Vad är en Gruppbostad enligt LSS?

I Sverige regleras rätten till stöd och service för personer med funktionsnedsättning genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Denna lagstiftning trädde i kraft 1994 och har som syfte att ge personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar möjlighet till ett gott och självständigt liv. En av de viktigaste insatserna som erbjuds enligt LSS är boende i form av gruppbostad, också kallad LSS-bostad. Denna bostad erbjuder stöd och service till individer som inte kan bo själva eller med anhöriga på grund av sitt behov av omfattande omsorg och tillsyn.

En gruppbostad är en bostadsform för individer med funktionsnedsättningar som behöver ett tryggt och anpassat boende med tillgång till personal dygnet runt. Boendeformen är utformad för att ge de boende möjlighet att leva ett så självständigt och aktivt liv som möjligt samtidigt som de får det stöd och den omsorg de behöver för att klara sin vardag. Gruppbostäder är tänka att erbjuda en boendemiljö som är så nära som möjligt att leva på egen hand, men med service och assistans nära till hands. Gruppbostäder byggs med ett begränsat antal lägenheter eller rum,vilket skapar en hemlik och personlig miljö för de boende.

I denna artikel reder vi ut och ger en bredare förståelse för vad en gruppbostad enligt LSS är, vem som har rätt till denna insats, hur en gruppbostad fungerar i praktiken, och mycket mer.

Vad är LSS och dess Syfte?

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en svensk rättighetslagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1994.

Syftet med LSS är att säkerställa att personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar får det stöd och den service de behöver för att leva ett liv som är så likt andra människors som möjligt. LSS syftar till att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Lagen är utformad för att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att själva bestämma över sin vardag och sina levnadsförhållanden.

LSS omfattar tre huvudgrupper av personer:

Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personer med betydande och varaktig begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om dessa är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.

LSS erbjuder ett antal specifika insatser som är utformade för att möta behoven hos dessa grupper. Insatserna är individuellt anpassade och ska utgå från den enskildes behov och önskemål. De är tänkta att skapa förutsättningar för att den enskilde ska kunna leva ett självständigt och meningsfullt liv. Några av de främsta insatserna inom LSS inkluderar personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar, samt boende med särskild service för vuxna, som till exempel gruppbostad och servicebostad.

En viktig aspekt av LSS är att det är en rättighetslag. Detta innebär att de insatser som anges i lagen är individuella rättigheter för de personer som omfattas av lagen. Detta innebär att den enskilde har rätt att ansöka om och få de insatser som behövs för att uppnå lagens mål. Om en person beviljas en insats enligt LSS är kommunen skyldig att tillhandahålla denna. Om det bedöms att en person har rätt till en gruppbostad enligt LSS är kommunen skyldig att tilldela en plats inom tre månader.

Gruppbostad är en av de insatser som beskrivs i LSS och detta är en boendeform som är särskilt utformad för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar som behöver ett anpassat boende och omfattande stöd i det dagliga livet. Syftet med gruppbostäder inom ramen för LSS är att erbjuda ett boende där de boende får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna leva ett så självständigt och aktivt liv som möjligt, i en trygg och hemlik miljö.

Definition av Gruppbostad enligt LSS

En gruppbostad är en av flera boendeformer som erbjuds enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) för att tillgodose behoven hos personer med omfattande funktionsnedsättningar.

Enligt LSS definieras en gruppbostad som en bostad med särskild service för vuxna som är avsedd för personer som har behov av omfattande tillsyn och stöd i sin vardag och som inte kan tillgodoses i ett mer självständigt boende. Gruppbostäder erbjuder både bostad och vård med en integrerad personalstyrka som finns tillgänglig dygnet runt för att stödja de boende i deras dagliga liv.

Vad utmärker en gruppbostad?

Gruppbostäder är utformade för att skapa en trygg och hemlik miljö för de boende där de kan känna sig bekväma och hemma samtidigt som de får det stöd och den omsorg de behöver. De boende har egna lägenheter eller rum vilket ger dem möjlighet att leva självständigt samtidigt som man har tillgång till gemensamma utrymmen där man kan umgås med andra boende och delta i gemensamma aktiviteter. Detta uppmuntrar både till social interaktion och till att varje individ kan välja den grad av privatliv och gemenskap som de känner sig bekväma med.

