Daglig verksamhet är en av de tio insatser som regleras i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Denna lagstiftning har funnits sedan 1994 och är en grundbult i det svenska välfärdssystemet. Syftet med LSS är att säkerställa att personer med omfattande funktionsnedsättningar får stöd för att kunna leva ett liv som är så likt andras som möjligt med fokus på delaktighet, självständighet och god livskvalitet.
LSS är unik i sitt slag eftersom den riktar sig till en specifik målgrupp och ger rätt till stöd utöver vad som erbjuds genom exempelvis socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen. Bland de insatser som regleras i lagens 9 § återfinns daglig verksamhet som nämns i punkt 10. När man talar om daglig verksamhet brukar man därför tala om LSS 9 10 eller 9 § 10.
Daglig verksamhet enligt 9 § 10 syftar till att ge personer med funktionsnedsättningar en meningsfull sysselsättning som är anpassad efter deras behov, förmågor och intressen. Den är utformad för att stärka individens möjligheter att utvecklas, skapa struktur i vardagen och ge en känsla av sammanhang och delaktighet i samhället.
Men vad betyder egentligen daglig verksamhet i praktiken? Hur fungerar det, och vem har rätt till denna insats? Det och mycket mer ska vi titta närmare på i denna artikel.
Vad är daglig verksamhet enligt 9 § 10?
Daglig verksamhet enligt LSS 9 § 10 är en insats som syftar till att ge personer med funktionsnedsättning en meningsfull sysselsättning som både stimulerar och stärker individens förmågor. Insatsen är specifikt riktad till personer som har en utvecklingsstörning, autism eller en förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Målet med daglig verksamhet är att skapa en meningsfull vardag där deltagarna känner sig delaktiga i samhället, får möjlighet att utvecklas och kan skapa sociala relationer i en trygg miljö.
Daglig verksamhet handlar om att erbjuda en strukturerad och individuellt anpassad sysselsättning för personer som på grund av sina funktionsnedsättningar inte står till arbetsmarknadens förfogande och inte heller deltar i utbildning. Det innebär att insatsen ska fungera som en viktig del av individens vardag där aktiviteter och innehåll är anpassade utifrån varje persons intressen, behov och förutsättningar.
Syftet med daglig verksamhet är inte bara att ge en sysselsättning utan också att bidra till personlig utveckling, stärka självkänslan och ge deltagarna en känsla av sammanhang och mening i livet. För vissa kan det handla om att få en social gemenskap medan det för andra kan vara ett steg mot framtida möjligheter till arbete eller andra mål i livet.
Målgruppen
Daglig verksamhet riktar sig till personer som omfattas av personkrets 1 eller 2 enligt LSS. Det innebär att insatsen är tillgänglig för:
- Personer med utvecklingsstörning.
- Personer med autism eller autismliknande tillstånd.
- Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder till följd av en förvärvad hjärnskada i vuxen ålder.
Insatsen är frivillig och deltagarna ansöker om att delta via sin kommun. För många är detta en viktig del av vardagen eftersom det erbjuder en strukturerad miljö med aktiviteter som annars kan vara svåra att få tillgång till.
Mening och innehåll i daglig verksamhet
Daglig verksamhet är utformad för att vara så varierad och flexibel som möjligt. Det kan handla om allt från hantverk och skapande verksamhet till fysisk aktivitet, musik, djurvård eller enklare arbetsuppgifter som kan likna dem på en arbetsplats. Vissa verksamheter bedrivs i särskilda lokaler som specifikt är till för daglig verksamhet medan andra sker i samarbete med företag eller organisationer i samhället.
En viktig aspekt av daglig verksamhet är att den är utformad för att stärka individens självständighet och självförtroende. Deltagarna får möjlighet att prova på olika aktiviteter och hitta det som passar dem bäst. För vissa kan det innebära en chans att utveckla nya färdigheter medan det för andra kan vara en trygg och social mötesplats.
