Frågor att Ställa när du ska Flytta till en LSS-bostad

LSS är en otroligt viktig del av det svenska välfärdssamhället. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade säkerställer att alla har chans att leva ett så värdigt, meningsfullt, och självständigt liv som möjligt.

LSS erbjuder tio olika insatser för att tillgodose olika behov bland de individer med funktionsnedsättningar och några av de viktigaste insatserna rör bostad med särskild service – en boendeform som är anpassad för att möta individuella behov och ge stöd i vardagen.

Det finns olika typer av LSS-bostäder enligt LSS som är utformade på lite olika sätt beroende på individens unika behov. Beroende på funktionsnedsättningen kan man bli erbjuden olika typer av boenden efter sin utredning beroende på graden av stöd LSS-handläggaren bedömer att man behöver. I denna process är individen i centrum och det är viktigt att ens egna önskemål får komma till tals.

När det är dags att välja en LSS-bostad är det därför viktigt att noggrant överväga olika alternativ och ställa relevanta frågor. LSS-boenden skiljer sig i både struktur och inriktning och olika boenden kan ha olika fokus när det gäller stöd, aktiviteter och den generella miljön. Utöver typen av boenden spelar naturligtvis det specifika boendet en viktig roll för att man ska trivas. Vissa boenden kanske har ett trevligare läge, bättre personal, eller helt enkelt känns bättre för individen.

För att säkerställa att man hittar ett boende som verkligen passar individens behov och önskemål är det därför viktigt att få en klar bild av vad varje boende erbjuder och hur det arbetar för att stödja de boende i deras vardag.

I denna artikel ska vi därför gå igenom några av de viktigaste frågorna att ställa när du eller en anhörig överväger att flytta till en LSS-bostad. Att ställa rätt frågor och vara medveten om de faktorer som är viktiga för trivsel och trygghet gör att du kan hitta ett boende som känns rätt och som kan erbjuda det stöd som behövs för att leva ett gott och självständigt liv.

När du ansöker om en LSS-bostad kommer du, om du har rätt till det, att bli erbjuden plats på en bostad av kommunen. Du får naturligtvis komma med önskemål och platsen du blir erbjuden är just ett erbjudande och du har möjlighet att antingen tacka ja eller nej. Om du tackar nej kan du säga att du vill ha ett annat boende och i mån av plats bli erbjuden en annan bostad när ett alternativ finns tillgängligt.

Vad är bostadens mål och värderingar?

När du överväger en LSS-bostad är det bra att känna till vilka mål och värderingar som styr verksamheten. Varje LSS-boende drivs med en specifik värdegrund som återspeglas i hur personalen bemöter de boende, hur stödet är strukturerat och vilka prioriteringar som görs i vardagen. Genom att få en tydlig bild av boendets mål och värderingar kan du avgöra om de stämmer överens med det du eller din anhöriga värdesätter.

Frågor att ställa:

Vilka värderingar styr verksamheten? Ta reda på vilka grundläggande värderingar som genomsyrar boendet. Fråga om det finns specifika principer som t.ex. respekt för individens självbestämmande, delaktighet och integritet som de aktivt arbetar efter. En stark värdegrund kan vara ett gott tecken på att boendet är välstrukturerat och fokuserat på de boendes bästa.
Hur formulerar boendet sina mål för de boende? Många LSS-boenden har en övergripande vision om att främja självständighet, livskvalitet och personlig utveckling för de boende. Fråga hur dessa mål ser ut konkret i vardagen – t.ex. på vilket sätt boendet stöttar individer i att utveckla sina förmågor och engagera sig i aktiviteter som de tycker om. Det kan även vara värdefullt att förstå om det finns långsiktiga mål för hela verksamheten och hur de följs upp.
Hur arbetar personalen för att uppnå de boendes individuella mål? Eftersom LSS-lagen grundar sig på principen om att varje person ska få stöd anpassat efter sina egna behov bör boendet arbeta med individuella mål för varje boende. Fråga hur personalen säkerställer att dessa mål är relevanta och möjliga att uppnå, och hur de arbetar med den boende för att följa upp och utveckla målen över tid.

