Sverige har ett långtgående välfärdssystem för att säkerställa trygghet och stöd för individer som behöver det. Individer med funktionsnedsättning har ett omfattande stöd enligt LSS – lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade – för att säkerställa att deras behov tillgodoses.
LSS är en rättighetslag som ska ge personer med vissa funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt.
Men vad innebär egentligen ”vissa funktionshindrade”? Vilka diagnoser omfattas av LSS och vem har rätt till det stöd och de insatser som lagen erbjuder? Det är inte alltid lätt att veta vilka diagnoser eller funktionsnedsättningar som kan ge rätt till stöd enligt LSS och ibland kan reglerna kännas snåriga och svåra att tolka.
Den här artikeln syftar till att tydliggöra just det: att förklara vilka diagnoser och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till insatser enligt LSS. Vi kommer att gå igenom de olika grupper, också kallade ”personkretsar,” som omfattas av lagen, och vad som kännetecknar varje grupp. Vi kommer också att ge exempel på diagnoser och funktionsnedsättningar inom varje personkrets och förklara vad som krävs för att kvalificera sig för insatser enligt LSS.
Vad är LSS och vilka målgrupper omfattas?
LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, infördes för att ge personer med särskilda behov rätt till det stöd de behöver för att kunna leva ett gott, värdigt, och självständigt liv.
Lagen handlar inte bara om att täcka grundläggande behov utan också om att skapa förutsättningar för ett självständigt och meningsfullt liv. Målet är att alla ska kunna delta i samhället på sina villkor, oavsett funktionsnedsättning.
För att få stöd enligt LSS behöver man tillhöra någon av de tre så kallade ”personkretsarna” som specificeras i lagen.
Varje personkrets representerar en målgrupp och beskriver vilka slags funktionsnedsättningar eller diagnoser som kan ge rätt till insatser. Att tillhöra en personkrets är det första steget för att kvalificera sig för stöd enligt LSS men innan insatser sätts in gör en utredning av varje enskild individ för att kartlägga individens behov.
Här är en överblick över de tre personkretsarna och vad som kännetecknar dem:
Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Den här gruppen omfattar personer som har en utvecklingsstörning, det vill säga en kognitiv funktionsnedsättning som kan påverka inlärning och förståelse. Även personer med autism eller autismliknande tillstånd ingår här. Autism är ett spektrum av tillstånd som kan innebära svårigheter med socialt samspel och kommunikation samt ett behov av förutsägbarhet och rutiner. Att tillhöra denna personkrets kan möjliggöra olika typer av stödinsatser som gruppboende, personlig assistans och andra individuella stödåtgärder.
Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. I den andra personkretsen hittar vi personer som har drabbats av en hjärnskada i vuxen ålder och som till följd av denna har fått en betydande och varaktig kognitiv funktionsnedsättning. Exempel på orsaker kan vara en allvarlig olycka, stroke eller annan sjukdom som har påverkat hjärnan. För att tillhöra denna personkrets krävs att funktionsnedsättningen är bestående och innebär stora svårigheter i vardagen. Precis som för personkrets 1 kan denna målgrupp ha rätt till olika typer av stödinsatser, beroende på individuella behov.
Personkrets 3: Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet och därmed ett omfattande behov av stöd. Den tredje och bredaste gruppen i LSS omfattar personer med andra varaktiga funktionsnedsättningar som kan vara både fysiska och psykiska. Det kan handla om personer med neurologiska sjukdomar såsom multipel skleros (MS) eller cerebral pares (CP) men också om vissa former av svårare psykiska sjukdomar. Gemensamt för dessa diagnoser är att de ska vara bestående och medföra stora svårigheter i vardagen, till exempel i att klara av hygien, att kommunicera, eller att hantera vardagssysslor. För att tillhöra denna personkrets krävs också att man har ett omfattande behov av stöd och hjälp i det dagliga livet.
Lagen har specificerat dessa tre personkretsar för att tydliggöra vilka grupper som kan ha rätt till stöd. Viktigt att poängtera är dock att varje individs behov utreds individuellt av en LSS-handläggare. Varje persons situation är unik, och stödet är därför avsett att anpassas därefter.
