Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortat LSS, är en svensk lagstiftning som syftar till att säkerställa att personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar får tillgång till stöd och insatser som främjar deras möjligheter till ett självständigt och meningsfullt liv.
Tanken bakom LSS är att främja delaktighet, självbestämmande, och jämlikhet. I grunden är det en tanke om att personer med funktionsnedsättning ska ha rätt att delta i samhället på lika villkor som andra.
En viktig insats inom LSS är daglig verksamhet. Daglig verksamhet riktar sig till personer som faller inom LSS och ingår i någon av de tre personkretsarna i lagen. Daglig Verksamhet är en stödinsats som tillhandahålls för att ge meningsfull sysselsättning för de personer som har svårt att komma in på den reguljära arbetsmarknaden på grund av sina funktionsnedsättningar. Insatsen är utformad för att vara stimulerande, utvecklande och ge deltagaren en känsla av gemenskap och struktur i vardagen.
Vad är Daglig Verksamhet?
Daglig Verksamhet är en insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som syftar till att erbjuda personer med funktionsnedsättning en meningsfull sysselsättning som inte bara ger struktur i vardagen utan även främjar individens utveckling och självständighet.
Insatsen är särskilt utformad för personer som på grund av sin funktionsnedsättning har begränsade möjligheter att delta i det vanliga arbetslivet eller att studera. Daglig Verksamhet ger därmed dessa individer möjlighet att utföra stimulerande aktiviteter i en trygg och social miljö.
Enligt LSS omfattas Daglig Verksamhet av insatsen i lagens punkt 9, som är specifikt riktad mot personer som ingår i personkrets 1 och 2. Detta innebär att den är till för personer med:
- Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd (personkrets 1).
- Betydande och varaktig begåvningsmässig funktionsnedsättning förvärvad i vuxen ålder (personkrets 2).
Daglig Verksamhet riktar sig alltså till individer som har en sådan funktionsnedsättning att den försvårar möjligheten att delta i vanliga arbeten, även i skyddade arbetsformer. Daglig Verksamhet skiljer sig därmed från traditionellt arbete genom att den inte har lön som främsta drivkraft utan istället syftar till att utveckla individens personliga förmågor, stärka självständigheten och möjliggöra socialt deltagande.
Individanpassad Verksamhet
En av grundpelarna i Daglig Verksamhet är att den ska vara individanpassad. Det innebär att varje deltagares unika behov, intressen och förmågor ska tas i beaktande vid planeringen av verksamheten. Aktiviteter och upplägg varierar därför stort beroende på deltagarnas förutsättningar. Oavsett vad är syftet alltid att skapa en stimulerande och utvecklande miljö. Det kan innebära allt från praktiska aktiviteter såsom arbete med hantverk eller trädgårdsskötsel till kreativa och sociala aktiviteter, exempelvis målning, musik eller sociala grupper.
Daglig Verksamhet erbjuder därmed en bred variation av aktiviteter som är utformade för att:
- Stärka individens kognitiva och fysiska förmågor.
- Främja social interaktion och deltagande.
- Ge individen möjligheter att bygga ett nätverk av kontakter och skapa en känsla av gemenskap.
Skillnaden mellan Daglig Verksamhet och Arbete
Till skillnad från ett traditionellt arbete där målet ofta är att producera varor eller tjänster mot lön är syftet med Daglig Verksamhet att skapa en meningsfull och stimulerande vardag som främjar välmående och utveckling. Deltagarna i Daglig Verksamhet får vanligtvis inte lön men kan i vissa fall få aktivitetsersättning eller liknande ekonomiskt stöd från Försäkringskassan.
Daglig Verksamhet kan bedrivas antingen i kommunal eller privat regi. För vissa deltagare finns också möjligheten att utföra delar av Daglig Verksamhet ute i arbetslivet under handledning och anpassade former vilket kan bidra till en känsla av delaktighet i samhället och till ökad självständighet.
Genom Daglig Verksamhet kan personer med funktionsnedsättning få en värdefull plattform för personlig utveckling och daglig struktur, vilket är otroligt viktigt för att kunna leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt.