Ett LSS-boende med en tydlig och välförankrad värdegrund bidrar till en trygg och förutsägbar miljö för de boende. Det ger inte bara vägledning för personalens arbete utan också en trygghet för den boende och dess anhöriga att verksamheten drivs på ett professionellt sätt med individens bästa i fokus. En stabil värdegrund innebär ofta att personalen har en gemensam syn på hur stödet ska ges och att de boende bemöts på ett konsekvent och respektfullt sätt, oavsett situation.

Tips på vad du kan tänka på:

Överväg dina eller din anhörigas egna värderingar och mål för att se hur väl de överensstämmer med boendets. Om boendet till exempel lägger stor vikt vid självständighet kan det passa särskilt bra om självständighet är ett viktigt mål för den boende.

Efterfråga konkreta exempel på hur boendet arbetar utifrån sina värderingar. Du kan be personalen att beskriva hur dessa värderingar praktiseras i vardagen och hur de påverkar boendemiljön, aktiviteter och relationerna mellan de boende och personalen.

Notera eventuella skillnader i värderingar mellan boendet och den boende. Om boendet exempelvis fokuserar mycket på gruppaktiviteter men den boende föredrar enskilda aktiviteter kan det vara bra att diskutera hur personalen arbetar för att tillgodose individuella preferenser inom ramen för sin värdegrund.

Vilka typer av stöd erbjuds?

En av de viktigaste aspekterna när man överväger en LSS-bostad är att förstå vilket stöd som erbjuds i vardagen och hur det är anpassat till individuella behov. Naturligtvis är LSS till för att ge anpassat och individuellt stöd för varje individ utifrån deras behov men olika typer av LSS-bostäder erbjuder olika grader av stöd. Därför är det i hög grad först och främst viktigt att du får rätt typ av LSS-bostad. I nästa steg blir det viktigt att boendet man bor på kan erbjuda det stöd man behöver i vardagen.

Frågor att ställa:

Vilken typ av stöd erbjuds i det dagliga livet? Be om en detaljerad beskrivning av vilka typer av praktiskt stöd som ges i boendet. Det kan inkludera hjälp med personlig omvårdnad som att klä sig, sköta hygien och medicinering. Fråga även om stöd vid måltider, städning och andra dagliga sysslor så att du vet vilken hjälp du eller din anhöriga kan förvänta sig i det vardagliga.
Finns det specifika rutiner eller metoder för att hjälpa de boende att utvecklas? Vissa LSS-boenden använder pedagogiska metoder och arbetssätt för att hjälpa de boende att utveckla sina färdigheter och öka sin självständighet. Fråga om boendet arbetar med metoder som exempelvis tydliggörande pedagogik (TEACCH), lågaffektivt bemötande eller andra strukturerade arbetssätt för att stärka den boendes förmåga och självförtroende.
Hur arbetar personalen med att skapa en trygg och stabil miljö? Fråga om hur stödet är utformat för att ge trygghet i vardagen, exempelvis genom fasta rutiner och strukturer som skapar en förutsägbar miljö. Många med funktionsnedsättning mår bra av tydliga rutiner och att veta vad som förväntas av dem, vilket kan bidra till en känsla av kontroll och trygghet i vardagen.

Olika typer av stöd:

Boenden som omfattas av LSS kan erbjuda flera olika typer av stöd som är anpassade för att möta de boendes behov på olika områden. En viktig aspekt i detta är naturligtvis att det finns tillgång till erfaren och utbildad personal som kan erbjuda högkvalitativt och anpassat stöd för varje individ. Här är några vanliga stödkategorier:

Praktiskt stöd i vardagen: Detta omfattar hjälp med att klara av dagliga sysslor som att tvätta, laga mat, handla och sköta hemmet. Syftet är att ge stöd där det behövs samtidigt som den boende uppmuntras att vara delaktig och bibehålla sin självständighet i så hög utsträckning som möjligt.
Socialt stöd och kommunikationsstöd: Socialt stöd kan omfatta hjälp att bygga och underhålla relationer, både inom och utanför boendet. För personer som behöver stöd för att kommunicera kan boendet också erbjuda anpassade kommunikationsmetoder, exempelvis bildstöd eller tecken som stöd för att främja en god kommunikation med personal och andra boende.
Medicinskt stöd och hälsoövervakning: I många LSS-boenden finns personal som kan hjälpa till med medicinering och enklare hälsoinsatser. Om den boende har behov av mer avancerad medicinsk vård bör du fråga om personalen har tillräcklig kompetens och hur eventuella medicinska insatser hanteras i samverkan med vården.
Stöd vid aktiviteter och meningsfull fritid: För att skapa en meningsfull vardag erbjuds ofta aktiviteter och stöd för att delta i både fysiska och sociala aktiviteter. Fråga om det finns möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, utflykter eller liknande och hur stödet är utformat för att uppmuntra den boendes intressen och sociala interaktioner.

Det är viktigt att stödet är personcentrerat och utformat efter den enskildes behov och önskemål, något som är av stor vikt inom LSS. Fråga hur boendet arbetar för att anpassa stödet så att det känns meningsfullt och relevant för den boende. Om någon exempelvis behöver mer omfattande stöd för att klara hygien och medicinering är det viktigt att boendet kan tillgodose dessa behov på ett tryggt sätt.

Behoven kan förändras över tid och det är därför bra att ta reda på hur flexibelt stödet är. Fråga om det finns möjlighet att justera omfattningen av stödet om behoven skulle öka eller minska med tiden så att boendet kan anpassa sig till framtida förändringar.

Fråga om hur ofta stödet utvärderas och om det finns möjlighet till regelbunden dialog med personal och anhöriga. En öppen kommunikation och regelbunden uppföljning är viktig för att säkerställa att stödet möter de aktuella behoven och att eventuella förbättringar eller justeringar kan göras.

Hur ser bemanningen ut?

Bemanningen på en LSS-bostad är en viktig faktor för kvaliteten på det stöd som erbjuds. Antalet anställda, deras kompetens och tillgänglighet påverkar i hög grad hur väl boendet kan möta de boendes behov och skapa en trygg och stabil miljö. Eftersom bemanningen skiljer sig mellan olika boenden är det viktigt att ställa frågor för att få en god förståelse för hur personalresurserna är utformade och vilken typ av stöd som kan förväntas under dygnets olika timmar.

Frågor att ställa:

Hur många personer arbetar på boendet och vilken kompetens har de? Fråga om hur många anställda som finns på boendet totalt och hur de fördelas över dagen och natten. Personalens kompetensnivå är också central – fråga om deras utbildning och erfarenhet inom LSS, vård och omsorg. Har de utbildning i exempelvis omvårdnad, specialpedagogik, eller psykiatri? Att förstå personalens utbildningsbakgrund och erfarenhet kan ge en bra bild av deras kapacitet att möta specifika behov.
Finns det personal på plats dygnet runt? För att säkerställa trygghet och stöd är det viktigt att veta om det finns personal tillgänglig dygnet runt, inklusive nattetid. Ta reda på om boendet har nattpersonal, eller om det finns en möjlighet att kalla på hjälp snabbt om behov skulle uppstå. Huruvida det finns personal på plats dygnet runt beror framförallt på typen av LSS-boende. En gruppbostad har exempelvis alltid personal på plats medans ett serviceboende inte har det.
Vilken typ av personal finns på boendet? Olika LSS-boenden har olika typer av personal beroende på de specifika behoven hos de boende. Förutom vård- och omsorgspersonal kan vissa boenden ha tillgång till specialiserade resurser som sjuksköterskor, arbetsterapeuter, eller psykologer. Om du eller din anhöriga har behov av specifika typer av stöd såsom medicinsk vård eller psykologiskt stöd kan det vara viktigt att veta om sådan personal finns tillgänglig eller om boendet har nära samarbeten med externa specialister.