En gruppbostad består vanligtvis av mellan 3 och 6 enheter som ligger i anslutning till gemensamma utrymmen såsom vardagsrum, kök och tvättstuga. Den mindre skalan på gruppbostäder bidrar till en mer hemlik och personlig atmosfär där varje individ kan få sina unika behov uppfyllda. Gruppbostäder är bemannade med vårdpersonal som har utbildning och erfarenhet av att arbeta med personer med olika funktionsnedsättningar. Personalen ger stöd med dagliga aktiviteter såsom matlagning, städning, personlig hygien och fritidsaktiviteter, men också med mer individuella behov, som att följa med på läkarbesök eller andra ärenden.

Skillnader mellan gruppbostad och andra boendeformer enligt LSS

En gruppbostad skiljer sig från andra boendeformer som erbjuds enligt LSS, som exempelvis servicebostäder och särskilda boenden.

En servicebostad är en annan form av bostad med särskild service som är avsedd för personer som har ett behov av stöd och hjälp men i mindre omfattning än vad som krävs i en gruppbostad. Servicebostäder är ofta en del av ett större bostadsområde där de boende har egna lägenheter och där stödpersonal finns tillgänglig efter behov men inte nödvändigtvis dygnet runt. Gruppbostäder är däremot specifikt avsedda för personer med mer omfattande stödbehov där närvaro av personal dygnet runt är nödvändig för att säkerställa säkerhet och välbefinnande för de boende.

Gruppbostäder skiljer sig också från boende i familjehem som vanligtvis är avsedda för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som behöver ett stabilt och vårdande hem utanför det egna föräldrahemmet. Gruppbostäder är främst avsedda för vuxna med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar, ofta som ett långsiktigt boendealternativ.

Kriterier för att en bostad ska klassas som gruppbostad enligt LSS

För att en bostad ska klassas som en gruppbostad enligt LSS måste den uppfylla vissa kriterier som anges i lagen och i vägledningar från Socialstyrelsen. Dessa kriterier inkluderar:

Individens behov av stöd: Personen ska ha ett omfattande behov av tillsyn och stöd som inte kan tillgodoses i en mindre stödkrävande bostadsform, såsom ett eget hem med hemtjänst eller en servicebostad.
Tillgång till personal: Det ska finnas tillgång till personal dygnet runt för att ge nödvändigt stöd och service till de boende. Personalen ska vara kvalificerad och ha relevant utbildning och erfarenhet för att kunna stödja personer med olika typer av funktionsnedsättningar.
Småskalighet och närhet: Gruppbostäder ska vara småskaliga och utformade så att de boende kan leva ett så normalt och självständigt liv som möjligt. De boendes egna lägenheter eller rum ska ligga i nära anslutning till gemensamma utrymmen och personalutrymmen vilket underlättar tillgång till stöd och främjar social interaktion.
Anpassad miljö: Gruppbostäder ska vara fysiskt anpassade efter de boendes behov vilket kan inkludera anpassningar för rullstolar, hörsel- och synhjälpmedel, samt andra specialanpassningar beroende på de boendes specifika behov.

Målgrupp för Gruppbostad

Gruppbostäder enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är särskilt utformade för att tillgodose behoven hos vuxna personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar som kräver ett tryggt och anpassat boende med omfattande stöd.

Den primära målgruppen för gruppbostäder är personer som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan bo själva eller med anhöriga och som behöver kontinuerligt stöd och tillsyn för att klara sin vardag. Gruppbostaden erbjuder en hemlik miljö med närhet till personal dygnet runt vilket gör det möjligt för de boende att leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt, samtidigt som de får nödvändigt stöd och omsorg.

Vilka personer har rätt till gruppbostad enligt LSS?

