LSS är en välfärdslag som skapades för att ge personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar rätt till stöd, omsorg och service som möjliggör ett värdigt och självständigt liv på deras egna villkor.
Alla individers behov är olika och därför behövdes en särskilt lagstiftning som tog hänsyn till de unika behov som personer med funktionsnedsättningar har. År 1994 introducerades därför lagen om stöd och service för vissa funktionsnedsatta – en rättighetslag som innebär att den enskilde har lagstadgade rättigheter att få specifika insatser om hen tillhör någon av de tre personkretsarna som lagen omfattar.
Detta säkerställer att stödet som erbjuds enligt LSS inte bara är anpassat, utan också långsiktigt och stabilt.
Även om LSS är en omfattande lag som ska ge omfattande stöd för olika behov fungerar den inte helt fristående utan är en del av ett större nätverk av lagar som samverkar för att skapa en trygg vardag för dem som omfattas.
Det finns flera kompletterande lagar som reglerar olika delar av stödet och som också skyddar individens rättigheter. Insatserna som ges till en individ enligt LSS omfattas många gånger därför av flera andra lagar på olika sätt.
Behovet av flera samverkande lagar inom LSS bygger på att individer med funktionsnedsättningar har rätt till ett liv på lika villkor som andra, men också att deras situation kan kräva särskilda insatser inom en rad olika områden såsom hälso- och sjukvård, socialt stöd och skydd av personlig integritet. Exempelvis kan en person som bor i ett gruppboende och behöver omfattande vård omfattas både av LSS, hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och sekretesslagen. Att ha flera parallella lagar gör att stöd och vård skräddarsys utifrån individens behov och samtidigt skyddar individen från att behandlas på fel sätt eller falla mellan stolarna.
En viktig anledning till att flera lagar är nödvändiga inom LSS är att det ger individen rättssäkerhet. Dessa lagar som kan fungera parallellt med LSS kan exempelvis inte bara göra att en insats utförs men också att den utförs på ett korrekt sätt.
I denna artikel ska vi ta en närmare titt på olika lagar som kan vara relevanta inom LSS. Faktum är att det finns ett stort antal lagar som är relevanta inom LSS som har olika syften och som kan vara relevanta i olika sammanhang beroende på vilket stöd individen får.
Centrala lagar inom LSS och omsorg av personer med funktionsnedsättning
För att personer med funktionsnedsättning ska få det stöd och den omsorg de behöver krävs flera centrala lagar som kompletterar och förstärker varandra. Dessa lagar fungerar som grunden i vårt system för stöd och omsorg och är alla utformade för att säkerställa att individens rättigheter respekteras. Här är några av de viktigaste lagarna och hur de samspelar för att täcka olika aspekter av stöd och service.
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 1993:387
Först och främst har vi naturligtvis LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta. Detta är den mest grundläggande lagen för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar
Som en rättighetslag innebär det att personer som omfattas av lagen har en garanterad rätt till stöd och insatser – det är inget som kommunen eller landstinget kan välja bort. LSS har som mål att ge personer med funktionsnedsättning möjligheten att leva ett liv som liknar andra människors och delta fullt ut i samhället.
En central del av LSS är de tio specifika insatserna som individen kan ansöka om. Detta inkluderar bland annat personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, och bostad med särskild service. Dessa insatser är anpassade för att ge stöd i vardagen och kan kombineras för att passa personens unika behov. Det faktum att det är en rättighetslag gör att LSS ger en starkare trygghet än andra sociala insatser eftersom den garanterar att individen har rätt till det stöd som krävs för att kunna leva ett värdigt liv.
Socialtjänstlagen (SoL) 2001:453
Socialtjänstlagen, ofta förkortad till SoL, är också viktig för att säkerställa att alla i samhället har rätt till grundläggande stöd, inklusive personer med funktionsnedsättning som kanske inte omfattas av LSS. SoL ger kommunerna ansvar för att se till att människor får den hjälp de behöver för att leva ett värdigt liv men till skillnad från LSS är SoL inte en rättighetslag. Det innebär att stödet enligt SoL inte är lika omfattande eller garanterat.
Även om LSS täcker mycket av behovet för personer med funktionsnedsättningar kan SoL ändå bli aktuell i fall där individens behov ligger utanför vad som täcks av LSS-insatserna. Exempelvis kan ekonomiskt bistånd eller vissa former av hemtjänst beviljas genom SoL. Tillsammans säkerställer LSS och SoL att personer med funktionsnedsättning får både basstöd och mer specifika insatser när det behövs.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 1982:763
Hälso- och sjukvårdslagen, eller HSL, kompletterar LSS genom att ge personer med funktionsnedsättning rätt till den hälso- och sjukvård de behöver. HSL är den lag som gör att vård och omsorg kan ges både i särskilda boenden och i det egna hemmet, oavsett om det gäller regelbunden vård eller stöd från exempelvis en sjukgymnast eller arbetsterapeut.