Kommunens ansvar
Kommunen har ansvaret för att organisera och tillhandahålla daglig verksamhet enligt LSS. Det innebär att varje deltagare har rätt till en individuell plan där deras behov och mål specificeras. Kommunen ansvarar också för att säkerställa att verksamheten håller god kvalitet och att deltagarna får det stöd de behöver för att kunna delta på sina egna villkor.
Hur fungerar daglig verksamhet 9 10 i praktiken?
Daglig verksamhet är en insats som spelar en viktig roll i vardagen för många personer med funktionsnedsättning. Den är inte bara en plats för sysselsättning utan också en miljö där deltagare kan känna sig delaktiga, trygga och inspirerade att utvecklas. Men hur fungerar det egentligen i praktiken? Här är en närmare titt på hur daglig verksamhet organiseras och anpassas för att möta individens behov.
Olika typer av aktiviteter
Daglig verksamhet är utformat för att vara varierat och anpassas efter deltagarnas intressen, förmågor och behov. Aktiviteterna kan till exempel vara:
- Kreativa aktiviteter: som hantverk, målning, textilarbete eller musikskapande.
- Praktiska uppgifter: som enklare monteringsjobb, trädgårdsarbete eller deltagande i djurvård.
- Sociala och kulturella inslag: som gruppdiskussioner, utflykter eller teaterprojekt.
- Arbetsliknande uppgifter: där deltagarna utför arbete i samarbete med externa företag eller organisationer.
- Teknologi och digitalt lärande: där datorer, programvaror eller andra tekniska hjälpmedel används för att utveckla färdigheter.
För många är det viktigt att aktiviteterna känns meningsfulla och stimulerande och därför görs ofta en noggrann planering för att matcha varje individs intressen och mål.
En av grundprinciperna i daglig verksamhet är att varje deltagare ska få en insats som är individuellt anpassad. Detta innebär att det första steget ofta är en noggrann kartläggning av personens behov och förutsättningar. Denna process involverar dialog med deltagaren själv, eventuellt deras anhöriga, samt LSS-handläggare och personal från verksamheten. Utifrån detta skapas en individuell plan som fungerar som en vägledning för vilka aktiviteter och vilket stöd som ska erbjudas.
Exempel på anpassningar kan vara:
- Stöd från personal under aktiviteter för att ge trygghet och vägledning.
- Anpassning av lokaler för att säkerställa tillgänglighet.
- Möjlighet till extra tid och pauser för personer som behöver det.
- Teknik och hjälpmedel för att underlätta deltagandet såsom anpassade datorprogram eller kommunikationsverktyg.
Organisering och utförande
Daglig verksamhet bedrivs på anläggningar som är särskilt utformade för att vara tillgängliga och anpassade efter deltagarnas behov. I vissa fall kan aktiviteterna också ske i samverkan med lokala företag eller organisationer vilket ger en möjlighet att komma närmare en arbetsplatsmiljö.
Verksamheten organiseras antingen av kommunen eller privata aktörer som ansvarar för att tillhandahålla lokaler och resurser, säkerställa att det finns tillräckligt med personal, samt anpassa verksamheten till aktuella behov i samhället och individens önskemål.
Personalens roll
Personal inom daglig verksamhet spelar naturligtvis en viktig roll. De är inte bara ansvariga för att organisera och leda aktiviteter utan också för att skapa en trygg och stimulerande miljö. Några av deras viktigaste uppgifter är:
- Att vara ett stöd och en mentor för deltagarna.
- Att uppmuntra självständighet och personlig utveckling.
- Att identifiera nya möjligheter för deltagarna att utveckla sina förmågor.
- Att se till att verksamheten förblir en trygg och inkluderande plats.
En annan viktig aspekt av daglig verksamhet är att deltagaren själv ska ha inflytande över hur insatsen utformas. Genom regelbundna samtal och utvärderingar ges möjlighet att anpassa aktiviteterna om deltagarens behov eller intressen förändras. Detta bidrar till att verksamheten är relevant för individens förmåga, intresse, och behov över tid.