Bemanningens påverkan på stödet:

Bemanningen påverkar inte bara den dagliga tryggheten utan även kvaliteten på stödet. Här är några aspekter av bemanningens roll i vardagen:

Relation och kontinuitet: En stabil och konsekvent bemanning är ofta en förutsättning för att bygga goda relationer mellan personal och boende. Att ha samma personal på plats över tid skapar förtroende och trygghet vilket är särskilt viktigt för personer med kognitiva eller sociala svårigheter. Fråga om boendet har låg personalomsättning och hur de arbetar för att skapa kontinuitet i bemanningen.
Flexibilitet och anpassning: Ett högre antal personal innebär oftast att det finns större flexibilitet att tillgodose individuella behov. Om bemanningen är begränsad kan det vara svårt för personalen att hinna med individuellt anpassade insatser. Fråga därför hur boendet arbetar för att säkerställa att varje boende får det stöd de behöver, även vid personalbrist eller under semestertider.
Tillgänglighet för aktiviteter och sociala kontakter: För många boende är aktiviteter och sociala interaktioner viktiga inslag i vardagen men dessa kräver ofta tillräckligt med personal. Fråga om bemanningen är anpassad för att stödja meningsfulla fritidsaktiviteter, både inom och utanför boendet. Om boendet har en aktiv fritidsverksamhet är det bra att veta om personalen kan stödja de boende i dessa aktiviteter på ett kontinuerligt och tryggt sätt.

Om den boende behöver mycket praktiskt stöd eller har behov av medicinsk övervakning är det särskilt viktigt med en hög bemanning och att kompetent personal finns på plats. Ett boende med högre personalnärvaro kan vara avgörande för att känna trygghet och säkerhet. Fråga om boendet har rutiner för att hantera akut personalbrist, exempelvis om det finns tillgång till extra personal vid sjukdom eller under helger och semestrar. Välfungerande rutiner för att täcka personalbehov är en viktig aspekt av trygghet för de boende.

För att säkerställa att personalen har rätt kunskaper är det värdefullt om boendet arbetar aktivt med kompetensutveckling. Fråga om personalen deltar i vidareutbildningar, handledning eller andra former av fortbildning inom LSS-området och specialiserad vård.

Hur anpassas stödet till individuella behov?

En av de mest grundläggande principerna inom LSS är att stödet ska vara individanpassat och utformas efter varje persons specifika behov, önskemål och förutsättningar.

Detta innebär att alla insatser, aktiviteter och rutiner bör anpassas för att skapa en meningsfull och trygg vardag för den boende. När du eller en anhörig överväger en flytt till en LSS-bostad är det därför viktigt att få en tydlig förståelse för hur boendet arbetar för att anpassa stödet och säkerställa att den boende har möjlighet att påverka sitt liv.

Frågor att ställa:

Hur arbetar personalen med individuella genomförandeplaner? Genomförandeplanen är ett centralt verktyg inom LSS-boenden och fungerar som en personlig plan för varje boende. Den utformas i nära dialog med den boende och eventuellt anhöriga och beskriver vilka mål och önskemål personen har för sitt liv och vilka insatser som ska stödja dessa. Fråga om hur ofta genomförandeplanen uppdateras, vem som är delaktig i utformningen och hur den följs upp. Regelbundna uppdateringar och tät uppföljning är viktiga för att stödet ska förbli relevant och anpassat efter eventuellt förändrade behov.
Hur mycket kan den boende påverka sin vardag och sina aktiviteter? En individanpassad vardag innebär att den boende får vara med och bestämma över sin dagliga rutin, sina aktiviteter och hur stödet ges. Fråga om hur mycket inflytande den boende har över beslut som rör exempelvis måltider, fritidsaktiviteter och val av personlig assistent eller stödpersonal. Ett gott boende ger möjlighet att göra personliga val och skapa en vardag som känns meningsfull och inspirerande.
Hur anpassas stödet för att stödja utveckling och självständighet? Många personer i LSS-bostäder har målet att utvecklas och bli mer självständiga. Fråga om vilka insatser boendet erbjuder för att stötta den boende i att utveckla sina färdigheter, exempelvis genom träning i vardagliga sysslor, kommunikationsövningar eller stöd för att bygga sociala relationer. Ett boende som erbjuder utvecklingsmöjligheter stärker individens känsla av självständighet och trygghet.