För personer med omfattande funktionsnedsättningar kan HSL och LSS samspela på flera sätt. Till exempel kan en person som bor i en LSS-bostad också behöva vårdinsatser som ges enligt HSL. Genom denna lag är vårdgivaren skyldig att erbjuda de insatser som krävs för att stödja individens hälsa. Det är HSL som ligger till grund för att vården ska vara tillgänglig, individuellt anpassad och ges med respekt för patientens behov och önskemål.
Diskrimineringslagen 2008:567
Diskrimineringslagen är viktig för att skydda människor från diskriminering. Detta inkluderar ala människor, inklusive de som faller under LSS.
Denna lag täcker många områden såsom arbetsliv, utbildning, och bostad. För personer som omfattas av LSS innebär diskrimineringslagen att de har rätt till lika möjligheter och bemötande – ingen ska uteslutas eller behandlas orättvist på grund av sin funktionsnedsättning.
Diskrimineringslagen innebär också att arbetsgivare och skolor har en skyldighet att göra skäliga anpassningar för personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om att göra arbetsplatser eller utbildningslokaler tillgängliga eller anpassa arbetsuppgifter så att de fungerar för alla. Tillsammans med LSS förstärker diskrimineringslagen individens rätt till likvärdigt bemötande och en inkluderande samhällstillvaro.
Lagar som skyddar integritet och rättssäkerhet inom LSS-verksamhet
Inom LSS och vård är det viktigt att alla känner sig trygga och kan lita på att de får den hjälp de behöver på ett säkert och korrekt sätt. Men ibland kan saker ändå gå fel och då är det viktigt att det finns tydliga lagar som skyddar den enskildes rättigheter och ger möjlighet till ersättning om något allvarligt inträffar. Dessa lagar är viktiga för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har ett starkt skydd om de skulle råka ut för felbehandling eller brister i vården. De flesta av dessa lagar gäller alla, inte bara funktionsnedsatta, men är minst lika viktiga för individer inom LSS.
Patientskadelagen 1996:799
Patientskadelagen är en lag för alla som får vård i Sverige och ger rätt till ersättning om en person drabbas av skada till följd av vård eller behandling.
För personer inom LSS kan detta innebära att om en medicinsk behandling, omvårdnad eller någon annan insats leder till en skada så har individen rätt att ansöka om ersättning för den skadan. Lagen täcker skador som till exempel kan uppstå vid felaktig medicinering, bristande hygien eller annan vårdrelaterad felbehandling.
För att få ersättning enligt patientskadelagen måste personen eller dennes anhöriga anmäla skadan. Skadorna utreds och om det fastställs att skadan kunde ha undvikits om vården varit korrekt kan individen få ekonomisk kompensation. Det är en trygghet för den som omfattas av LSS att veta att lagen ger rätt till ersättning och att den enskilde inte själv ska behöva bära den ekonomiska bördan om något går fel i vården.
Socialförsäkringsbalken 2010:110
Socialförsäkringsbalken samlar flera typer av ekonomiska ersättningar och stöd som personer med funktionsnedsättning kan vara berättigade till. Förutom det ekonomiska grundskydd som finns för alla medborgare erbjuder denna balk extra stöd för personer som behöver mer hjälp på grund av en funktionsnedsättning. Det kan handla om exempelvis sjukersättning om funktionsnedsättningen påverkar arbetsförmågan, eller bostadsstöd, som hjälper till att täcka merkostnader för ett anpassat boende.
Socialförsäkringsbalken är viktig för många inom LSS då den bidrar till att minska den ekonomiska pressen som kan uppstå till följd av funktionsnedsättningen och behovet av extra hjälp. Den här lagen ser därmed till att personer med funktionsnedsättning kan få en grundtrygghet så att de kan leva ett så likvärdigt och jämställt liv som möjligt.
Patientlagen 2014:831 och rätten till trygg vård
Patientlagen ska säkerställa att alla ska bemötas på ett respektfullt och tryggt sätt inom vård och omsorg inklusive personer inom LSS. Den ger patienten rätt till information om sin vård, möjlighet att påverka den och en garanti för att beslut kring vårdinsatser sker i dialog med individen.