Enligt LSS är gruppbostäder en insats som riktar sig till personer med vissa typer av funktionsnedsättningar som har ett omfattande och varaktigt behov av stöd. För att ha rätt till en gruppbostad enligt LSS måste en person tillhöra någon av de tre personkretsarna som lagen definierar:

1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd

Denna grupp omfattar personer som har en utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning) eller en neuropsykiatrisk diagnos som autism eller autismliknande tillstånd. Personer i denna grupp kan ha svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter på egen hand, förstå och bearbeta information, eller interagera socialt. Dessa individer kan ha behov av stöd i olika former såsom hjälp med kommunikation, planering av vardagen, personlig omvårdnad, och socialt stöd.

2. Personer med betydande och varaktig begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom

Denna grupp innefattar personer som i vuxen ålder drabbats av en hjärnskada, exempelvis på grund av en olycka (trauma) eller sjukdom (som stroke), vilket har lett till en varaktig kognitiv funktionsnedsättning. För dessa individer kan behovet av stöd variera beroende på skadans omfattning och lokalisering men det kan innefatta behov av hjälp med att organisera och genomföra dagliga aktiviteter, minnesstöd, personlig vård, och tillsyn för att säkerställa deras säkerhet och välbefinnande.

3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om dessa är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen

Denna grupp omfattar personer med andra typer av funktionsnedsättningar såsom svåra rörelsehinder, omfattande syn- eller hörselnedsättningar, eller allvarliga psykiska funktionsnedsättningar som inte orsakas av normalt åldrande och som leder till stora svårigheter att klara av det dagliga livet. Dessa personer kan behöva omfattande stöd och hjälp med dagliga aktiviteter, medicinsk tillsyn, rehabilitering, eller psykisk omvårdnad, vilket en gruppbostad kan erbjuda.

Bedömning av behov och beslut om rätt till gruppbostad

För att få tillgång till en gruppbostad enligt LSS måste en person ansöka om insatsen hos sin kommun. En behovsbedömning görs därefter av kommunen, ofta av en biståndshandläggare eller LSS-handläggare, som utreder den sökandes funktionsnedsättning, behov av stöd och hjälp, samt den nuvarande boendesituationen. Bedömningen syftar till att avgöra om personen uppfyller kriterierna för en gruppbostad och om detta boende är den mest lämpliga insatsen för att tillgodose dennes behov.

I bedömningen tar handläggaren hänsyn till faktorer såsom:

Den fysiska och psykiska funktionsnedsättningens omfattning och karaktär: Hur påverkar funktionsnedsättningen personens förmåga att klara av dagliga aktiviteter och leva självständigt?
Behov av tillsyn och omsorg: Behöver personen hjälp med personlig hygien, matlagning, städning, eller andra dagliga aktiviteter, och i så fall i vilken utsträckning?
Säkerhetsaspekter: Finns det risker för att personen kan skada sig själv eller andra, och i så fall, vilka säkerhetsåtgärder krävs?
Sociala behov: Finns det behov av social interaktion och stöd för att motverka isolering och främja socialt välmående?

Om behovsbedömningen visar att personen har ett omfattande och varaktigt behov av stöd och hjälp som inte kan tillgodoses genom andra insatser som exempelvis hemtjänst eller en servicebostad kan kommunen besluta att bevilja insatsen gruppbostad. Beslutet baseras alltid på en individuell prövning och den enskildes rättigheter enligt LSS. Som diskuterat tidigare är kommunen skyldig att tillhandahålla en plats på ett gruppboende inom tre månader om det bedöms att individen har detta behov.

Hur fungerar en Gruppbostad?

Gruppbostäder är särskilt inriktade på att tillgodose de boendes behov av stöd och hjälp i vardagen samtidigt som de främjar självständighet och delaktighet i ett socialt sammanhang.

En gruppbostad består vanligtvis av ett mindre antal lägenheter eller rum som är placerade i nära anslutning till varandra. Denna småskaliga struktur ska bidra till att skapa en hemlik miljö där de boende kan känna sig trygga och hemmastadda.

Förutom de privata bostadsutrymmena ska det även finnas gemensamma utrymmen i en gruppbostad. Dessa kan inkludera ett gemensamt vardagsrum, kök, matsal och andra sociala ytor där de boende kan umgås och delta i gemensamma aktiviteter. Det finns även personalutrymmen som kontor och vilrum för personalen, som möjliggör närvaro dygnet runt för att ge stöd och omsorg vid behov.