Diagnoser i Personkrets 1
Personkrets 1 i LSS omfattar personer med specifika diagnoser som påverkar deras förmåga att förstå, lära sig och samspela med andra. Den här gruppen riktar sig till personer med en utvecklingsstörning (eller intellektuell funktionsnedsättning) och personer med autism eller autismliknande tillstånd. Dessa tillstånd är ofta medfödda eller upptäcks tidigt i livet och innebär att individen kan behöva stöd genom hela livet för att klara av olika vardagsmoment.
Här är en närmare titt på de diagnoser och tillstånd som ingår i Personkrets 1:
Utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning)
Utvecklingsstörning, också kallat intellektuell funktionsnedsättning, innebär att en person har en nedsatt förmåga att förstå och bearbeta information. Det kan påverka hur snabbt man lär sig nya saker, hur man löser problem och hur man hanterar vardagliga situationer. Personer med utvecklingsstörning kan ha olika grad av stödbehov. Vissa kanske behöver hjälp med det mesta i vardagen medan andra kan klara en hel del själva men behöver stöttning i vissa situationer.
Orsakerna till utvecklingsstörning varierar. Det kan bero på genetiska faktorer som exempelvis Downs syndrom eller på komplikationer under graviditeten eller förlossningen. Det kan också bero på sjukdomar eller skador tidigt i livet. Oavsett orsak erbjuds stöd till de individer i denna personkrets som behöver det och omfattningen av stödet beror på individens unika behov och förutsättningar. LSS säkerställer att personer med utvecklingsstörning får den hjälp och det stöd de behöver för att leva ett tryggt och självständigt liv så långt det är möjligt.
Autism och autismliknande tillstånd
Autism kallas ibland autismspektrumtillstånd (ASD) och är ett spektrum av tillstånd som påverkar hur en person uppfattar och interagerar med omvärlden. Autism kan se väldigt olika ut från person till person men gemensamt är att det ofta innebär svårigheter med socialt samspel och kommunikation samt ett starkt behov av rutiner och förutsägbarhet. Många med autism har också ett begränsat eller fokuserat intresse för vissa ämnen eller aktiviteter.
För personer med autism kan det vara utmanande att tolka andra människors ansiktsuttryck, tonfall och kroppsspråk, vilket kan göra sociala situationer svårare att hantera. Vissa personer med autism kan även ha känsliga sinnen och bli överväldigade av ljud, ljus eller andra intryck. Att ha autism innebär inte nödvändigtvis en intellektuell funktionsnedsättning utan vissa har en normal eller hög intellektuell förmåga medan andra kan ha en kombination av autism och utvecklingsstörning.
Autismliknande tillstånd innebär att en person har svårigheter som liknar autism men kanske inte uppfyller alla kriterier för en autismdiagnos. I båda fallen kan stöd enligt LSS vara otroligt värdefullt genom att erbjuda tillgång till anpassade insatser som exempelvis personlig assistans daglig verksamhet eller gruppbostad.
Personer med utvecklingsstörning eller autism har ofta behov av stöd och hjälp i olika delar av livet, både för att klara av vardagliga sysslor och för att kunna vara delaktiga i samhället. LSS-lagen är utformad för att tillgodose dessa behov och säkerställa att alla, oavsett diagnos, får möjlighet att leva ett liv där de känner sig trygga, självständiga och inkluderade.
Diagnoser i Personkrets 2
Personkrets 2 i LSS är till för personer som har fått en betydande och bestående kognitiv funktionsnedsättning på grund av en hjärnskada som de drabbats av i vuxen ålder. Den här målgruppen skiljer sig från Personkrets 1 genom att funktionsnedsättningen inte är medfödd eller uppstår tidigt i livet utan i stället är en följd av en skada eller sjukdom som inträffat senare. En hjärnskada kan innebära stora förändringar i hur en person fungerar i vardagen och för många kan livet efter skadan innebära både praktiska och känslomässiga utmaningar.
Hjärnskador i vuxen ålder
En hjärnskada i vuxen ålder kan ha flera olika orsaker. Vanliga exempel är olyckor som leder till allvarliga skallskador, stroke, hjärntumörer eller syrebrist vid hjärtstopp. När hjärnan skadas på det här sättet kan personen drabbas av olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan handla om problem med minnet, koncentrationssvårigheter, svårigheter att hantera information, och ibland personlighetsförändringar. Många upplever även svårigheter att hantera känslor vilket kan påverka både dem själva och deras relationer.