Syfte och Mål med Daglig Verksamhet
Syftet med Daglig Verksamhet är som diskuterat tidigare att ge personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar en möjlighet till en meningsfull vardag som är både stimulerande och utvecklande. Insatsen är inte endast en form av sysselsättning utan en viktig del av ett större stöd för att stärka individens självständighet, självkänsla och sociala tillhörighet. Daglig Verksamhet är till för att fylla en viktig funktion där vanliga arbetsplatser och studier inte alltid är möjliga och den skapar förutsättningar för personlig utveckling, gemenskap och en mer aktiv roll i samhället.
LSS har som mål att ge alla med behov av stöd möjlighet att leva som andra. Daglig Verksamhet är utformad för att främja denna vision och därigenom skapa ett rikare och mer inkluderande samhälle. Insatsen utgår från tre huvudmål:
1. Att Främja Självständighet och Självbestämmande
Ett viktigt mål med Daglig Verksamhet är att stärka individens känsla av självständighet och möjlighet till inflytande över sin egen vardag. Genom att erbjuda meningsfulla aktiviteter som anpassas efter deltagarens förmågor och intressen ges personen möjlighet att vara delaktig i beslut som rör deras sysselsättning och livskvalitet. Många deltagare kan genom insatsen utveckla nya färdigheter, ta större ansvar och därigenom känna att de själva har kontroll över sin vardag. Detta självbestämmande kan vara ovärderligt för självkänslan och bidra till ett ökat välmående.
Självständighet handlar inte enbart om att klara av praktiska moment utan också om att uppleva en känsla av oberoende och kontroll. I Daglig Verksamhet uppmuntras varje deltagare därför att sätta upp personliga mål och få stöd för att nå dem. Detta kan innebära allt från att lära sig en ny färdighet till att hantera sociala situationer bättre, allt för att främja ett så självständigt och självstyrande liv som möjligt.
2. Att Främja Social Gemenskap och Samhörighet
Social isolering kan vara en stor utmaning för personer med funktionsnedsättningar, och Daglig Verksamhet har därför som mål att erbjuda en plattform för social gemenskap och meningsfulla relationer. Genom att delta i Daglig Verksamhet ges individer möjlighet att träffa andra i liknande situationer, bygga vänskapsband och utveckla sociala färdigheter i en trygg och accepterande miljö. Verksamheten fungerar på så sätt som en social mötesplats där deltagarna kan skapa nya kontakter och få stöd från både personal och andra deltagare.
Att känna tillhörighet och vara en del av en social gemenskap är otroligt viktigt för en persons mentala hälsa och livskvalitet. Genom gemensamma aktiviteter, gruppövningar och samarbetsprojekt kan deltagarna därmed utveckla sin sociala förmåga och bli en del av en positiv och inkluderande grupp. Detta ökar känslan av att vara en del av samhället och bidrar till att minska utanförskap och isolering.
3. Att Stimulera och Utveckla Färdigheter och Intressen
Slutligen har daglig verksamhet också som mål att ge deltagarna möjlighet att utforska och utveckla sina intressen och färdigheter.
Aktiviteterna anpassas för att utmana och stimulera men på ett sätt som utgår från varje persons individuella förutsättningar. Verksamheten är varierad och kan innehålla allt från praktiska sysslor som hantverk och trädgårdsarbete till kreativa aktiviteter som måleri, musik och drama. Detta gör det möjligt för varje individ att utforska sina intressen och utveckla nya förmågor.
Aktiviteterna är utformade för att vara både stimulerande och utvecklande, och kan till exempel innebära:
- Praktiska färdigheter: Genom uppgifter som hantverk, enklare arbetsuppgifter eller köksarbete kan individen utveckla praktiska förmågor.
- Kreativa uttryck: Aktiviteter inom konst, musik och drama gör det möjligt för deltagare att uttrycka sig själva på ett kreativt sätt.
- Kognitiv träning: Många verksamheter inkluderar kognitivt stimulerande aktiviteter, som exempelvis pussel, läsning eller minnesövningar, vilket hjälper till att träna hjärnan och hålla den aktiv.
Vem Har Rätt till Daglig Verksamhet?