Typ av Stöd och Service som Erbjuds

I en gruppbostad får de boende omfattande stöd och service som är anpassad efter deras individuella behov. Stödet kan vara av både praktisk och personlig karaktär beroende på den boendes specifika behov och funktionsnedsättning. Några av de vanliga formerna av stöd och service som erbjuds i en gruppbostad inkluderar:

Personlig omvårdnad och stöd i dagliga aktiviteter: Personalen hjälper de boende med personlig hygien, på- och avklädning, måltider, medicinering och andra grundläggande behov. Detta stöd ges på ett sätt som uppmuntrar självständighet och egen kapacitet med målet att den boende ska göra så mycket som möjligt själv.
Praktiskt stöd: Det praktiska stödet kan inkludera hjälp med städning, tvätt, inköp av mat och andra förnödenheter, samt matlagning. Om de boende har egna lägenheter kan de få stöd att utföra dessa aktiviteter själva, eller så kan personalen ta huvudansvaret beroende på behov.
Socialt stöd och aktivering: Gruppbostäder uppmuntrar social interaktion och gemenskap genom att erbjuda olika typer av aktiviteter och samvaro. Det kan handla om gemensamma måltider, spelkvällar, filmvisningar, promenader, utflykter eller andra fritidsaktiviteter. Personalen kan även stödja de boende i att delta i aktiviteter utanför gruppbostaden, som föreningsliv, arbetsträning eller utbildning.
Medicinskt stöd och tillsyn: För de boende som behöver regelbunden medicinsk tillsyn, hjälp med medicinering eller hantering av specifika hälsotillstånd, erbjuder gruppbostäder en trygg miljö med tillgång till medicinskt utbildad personal. Personal kan också följa med vid läkarbesök eller andra medicinska ärenden och samverka med sjukvården för att säkerställa att den boende får rätt vård och stöd.
Psykosocialt stöd: Många personer med funktionsnedsättning har behov av psykosocialt stöd för att hantera sin vardag och sitt sociala liv. Detta kan innebära samtalsstöd, hjälp med att hantera stress eller ångest, eller stöd i sociala situationer. Personalen i gruppbostäder är utbildade för att ge detta stöd och att arbeta med individens resurser för att främja psykiskt välbefinnande.

Hur Vardagen Ser ut för de Boende

Vardagen i en gruppbostad är strukturerad men flexibel, anpassad efter de boendes individuella behov och preferenser. De boende har möjlighet att leva ett liv som liknar det som andra i samhället lever, med frihet att bestämma över sina egna rutiner, delta i gemensamma aktiviteter, och utföra sina personliga intressen och hobbies.

Många boende har dagliga rutiner som inkluderar morgon- och kvällsrutiner, måltider, personlig omvårdnad och medicinering. Dagen kan även innefatta individuella eller gruppaktiviteter såsom promenader, hobbyaktiviteter, arbete eller studier, beroende på den boendes intressen och förmågor. Gruppaktiviteter är en viktig del av vardagen, och de boende uppmuntras att delta i gemensamma måltider, sociala aktiviteter och andra arrangemang som bidrar till en känsla av gemenskap och samhörighet. Många boenden på LSS går till daglig verksamhet på dagtid. Daglig verksamhet är en insats enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som syftar till att ge meningsfull sysselsättning och strukturerade aktiviteter för personer med funktionsnedsättningar som inte står till arbetsmarknadens förfogande och som inte utbildar sig. Daglig verksamhet är till för personer som tillhör personkrets 1 eller 2 enligt LSS, det vill säga personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, samt personer med förvärvade hjärnskador som orsakar en betydande och bestående kognitiv funktionsnedsättning.

Syftet med daglig verksamhet är att erbjuda deltagarna en meningsfull vardag, möjligheter till social gemenskap, och utveckling av arbetslivsliknande färdigheter och självständighet. Aktiviteterna kan variera från arbetsinriktade uppgifter som liknar arbete i en vanlig arbetsmiljö till kreativa och sociala aktiviteter, beroende på deltagarens intressen och förmågor.