En hjärnskada kan påverka vardagen på många sätt, både när det gäller praktiska saker som att klara av att ta hand om sitt hem och sig själv, men också genom att det kan bli svårt att förstå och relatera till andra. Dessa förändringar kan skapa stor osäkerhet, både för personen själv och för de närstående, och många behöver därför långsiktigt stöd för att kunna hantera sitt nya liv.
Vad innebär ”betydande och bestående” funktionsnedsättning?
För att en person ska omfattas av Personkrets 2 krävs att hjärnskadan har lett till en ”betydande och bestående” kognitiv funktionsnedsättning. Det betyder att funktionsnedsättningen måste vara allvarlig nog att påverka det dagliga livet i stor utsträckning och att den förväntas vara varaktig. Det är alltså inte tillfälliga problem efter en hjärnskada som omfattas utan långvariga eller permanenta svårigheter.
Många som omfattas av Personkrets 2 har till exempel svårt att klara av praktiska saker som att hantera pengar, planera och organisera sin vardag eller ta hand om sin personliga hygien utan stöd. För vissa kan det även innebära att de behöver hjälp med att kommunicera eller att förstå andra människors avsikter och känslor.
Personer som tillhör Personkrets 2 kan, precis som övriga grupper inom LSS, få rätt till olika typer av insatser beroende på deras individuella behov. Några exempel på insatser som kan vara aktuella är personlig assistans, boendestöd, eller särskilda boendeformer såsom gruppbostad. Det kan också handla om daglig verksamhet, som ger en meningsfull sysselsättning och struktur i vardagen.
Diagnoser i Personkrets 3
Personkrets 3 inom LSS är den bredaste och kanske mest varierande gruppen. Här omfattas personer som har andra långvariga funktionsnedsättningar, både fysiska och psykiska, som skapar stora utmaningar i vardagen och innebär ett omfattande behov av stöd och hjälp. För att tillhöra den här gruppen behöver funktionsnedsättningen vara varaktig – alltså inte tillfällig – och påverka livet så mycket att personen inte klarar sig utan betydande hjälp i sin vardag. Här är en genomgång av några typer av diagnoser och tillstånd som kan ingå i Personkrets 3.
Fysiska funktionsnedsättningar
Under Personkrets 3 ryms flera fysiska funktionsnedsättningar som innebär att personen har svårt att röra sig, kommunicera eller ta hand om sig själv utan hjälp. Några exempel kan vara personer med neurologiska sjukdomar som multipel skleros (MS), cerebral pares (CP) eller muskeldystrofier. Dessa tillstånd påverkar ofta kroppens rörelseförmåga, muskelstyrka och ibland även talförmågan. Detta kan göra det utmanande att klara vardagsuppgifter på egen hand.
En person med MS kan till exempel uppleva perioder av både försämring och förbättring men sjukdomen kan också bli mer omfattande och kräva långvarigt stöd. För personer med CP kan behovet av stöd variera mycket beroende på hur allvarligt tillståndet är och vilka delar av kroppen som påverkas. För många personer med fysiska funktionsnedsättningar blir hjälpinsatser enligt LSS en nödvändighet för att klara sådant som personlig hygien, att laga mat, eller att ta sig till och från aktiviteter och arbete.
Psykiska funktionsnedsättningar
I Personkrets 3 ingår också personer med vissa psykiska funktionsnedsättningar som påverkar deras förmåga att fungera i det dagliga livet på ett betydande sätt. Exempel kan vara personer med allvarliga psykiska sjukdomar som vissa typer av schizofreni, bipolär sjukdom, eller borderline personlighetsstörning. Dessa funktionsnedsättningar kan innebära stora utmaningar när det gäller att skapa struktur i vardagen, hantera relationer, eller klara av dagliga aktiviteter.