Individanpassning i praktiken:

Individanpassat stöd kan innebära olika saker beroende på den boendes unika behov, förutsättningar och preferenser. Här är några vanliga former av anpassning:

Stöd i dagliga sysslor utifrån personens förmåga: Om den boende har ett mål om att bli mer självständig i vardagliga aktiviteter som att laga mat, städa eller sköta personlig hygien kan stödet anpassas för att stärka dessa färdigheter. Boendet bör kunna beskriva hur de stödjer en stegvis utveckling så att den boende själv får möjlighet att göra det hen klarar av, med stöd vid behov.
Kommunikationsstöd och specialpedagogiska metoder: Många personer i LSS-bostäder har kommunikationssvårigheter eller behov av tydliggörande pedagogik. Fråga om boendet använder individuellt anpassade kommunikationsverktyg såsom bildstöd, tecken som stöd eller annan alternativ kommunikation för att underlätta interaktion och delaktighet. Det är viktigt att personalen har verktygen och kunskapen att anpassa kommunikationen efter varje individs behov.
Personcentrerat stöd för medicinska och omvårdnadsbehov: Om den boende har specifika medicinska behov eller funktionsnedsättningar är det viktigt att stödet är anpassat för att hantera detta på ett tryggt och värdigt sätt. Fråga hur boendet säkerställer att omvårdnadsbehoven är individanpassade och utförs med respekt för personens integritet. Medicinska insatser som exempelvis medicinering eller regelbundna vårdbesök bör hanteras med flexibilitet och utifrån personens komfort och behov.

Att tänka på:

Öppen dialog och feedback: För att anpassningen ska fungera väl är det viktigt att boendet uppmuntrar till en öppen dialog och feedback mellan den boende, anhöriga och personal. Fråga om hur boendet arbetar för att skapa ett klimat där den boende kan uttrycka sina åsikter och om det finns regelbundna avstämningar för att säkerställa att stödet motsvarar förväntningarna.
Flexibilitet och anpassningsbarhet över tid: Individuella behov kan förändras och därför är det viktigt att boendet har en flexibel inställning till stödets utformning. Fråga om boendet kan justera stödets omfattning och inriktning när det behövs, exempelvis vid förändringar i hälsa, intressen eller sociala förutsättningar.
Delaktighet i samhället och sociala nätverk: För många boende är möjligheten att delta i aktiviteter och nätverka med andra en viktig del av livet. Fråga om hur boendet arbetar för att skapa möjligheter för social interaktion och integration i det omgivande samhället såsom deltagande i föreningar, hobbyverksamheter och utflykter. Boenden som främjar social delaktighet bidrar ofta till att skapa en rikare och mer engagerande vardag för de boende.

Vilken typ av aktiviteter erbjuds?

Aktiviteter är en viktig del av vardagen i en LSS-bostad eftersom de ger möjlighet till social samvaro, personlig utveckling och en meningsfull fritid.

Ett boende som erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter bidrar till att skapa en stimulerande miljö där de boende kan utforska sina intressen, bygga sociala relationer och ha en aktiv livsstil. När du överväger en flytt till en LSS-bostad är det därför viktigt att få en tydlig bild av vilka aktiviteter som erbjuds och hur dessa anpassas för att möta de individuella behov och önskemål som den boende har.