Daglig verksamhet organiseras ofta av kommunerna eller privata vårdgivare som erbjuder denna tjänst åt kommunen. Det kan ske på särskilda dagliga verksamhetscenter eller genom samarbete med företag och andra organisationer som erbjuder lämpliga arbetsuppgifter.

Personalens Roll och Ansvar i Gruppbostaden

Personalens roll i en gruppbostad är central för att säkerställa att de boende får det stöd och den omsorg de behöver. Personalen i en gruppbostad består ofta av undersköterskor, stödassistenter, vårdgivare och ibland sjuksköterskor. Alla har särskild utbildning och erfarenhet av att arbeta med personer med funktionsnedsättningar för att kunna ge bästa möjliga vård och stöd.

Deras huvudsakliga ansvar inkluderar:

Ge personligt och praktiskt stöd: Detta innefattar att hjälpa de boende med dagliga aktiviteter, personlig hygien, matlagning, städning och annan omvårdnad.
Planera och genomföra aktiviteter: Personal planerar och genomför både individuella och gruppaktiviteter som syftar till att främja de boendes sociala och emotionella välbefinnande.
Säkerställa trygghet och säkerhet: Personalen övervakar ständigt de boendes välbefinnande och säkerställer att miljön är säker och anpassad efter de boendes behov. Detta kan inkludera att hjälpa till med mediciner, tillhandahålla akutvård vid behov, och övervaka eventuella hälsotillstånd.
Samverka med andra professionella: För att säkerställa att den boende får ett helhetsperspektiv på sin vård och omsorg samarbetar personalen ofta med andra experter såsom arbetsterapeuter, sjukgymnaster, läkare och psykologer.
Stödja delaktighet och självständighet: Personalen arbetar aktivt för att främja de boendes självständighet och delaktighet i beslut som rör deras egen vård och vardag. De stödjer de boende att utveckla sina egna resurser och förmågor, och att göra egna val och ta egna initiativ.

Rättigheter för Boende i Gruppbostad

Gruppbostäder ska enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade vara utformade för att erbjuda ett tryggt och anpassat boende för personer med omfattande funktionsnedsättningar.

Några av de viktigaste rättigheterna som de boende i ett gruppboende har inkluderar:

Rätt till självbestämmande och inflytande: Enligt LSS har de boende i en gruppbostad rätt att själva bestämma över sitt liv och sin vardag i den utsträckning som deras funktionsnedsättning tillåter. Detta innebär att de ska ha inflytande över beslut som rör deras boende, omsorg, och stödinsatser. De boende ska tillsammans med personalen kunna planera och påverka sina dagliga aktiviteter, måltider, rutiner och andra aspekter av sitt liv.
Rätt till integritet och respekt för privatlivet: De boende har rätt till en privat och personlig sfär i gruppbostaden. Detta inkluderar rätt till ett eget rum eller en egen lägenhet där de har möjlighet att vara i fred och ha sina personliga tillhörigheter. Personalen i gruppbostaden måste respektera de boendes integritet, till exempel genom att knacka på dörren och invänta svar innan de går in, samt genom att hålla konfidentiell information om de boende privat.
Rätt till god vård och omsorg: De boende i en gruppbostad har rätt till vård och omsorg som är av god kvalitet och som är anpassad efter deras individuella behov. Detta innebär att vården och stödet ska ges av kompetent personal som har utbildning och erfarenhet av att arbeta med personer med funktionsnedsättningar. De boende ska också ha rätt till kontinuitet i vården vilket betyder att de bör ha tillgång till samma personal och att vården ska vara sammanhållen och konsekvent.
Rätt till säkerhet och trygghet: En grundläggande rättighet för de boende i gruppbostad är att bo i en miljö som är säker och trygg. Gruppbostäder ska vara utformade så att de minimerar risken för olyckor och skador och personalen ska vara utbildad för att hantera nödsituationer och ge nödvändig första hjälpen. De boende ska också känna sig trygga i förhållande till sin omgivning och till personalen som arbetar där.
Rätt till socialt deltagande och meningsfull sysselsättning: De boende i gruppbostäder har rätt att delta i sociala aktiviteter och ha en meningsfull sysselsättning, baserat på deras intressen och förmågor. Detta kan innefatta fritidsaktiviteter, arbete, studier eller deltagande i samhällslivet. Gruppbostaden ska stödja de boende i att upprätthålla kontakter med familj, vänner och andra nätverk.
Rätt till information och delaktighet i beslut: De boende har rätt att få information om sin vård och omsorg på ett sätt som är begripligt och anpassat efter deras kommunikationsförmåga. De ska också ha möjlighet att vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv, och om möjligt, vara med i planeringen av sitt stöd och sin omsorg.