Många med svårare psykiska funktionsnedsättningar kan uppleva perioder med försämring och kan då behöva mer omfattande stöd. Till exempel kan en person med schizofreni ha svårt att tolka verkligheten vilket kan göra det svårt att klara vardagssysslor eller hantera sociala kontakter. Genom LSS kan de få hjälp med att strukturera sin vardag, stöd i sitt boende, och kanske också hjälp med att delta i meningsfulla aktiviteter och sociala sammanhang. Beroende på funktionsnedsättningen och varje individs unika behov och situation kan de specifika insatserna variera.
För att tillhöra Personkrets 3 krävs att funktionsnedsättningen medför ett ”omfattande behov av stöd”. Det betyder att funktionsnedsättningen påverkar flera delar av livet så att personen har svårt att klara sig utan hjälp. Det handlar alltså inte om ett litet eller tillfälligt behov utan om att funktionsnedsättningen påverkar förmågan att sköta det mesta i vardagen.
Hur avgörs det om man har rätt till LSS?
För att få stöd enligt LSS behöver man först ansöka om insatser. Ansökan görs hos kommunen och det är socialtjänsten som har ansvar för att handlägga och utreda ansökningar om insatser.
Vid en ansökan gör en LSS-handläggare en utredning för att bedöma varje individs unika behov på ett rättssäkert sätt och för att få insatser enligt LSS krävs först att man fastställer att personen innefattas inom någon av de tre personkretsarna som vi diskuterat tidigare.
Här är några steg i processen som förklarar hur bedömningen går till och vilka faktorer som spelar in när kommunen avgör om man har rätt till stöd enligt LSS.
1. Utredning av diagnos och funktionsnedsättning
För att omfattas av LSS måste man tillhöra en av de tre personkretsarna vilket innebär att man måste ha en specifik diagnos eller funktionsnedsättning som lagen täcker. I bedömningen ingår att noga undersöka vilken funktionsnedsättning personen har och hur den påverkar hens vardag. Här är det vanligt att handläggaren tittar på läkarintyg och andra utlåtanden från läkare, psykolog eller andra specialister för att få en tydligare bild av diagnosen och dess konsekvenser för individens liv.
2. Individuella behov och förmågor
Att ha en diagnos är i sig inte alltid tillräckligt för att få stöd enligt LSS. Bedömningen fokuserar också på hur funktionsnedsättningen påverkar personens dagliga liv och vilka specifika behov personen har. Kommunens handläggare tittar på vilka aktiviteter personen kan klara av själv och vilka hen behöver hjälp med. Detta kan innefatta allt från personlig hygien, att handla och laga mat till att hantera sociala kontakter eller delta i fritidsaktiviteter.
Bedömningen som görs är individuell och anpassad eftersom två personer med samma diagnos kan ha helt olika behov. Någon kanske behöver omfattande stöd i vardagen medan en annan klarar sig med endast ett mindre stöd. Därför blir de individuella förutsättningarna och behovens omfattning en avgörande del av bedömningen.
3. Kommunens bedömning och beslut
När utredningen är klar och kommunens handläggare har samlat in all information görs en bedömning om personen har rätt till insatser enligt LSS. Här tar handläggaren hänsyn till både den medicinska utredningen och personens individuella behov och situation. Handläggaren har ofta personliga möten med den sökande och eventuellt deras anhöriga för att bättre förstå hur vardagen ser ut och vilket stöd som skulle göra skillnad.
Beslutet om LSS-stöd grundar sig alltså inte bara på diagnosen utan också på hur omfattande funktionsnedsättningen är och hur stor påverkan den har på vardagen. Om kommunen bedömer att personen har rätt till LSS tas beslut om vilka insatser som är aktuella. Det kan handla om personlig assistans, gruppbostad, daglig verksamhet eller någon av de andra tio insatserna som erbjuds enligt LSS.
4. Överklaga beslutet
Om kommunen avslår ansökan om LSS-stöd, alltså om de anser att personen inte har rätt till insatser enligt lagen, kan beslutet överklagas. Man kan då begära en omprövning där ärendet granskas på nytt. Överklagan meddelas till handläggaren som sedan ansvarar för att föra vidare överklagan till förvaltningsrätten.
Det är en process som ibland kan kännas krävande men den är viktig eftersom det ger personen möjlighet att få sitt behov av stöd rättvist prövat.