För personer inom LSS innebär patientlagen också att de har rätt till en vårdplan som anpassas utifrån deras specifika behov och önskemål. Den enskilde ska alltid få veta vad som gäller och beslut om stöd och behandling ska tas i samråd med dem så långt det är möjligt.
Om en person inom LSS känner att deras vård inte håller den kvalitet som förväntas eller att de inte har blivit respekterade i sina önskemål har de rätt att klaga och få sin röst hörd. Patientlagen garanterar att vården tar individens oro och behov på allvar och erbjuder stöd för att rätta till eventuella problem.
Andra relevanta lagar för personer inom LSS-systemet
Utöver de mest centrala lagarna som direkt styr och påverkar individer inom LSS finns det fler lagar som spelar in beroende på situation och individuella behov. Dessa lagar är inte alltid tillämpliga för alla men de finns där som ett extra skyddsnät och stöd för dem som behöver det. Här är några av de viktigaste kompletterande lagarna som kan vara relevanta för personer inom LSS.
Smittskyddslagen 2004:168
Smittskyddslagen är en viktig lag för att skydda både individen och samhället från smittsamma sjukdomar. För personer som bor i gruppboenden eller andra gemensamma boendeformer inom LSS kan denna lag vara särskilt viktig då eventuell sjukdom kan spridas i boendet vid utbrott av smittsamma sjukdomar som influensa eller andra infektioner.
Smittskyddslagen innebär att vårdgivare och personal har ett ansvar att vidta åtgärder för att minska risken för spridning och säkerställa att alla som bor eller arbetar i en sådan miljö hålls trygga.
Det kan till exempel innebära att extra hygienrutiner införs, att vårdpersonalen använder skyddsutrustning, eller att boenden anpassas för att minska risken för spridning. För personer med funktionsnedsättning som kanske har sänkt immunförsvar eller andra hälsoproblem kan denna lag ge en trygghet i att vården alltid tar smittrisker på allvar och gör sitt yttersta för att skydda deras hälsa.
Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) 1991:1128
För personer med psykiska funktionsnedsättningar som befinner sig i en allvarlig situation och där det egna omdömet är nedsatt, kan lagen om psykiatrisk tvångsvård, förkortat LPT, bli relevant. LPT tillämpas bara i de fall där personen inte klarar av att ta egna beslut om sin vård och där tvångsvård anses vara nödvändigt för att skydda individen eller andra. Inom LSS kan detta bli aktuellt om en person har en akut psykiatrisk kris och behöver stöd för att få rätt vård och skydd i ett sammanhang som är anpassat efter deras behov.
LPT används alltid med stor försiktighet och med respekt för individens rättigheter. Det krävs en noggrann bedömning för att tvångsvård ska få tillämpas och processen följs upp regelbundet för att säkerställa att den verkligen är nödvändig och att individens rättigheter respekteras. Målet är att tvångsvården ska vara så kortvarig som möjligt och att den enskilde ska återfå kontrollen över sig själv så snart det går.
Tandvårdslagen 1985:125
Tandvårdslagen styr tillgången till tandvård för alla medborgare och innehåller särskilda bestämmelser för personer med funktionsnedsättningar. Inom LSS innebär tandvårdslagen att personer med stora behov av stöd kan ha rätt till särskilda tandvårdsinsatser och ibland även ekonomiskt stöd för tandvård. Det kan exempelvis handla om tandvård som ges i hemmet eller särskilda anpassningar i tandvården för att underlätta för personer med svårare funktionsnedsättningar.
För personer inom LSS som ibland kan ha svårigheter att ta hand om sin egen munhälsa är det en trygghet att veta att tandvårdslagen ser till att de får den tandvård de behöver. Regelbunden tandvård är inte bara viktigt för munhälsan, utan också för den allmänna hälsa och tandvårdslagen ser till att ingen ska gå utan den vård som behövs, oavsett deras förmåga att själva söka hjälp.
FN konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Sverige har skrivit under FN konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vilket innebär att vi har åtagit oss att säkerställa att personer med funktionsnedsättningar har samma rättigheter och möjligheter som alla andra. Denna konvention påverkar många av de lagar och regler som gäller inom LSS och är en påminnelse om att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning är lika självklara och viktiga som för alla andra.
Konventionen påverkar bland annat lagstiftningen inom områden som utbildning, arbetsliv och socialt deltagande, och den kräver att samhället vidtar aktiva åtgärder för att skapa en mer inkluderande och tillgänglig miljö. För personer inom LSS innebär det att deras rättigheter står i centrum för allt stöd och alla insatser som ges och att Sverige som stat förbinder sig att ge dem samma möjligheter som andra – både juridiskt och praktiskt.