Fördelar med Gruppbostäder

Gruppbostäder enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en boendeform som är speciellt utformad för att möta behoven hos personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar.

Sedan LSS introducerades har gruppbostäder varit otroligt värdefulla för att ge individer en trevlig levnadsmiljö samtidigt som individer får den hjälp de behöver för att leva sina liv.

Tillgång till Dygnet Runt-Stöd och Trygghet

En av de största fördelarna med gruppbostäder är att de erbjuder dygnet runt-tillgång till stöd och vårdpersonal. Detta är särskilt viktigt för personer med omfattande funktionsnedsättningar som kan behöva hjälp med personliga omvårdnadsuppgifter, medicinsk tillsyn eller akut hjälp vid oväntade händelser. För individer som behöver hjälp ofta och frekvent är det lämpligare att de bor på en plats där det finns hjälp att tillgå på alla dygnets timmar snarare än att hjälp kommer till dem, särskilt om man har svårighet att klara sig själv i ett eget hem.

Den kontinuerliga närvaron av kvalificerad personal skapar en trygg och säker miljö för de boende vilket minskar risken för olyckor och säkerställer att hjälp alltid finns tillgänglig när den behövs.

En Hemlik och Personlig Miljö

Gruppbostäder är småskaliga med ett begränsat antal boende vilket bidrar till en hemlik och personlig atmosfär. Denna miljö kan skapa en känsla av gemenskap och trygghet där de boende har möjlighet att utveckla nära relationer både med varandra och med personalen. Den småskaliga strukturen möjliggör också att vård och omsorg kan anpassas efter de specifika behov och önskemål hos varje individ vilket främjar en mer personlig och individanpassad vård.

Främjande av Självständighet och Delaktighet

Gruppbostäder är utformade för att stödja de boende i att leva ett så självständigt liv som möjligt. Genom att erbjuda stöd i dagliga aktiviteter uppmuntrar personalen de boende att göra så mycket som möjligt själva och att utveckla sina egna färdigheter och förmågor. Dessutom uppmuntrar gruppbostäder socialt deltagande genom gemensamma aktiviteter och evenemang vilket främjar social interaktion och minskar risken för isolering och ensamhet.

Individuell Anpassning och Flexibilitet

En annan fördel med gruppbostäder är deras förmåga att erbjuda flexibel och anpassningsbar omsorg. Eftersom varje boendes behov kan variera kan personalen i en gruppbostad anpassa stödet och omsorgen efter den enskildes behov och förändringar i hälsa och funktionsförmåga. Detta kan inkludera allt från personlig vård och medicinsk tillsyn till stöd i sociala och fritidsaktiviteter. Möjligheten att få individanpassad hjälp när som helst är otroligt värdefullt för att hjälpa de boende att leva så goda liv som möjligt.

Möjlighet till social gemenskap och stöd

Gruppbostäder erbjuder en miljö där de boende kan delta i sociala aktiviteter och bygga relationer med andra i samma situation. Denna sociala gemenskap kan vara mycket viktig för personer som annars riskerar att bli isolerade. Genom att dela vardagen med andra kan de boende få stöd från både personal och andra boende vilket kan bidra till ökat välbefinnande och livskvalitet. Om individer som möter LSS-kriterierna bor hemma helt själva kan det finnas en särskild risk för att man blir isolerad och inte blir en del av samhället vilket kan leda till psykisk ohälsa och andra problem. Gruppbostäder är därför en fantastisk lösning för att motverka dessa risker.