Rättigheter och ansökan
Att få tillgång till daglig verksamhet enligt LSS är en rättighet för personer som omfattas av lagens målgrupper.
Daglig verksamhet är en av de insatser som definieras i LSS. Detta betyder att den är juridiskt reglerad och därmed en rättighet för de som uppfyller kraven i lagen.
Målgruppen som har rätt till daglig verksamhet inkluderar:
- Personer med utvecklingsstörning.
- Personer med autism eller autismliknande tillstånd.
- Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder som följd av en förvärvad hjärnskada i vuxen ålder.
För att ha rätt till insatsen krävs också att individen inte är sysselsatt på annat sätt såsom genom arbete eller utbildning. Daglig verksamhet är alltså avsedd för personer som står utanför arbetsmarknaden men ändå vill ha en meningsfull sysselsättning och struktur i vardagen.
Att daglig verksamhet är en rättighet innebär att kommunen är skyldig att erbjuda verksamhet som är anpassad efter individens behov och förutsättningar. Det inkluderar:
- Individuell anpassning: Verksamheten ska planeras utifrån deltagarens intressen, förmågor och utvecklingsmöjligheter.
- Tillgänglighet: Kommunen ska se till att lokaler, aktiviteter och transporter är tillgängliga för alla, oavsett funktionsnedsättning.
- Kvalitet: Verksamheten ska hålla en god kvalitet och regelbundet utvärderas.
Deltagaren har också rätt att påverka innehållet i verksamheten och få en individuell plan som tydligt beskriver vilka mål och förväntningar som finns.
Ansökan om daglig verksamhet sker via den kommun där man är folkbokförd. Precis som med alla andra insatser enligt LSS ansöker man om dessa hos en LSS-handläggare på kommunen.
När insatsen är beviljad och påbörjad har deltagaren rätt att:
- Delta på egna villkor: Insatsen ska utformas med respekt för individens integritet och självbestämmande.
- Få regelbunden uppföljning: Verksamheten ska anpassas över tid om deltagarens behov förändras.
- Kvalitativ verksamhet: Kommunen ansvarar för att deltagaren får tillgång till verksamhet av god kvalitet.
Deltagaren har också rätt att uttrycka sina synpunkter på verksamheten och föreslå förändringar om något inte fungerar.
Fördelar och betydelse av daglig verksamhet
Daglig verksamhet enligt 9 10 (9 § 10) är en viktig del av livet för många personer med funktionsnedsättning. Det är en insats som erbjuder en meningsfull vardag vilket skapar förutsättningar för ökad livskvalitet, självständighet och delaktighet i samhället.
Daglig verksamhet spelar en viktig roll för att skapa en balanserad och utvecklande vardag. Några av de största fördelarna är:
Meningsfull sysselsättning
Att ha en sysselsättning som känns meningsfull är grundläggande för att trivas med livet. Daglig verksamhet erbjuder aktiviteter som är anpassade efter individens intressen och förmågor vilket ger deltagarna känslan av att de bidrar och är en del av ett sammanhang.
Personlig utveckling
Genom att delta i olika aktiviteter får personer med funktionsnedsättning möjlighet att utveckla sina färdigheter och upptäcka nya intressen. Det kan handla om att förbättra sin motorik, träna på sociala färdigheter eller lära sig använda nya tekniska verktyg. Detta kan bidra till att man förbättrar sin förmåga över tid och kan bli er självständig. Dessutom kan insatsen bidra till att deltagaren känner sig som en aktiv del av samhället.
Social gemenskap
För många deltagare är den sociala delen av daglig verksamhet en av de viktigaste aspekterna. Det skapas möjligheter att bygga relationer med andra deltagare och personal vilket motverkar ensamhet och stärker självkänslan.
Struktur och rutiner
Många personer med funktionsnedsättning mår bra av en tydlig struktur i vardagen. Daglig verksamhet erbjuder fasta rutiner och en förutsägbar miljö vilket skapar trygghet och stabilitet.