Rätten till Daglig Verksamhet är en av de insatser som regleras genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och är avsedd för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar som har svårigheter att delta i det ordinarie arbetslivet. Inom LSS finns det tre personkretsar men det är bara personkrets 1 och 2 som har rätt till daglig verksamhet,
Rätten till Daglig Verksamhet inkluderar därmed följande individer:
Personkrets 1: Personer med Utvecklingsstörning, Autism eller Autismliknande Tillstånd
Den första gruppen, eller personkrets 1, består av personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Dessa individer kan på grund av sin funktionsnedsättning ha svårigheter att tillgodogöra sig vanliga arbetsuppgifter och delta i arbetslivet på samma villkor som andra. För dessa personer kan Daglig Verksamhet utgöra en viktig resurs för att skapa en meningsfull vardag där aktiviteter och sysselsättningar anpassas för att möta deras specifika behov och förutsättningar.
Personer inom denna grupp kan ha ett brett spektrum av behov och förmågor, och verksamheten anpassas därför individuellt. Vissa kan ha en lindrig utvecklingsstörning och delta i mer utmanande uppgifter medan andra kan behöva stöd för enklare sysslor. Genom Daglig Verksamhet får de tillgång till en stimulerande och trygg miljö där de kan utveckla sina förmågor och bygga på sina intressen.
Personkrets 2: Personer med Betydande och Varaktig Begåvningsmässig Funktionsnedsättning Förvärvad i Vuxen Ålder
Den andra gruppen som kan ha rätt till Daglig Verksamhet utgörs av personer med en betydande och varaktig begåvningsmässig funktionsnedsättning som har förvärvats i vuxen ålder. Dessa individer kan exempelvis ha fått en hjärnskada till följd av en olycka, sjukdom eller annan orsak, vilket medfört en nedsättning i kognitiva förmågor. Denna grupp kan också ha svårt att hitta ett vanligt arbete på grund av de begränsningar som funktionsnedsättningen medför.
För personer i denna grupp kan Daglig Verksamhet vara en väg till att bibehålla och vidareutveckla de förmågor de fortfarande har, samt att hitta meningsfull sysselsättning som ger både stimulans och struktur i vardagen. De kan genom verksamheten få möjlighet att delta i aktiviteter som är anpassade efter deras behov och samtidigt få möjlighet att bygga sociala kontakter och ett nätverk av stöd.
Bedömningsprocessen för Rätt till Daglig Verksamhet
För att en individ ska få tillgång till Daglig Verksamhet krävs en bedömning från kommunen. Kommunens handläggare utreder varje individs behov utifrån LSS-lagens riktlinjer och gör en bedömning baserad på en rad faktorer, inklusive den sökandes funktionsnedsättning, förmågor och behov av sysselsättning och socialt stöd. Det är viktigt att betona att denna rättighet inte är knuten till ålder, men insatsen är framför allt riktad mot personer i arbetsför ålder som inte kan arbeta på den öppna arbetsmarknaden.
Processen för att få tillgång till Daglig Verksamhet inleds oftast med att individen eller dennes anhöriga ansöker om insatsen hos kommunen. En utredning påbörjas därefter och kan innefatta exempelvis intervjuer, läkarutlåtanden samt en bedömning av individens sociala och praktiska behov. Kommunen tar sedan beslut om personen beviljas Daglig Verksamhet eller inte. I kommuner som tillämpar LOV kan personen själv välja utförare.
Undantag och Särskilda Krav
För att en individ ska få tillgång till Daglig Verksamhet krävs det att de saknar annan lämplig sysselsättning, såsom arbete på arbetsmarknaden eller deltagande i andra sysselsättningsprogram som anordnas av Arbetsförmedlingen. Insatsen Daglig Verksamhet riktar sig alltså till personer som inte har någon annan möjlig eller meningsfull sysselsättning, och som behöver en miljö där deras funktionsnedsättning tas hänsyn till.
Daglig Verksamhet är inte tillgänglig för personer som tillhör personkrets 3 i LSS, vilket är personer med stora och varaktiga fysiska funktionsnedsättningar som saknar intellektuell funktionsnedsättning. Dessa personer kan istället ha rätt till andra insatser inom LSS men omfattas inte av rätten till Daglig Verksamhet. Skälet till detta är att denna insats är utformad specifikt för personer vars funktionsnedsättningar innebär en kognitiv påverkan och därmed kräver mer omfattande och specialiserad sysselsättning och stöd i vardagen.
