga livet att personen verkligen har ett omfattande behov av hjälp. En viktig aspekt av insatserna som ges enligt LSS är att funktionsnedsättningen är bestående och inte övergående.
Det är LSS-handläggaren som ansvarar för att utreda och avgöra om en individ kvalificerar sig inom någon av dessa tre personkretsar. Kommunen gör alltid en individuell bedömning av varje persons behov och situation. För personer med autism eller en liknande diagnos innebär det att man ofta har rätt till stöd men att vilken hjälp man kan få ändå varierar beroende på hur stor påverkan diagnosen har på det dagliga livet.
Kriterier för att få LSS-insatser vid autism
Det korta svaret är alltså att det beror på. Om man har autism platsar man in i personkrets 1 och då har man sannolikt rätt till LSS. Samtidigt görs varje bedömning på individnivå för att avgöra personens unika behov och hur pass mycket funktionsnedsättningen påverkar vardagen. Att ha en autismdiagnos innebär inte automatiskt att man får LSS-stöd.
För att få insatser genom LSS behöver man uppfylla vissa kriterier och det är viktigt att känna till dessa för att förstå hur stödet fungerar. LSS bygger på tanken att varje persons behov är unika och därför görs en individuell bedömning där både diagnos och vardagliga svårigheter tas i beaktning. Så, vad krävs egentligen för att få LSS-insatser vid autism?
Att tillhöra personkretsen för LSS
Som vi tidigare har gått igenom tillhör personer med autism den första personkretsen i LSS vilket är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna söka stöd genom lagen. Men även om diagnosen innebär att man tillhör rätt personkrets är detta bara det första steget. För att få rätt till insatser genom LSS krävs det också att man har omfattande behov av hjälp och stöd i det dagliga livet. Det handlar alltså inte enbart om diagnosen, utan om hur diagnosen påverkar personens liv.
Bedömning av behov och påverkan på vardagen
För att kommunen ska kunna bevilja LSS-insatser måste det finnas ett tydligt och konkret behov av stöd. En del personer med autism kan klara vardagen utan hjälp medan andra har stora svårigheter med till exempel sociala situationer, planering eller att sköta grundläggande rutiner. Bedömningen fokuserar på hur stort stödet behöver vara för att personen ska kunna leva ett självständigt och meningsfullt liv, vilket kan variera mycket mellan olika individer med autism.
Vanliga områden där personer med autism kan ha behov av LSS-insatser är till exempel:
- Sociala relationer och kommunikation: Autism kan påverka förmågan att förstå det sociala spelet och kommunicera effektivt med andra. Om detta leder till att man isoleras eller undviker viktiga sociala situationer kan det vara ett skäl för stöd genom LSS.
- Planering och struktur i vardagen: Många med autism har svårigheter med att hantera rutiner, planering och att få vardagen att fungera smidigt. Detta kan gälla allt från att komma upp på morgonen och hantera hygienrutiner till att organisera sina uppgifter och aktiviteter.
- Sensoriska utmaningar och miljöanpassningar: För vissa kan det vara svårt att hantera olika typer av stimuli, som ljud, ljus eller beröring vilket kan skapa stora hinder i vardagen. En anpassad boendemiljö eller stöd för att hantera överbelastande miljöer kan i vissa fall beviljas via LSS.
Varaktighet och omfattning av behovet
För att få LSS-stöd måste behovet vara varaktigt, det vill säga långsiktigt och bestående. LSS är tänkt som ett stöd för personer som har en varaktig funktionsnedsättning vilket innebär att stödet ska hjälpa till över tid och inte bara vid tillfälliga behov. Behovet ska också vara så pass omfattande att det krävs en större insats för att personen ska kunna leva ett självständigt liv. Om behovet är mer kortvarigt eller om svårigheterna bedöms som milda kanske det inte är aktuellt med LSS-insatser men det kan istället finnas andra former av stöd att söka.
Dokumentation och utredning
Kommunen gör alltid en individuell utredning när någon ansöker om LSS-insatser. LSS-handläggaren gör en noggrann utredning baserat på många olika källor av information inklusive läkarintyg, psykologutredningar eller pedagogiska bedömningar, personliga möten, och mer.
Denna utredning är till för att bättre förstå hur diagnosen påverkar individens liv och vilka behov som finns. Det är viktigt att vara noga med att ta med all relevant information i ansökan så att utredningen ger en tydlig bild av behoven. Det är därför viktigt att skicka in en genomarbetad och så tydlig ansökan som möjligt med alla relevanta dokument då det kan öka chanserna att få rätt stöd när individens behov tydligt kommuniceras.