Frågor att ställa:

Vilka dagliga aktiviteter erbjuds för att skapa en strukturerad och meningsfull vardag? Fråga om vilka typer av aktiviteter som boendet erbjuder regelbundet och hur dessa aktiviteter är integrerade i den dagliga rutinen. Det kan röra sig om allt från morgonpromenader, sociala samlingar och musikstunder till enklare träningspass. En strukturerad aktivitetsplan kan bidra till att skapa en stabil och trygg miljö där den boende vet vad som väntar under dagen.
Finns det möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och utflykter? Många LSS-boenden ordnar utflykter och fritidsaktiviteter som går utanför den dagliga rutinen, exempelvis biobesök, resor till museum, eller utflykter i naturen. Fråga om hur ofta dessa aktiviteter anordnas och om de boende får möjlighet att vara med och planera dessa utflykter. Sådana aktiviteter kan bidra till en stimulerande och varierad vardag som främjar både sociala kontakter och nya upplevelser.
Hur främjas sociala kontakter och gemenskap genom aktiviteterna? För personer som bor på LSS-bostad kan sociala aktiviteter vara ett sätt att bygga och bibehålla sociala relationer. Fråga om boendet erbjuder gemensamma aktiviteter som uppmuntrar till samvaro, till exempel spelkvällar, grillkvällar, och gruppaktiviteter där alla får vara delaktiga. Ett boende med en stark gemenskapskänsla kan skapa en positiv atmosfär och minska ensamhet.

Ett bra LSS-boende anpassar aktiviteter efter de boendes personliga intressen och förmågor. Fråga om boendet erbjuder individuellt anpassade aktiviteter och om personalen är lyhörd för de boendes intressen. Om den boende till exempel är intresserad av musik eller djur kan det vara värdefullt om boendet har möjlighet att ordna aktiviteter kopplade till dessa intressen.

Frihet att välja och självbestämmande: Det är viktigt att aktiviteterna på ett LSS-boende är frivilliga och att den boende har möjlighet att välja när och om hen vill delta. Fråga om hur boendet säkerställer att aktiviteterna inte känns påtvingade och att den boende kan bestämma över sitt eget deltagande. Detta stärker känslan av självbestämmande och respekt för individens önskemål.

Anpassning av aktiviteter för olika förmågor och behov: Alla boende har olika förmågor och behov, och därför är det viktigt att aktiviteterna är flexibla och kan anpassas. Om den boende har specifika behov, exempelvis fysisk funktionsnedsättning eller kommunikationssvårigheter, fråga hur boendet anpassar aktiviteter så att alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar.

Hur ser boendemiljön ut?

Boendemiljön i en LSS-bostad är kanske en av de viktigaste aspekterna för de boendes trivsel, trygghet och välbefinnande. En trivsam och välplanerad miljö kan ge en känsla av hemkänsla, trygghet och möjlighet att själv påverka sin vardag. När du eller en anhörig överväger en flytt till en LSS-bostad är det viktigt att få en tydlig bild av hur boendet är utformat och hur den fysiska miljön ser ut. Det viktigaste är att personen som ska bo där trivs både hemmet och i området. En trygg, bekväm och funktionell miljö bidrar i hög grad till livskvaliteten.

Frågor att ställa:

Hur ser de fysiska utrymmena ut och är de anpassade för funktionsnedsättningar? För att skapa en miljö där alla boende känner sig bekväma och säkra bör boendet vara utformat för att möta olika typer av behov. Fråga om boendet är tillgängligt för rullstolar, har breda dörröppningar, halkskydd i badrum och andra anpassningar som underlättar för personer med fysiska funktionsnedsättningar. För personer med syn- eller hörselnedsättningar kan det finnas andra anpassningar som taktila ledstråk eller visuella och hörbara signaler.
Finns det tillgång till utrymmen för privatliv och gemenskap? Det är viktigt att boendet erbjuder både privata utrymmen där den boende kan dra sig undan, och gemensamma ytor för social samvaro. Fråga om hur boendet balanserar dessa behov och om det finns utrymmen där den boende kan vara ensam när hen vill, till exempel i sitt eget rum, samtidigt som det finns gemensamma utrymmen för måltider och aktiviteter. Denna balans mellan privatliv och gemenskap kan bidra till en harmonisk och trivsam miljö.