Med detta sagt räcker det inte bara att ha diagnosen autism för att få LSS-insatser utan man behöver också ett varaktigt och omfattande behov av stöd som påverkar vardagen.
Vilka LSS-insatser kan vara aktuella för personer med autism?
Som diskuterat tidigare har LSS tio olika insatser som kan erbjudas för funktionsnedsatta och en och samma individ kan få flera insatser enligt LSS om behoven finns.
Nedan är några av de vanligaste LSS-insatserna som kan vara till stor nytta för personer med autism och hur de kan påverka vardagen.
1. Rådgivning och personligt stöd
Rådgivning och personligt stöd är insatser som ofta fungerar som en grundtrygghet för individer med funktionsnedsättningar.
Det kan handla om att få råd från en specialist inom exempelvis autism, psykiatri eller pedagogik som kan hjälpa till med konkreta verktyg och strategier för att hantera vardagsutmaningar. För personer med autism kan det här vara ett värdefullt stöd för att utveckla sina sociala förmågor, förstå sina egna reaktioner bättre och få tips för att hantera olika situationer i vardagen.
2. Bostad med särskild service
För en del personer med autism kan det vara svårt att bo helt självständigt och då kan bostad med särskild service vara en lösning.
Här kan man få tillgång till ett boende där det finns personal som hjälper till med praktiska saker, ger stöd i vardagen och skapar en trygg och stabil miljö. Bostäder med särskild service kan vara små gruppboenden eller egna lägenheter med stöd beroende på vilket behov personen har. Att ha tillgång till ett anpassat boende kan göra stor skillnad för att känna trygghet och delaktighet. Särskilda boenden enligt LSS är värdefulla för att ge individer en chans att leva ett så självständigt liv som möjligt samtidigt som man har tryggheten av att veta att det finns stöd och hjälp att få i närheten om det skulle behövas.
3. Daglig verksamhet
Daglig verksamhet är en insats som riktar sig till personer som inte har möjlighet att arbeta eller studera på vanligt sätt. För många med autism kan en väl anpassad daglig verksamhet vara ett sätt att hitta meningsfulla aktiviteter, utveckla sina intressen och utvecklas. Daglig verksamhet kan innehålla allt från hantverk, trädgårdsarbete och kreativt skapande till tekniska uppgifter eller social träning och aktiviteterna anpassas för att ge stimulans och utmaningar på individens nivå. Det är en möjlighet att komma ut, träffa andra och hitta en plats där man känner sig viktig och behövd.
4. Korttidsvistelse och korttidstillsyn
Korttidsvistelse innebär att personen med autism får möjlighet att tillbringa tid på ett korttidsboende under en viss period vilket kan vara en avlastning för familjen men också ett sätt för individen att få omväxling i vardagen. För yngre barn och ungdomar med autism finns korttidstillsyn som ett stöd när föräldrarna arbetar eller studerar. Här får barnet en trygg miljö där personalen kan ge stöd i vardagsaktiviteter och i att utveckla sociala förmågor.
5. Ledsagarservice
Ledsagarservice är en insats enligt LSS som kan vara värdefull fö personer med autism som vill ha hjälp att delta i samhällslivet, träffa vänner, delta i fritidsaktiviteter eller bara komma ut på egen hand. En ledsagare kan hjälpa till att minska oro och osäkerhet i nya situationer, stötta vid sociala kontakter och skapa trygghet när man rör sig utanför hemmet. Målet med ledsagarservice är att personen ska kunna leva ett så aktivt och socialt liv som möjligt, utan att behöva begränsas av sin autism.
6. Kontaktperson
En kontaktperson fungerar som ett extra stöd och sällskap i vardagen och kan vara en värdefull insats för att bryta isolering. För personer med autism kan det vara svårt att ta initiativ till sociala aktiviteter och då kan en kontaktperson hjälpa till att hitta aktiviteter, göra vardagsutflykter eller bara vara någon att prata med och umgås med. En kontaktperson kan på så vis bidra till att skapa en trygg relation och en mer aktiv och social livsstil.
Dess är naturligtvis bara några exempel på insatser som kan ges enligt LSS och de insatser som ges beror på den unika situationen för varje individ och deras behov.