Viktiga aspekter av boendemiljön:

Boendemiljön på ett LSS-boende bör vara trygg, trivsam och anpassad till de boendes behov. Här är några faktorer att överväga när det gäller miljön:

Säkerhet och trygghet: Säkerheten är en viktig faktor för boendemiljön, särskilt för personer som kan ha behov av stöd för att röra sig säkert. Fråga om vilka säkerhetsåtgärder som finns, exempelvis trygghetslarm och belysning som underlättar rörelse på kvällen och natten. Trygghetsåtgärder i boendemiljön kan bidra till att minska oro och skapa en trygg plats att bo på.
Trädgård och utomhusmiljö: Många uppskattar möjligheten att kunna vistas utomhus, även på en LSS-bostad. Fråga om boendet har en trädgård, uteplats eller annan typ av utomhusmiljö där de boende kan tillbringa tid utomhus. För personer som uppskattar naturen kan tillgången till en trädgård eller uteplats göra stor skillnad för trivsel och möjligheten att vara utomhus vilket kan ha positiva effekter på både fysiskt och psykiskt välmående.
Ljudnivå och lugn: Vissa boende kan vara känsliga för ljud och uppskatta en lugn och tyst miljö. Fråga om hur boendet arbetar för att minimera buller och säkerställa att ljudnivån är behaglig i de olika utrymmena. Om boendet ligger i ett område med mycket trafik eller andra störande ljud kan det vara bra att fråga hur dessa hanteras, exempelvis genom ljudisolering eller planerade tysta zoner.
Gemensamma utrymmen för social samvaro: En trivsam boendemiljö bör ha gemensamma utrymmen som främjar social interaktion och gemenskap. Fråga om hur dessa ytor är utformade, och om det finns olika typer av gemensamma rum, exempelvis ett vardagsrum, ett kök eller en aktivitetslokal. Dessa utrymmen kan fungera som mötesplatser och främja en positiv gemenskapskänsla, där de boende kan umgås, delta i aktiviteter eller äta tillsammans.

Hemkänsla är en viktig faktor för trivsel på boendet. Fråga om hur personalen och ledningen arbetar för att skapa en miljö som känns välkomnande och trygg. Det kan röra sig om enkla saker som att inreda gemensamma ytor på ett hemtrevligt sätt, erbjuda aktiviteter som passar de boendes intressen, och att uppmuntra personlig inredning i de boendes rum.

En välskött och ren miljö bidrar till en känsla av trygghet och trivsel. Det är därför viktigt att fråga om boendet har rutiner för underhåll och renhållning och hur ofta gemensamma ytor städas. Ett väl underhållet boende skapar en positiv atmosfär och bidrar till en bekväm och säker miljö för alla.

Vad ingår i kostnaden för boendet?

När man överväger en flytt till en LSS-bostad är det viktigt att få en klar bild av kostnaderna och vad som faktiskt ingår i avgiften.

Vården erbjuds gratis enligt LSS men däremot betalar man hyra för boendet utifrån sina ekonomiska förutsättningar. Man behöver också betala för sin mat. Om man inte har någon inkomst eller tight ekonomi kan man i många fall få ytterligare ekonomiskt stöd av socialtjänsten.

Det kan vara bra att fråga vad som ingår i den månatliga avgiften för boendet för att veta vad du har att förvänta dig. I de flesta fall betalar man hyra och behöver sedan stå för andra kostnader såsom försäkring och inte minst mat. Man behöver inte betala för vård och omsorg i en gruppbostad.

Många som bor på LSS-boende har möjlighet att söka bostadstillägg vilket kan bidra till att minska hyreskostnaderna. Du kan fråga om personalen på boendet kan hjälpa till med ansökan om bostadstillägg eller till din LSS-handläggare som kan guida dig i denna ansökan. Ansökning om bidrag görs enligt socialtjänstlagen och görs utöver de insatser som regleras i lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.