Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, mer känd som LSS, och Socialtjänstlagen (SoL) är två lagar som båda spelar en central roll inom svensk välfärd.
Även om de båda syftar till att stödja individer med olika typer av behov råder det ibland oäkerhet om hur dessa lagar förhåller sig till varandra. Detta gör att en vanlig fråga är följande: ”Är LSS en del av Socialtjänstlagen, eller fungerar den som en egen lag?”
Särskilt för de individer som är i behov av stöd är svaret på denna fråga naturligtvis av stor betydelse.
I denna artikel ska vi därför reda ut hur LSS och Socialtjänstlagen relaterar till varandra rättigheter och möjligheter som finns för människor med olika funktionsnedsättningar. Att förstå denna relation kan ha en stor praktisk betydelse, särskilt i sammanhang där man söker stöd eller om en insats bedöms utifrån dessa två lagar.
Översikt av LSS och Socialtjänstlagen
För att förstå relationen mellan LSS och Socialtjänstlagen behöver vi först gå igenom vad dessa lagar innebär och vad de syftar till. Både LSS och Socialtjänstlagen är viktiga inom den svenska välfärden men de har olika syften och riktar sig till olika grupper.
Vad är LSS?
LSS står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den här lagen kom till för att ge personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar rätt till särskilda insatser som ska göra det möjligt för dem att leva ett så självständigt och aktivt liv som möjligt. LSS skapades som ett resultat av att man konstaterade att det inte räckte med Socialtjänstlagen för att garantera den livskvalitet som personer med funktionsnedsättning har rätt till. Med LSS får dessa individer en tryggare rätt till insatser och stöd än vad som erbjuds genom Socialtjänstlagen vilket innebär att hjälp inte enbart är baserat på behovsprövning utan snarare på den enskildes rätt till ett värdigt och aktivt liv.
LSS är tänkt att stärka individens självbestämmande och ge en möjlighet till delaktighet i samhället på lika villkor som andra.
Insatser enligt LSS kan exempelvis vara personlig assistans, ledsagarservice, daglig verksamhet eller gruppboende. För att ha rätt till stöd enligt LSS måste individen uppfylla vissa kriterier kopplade till funktionsnedsättning och därmed inkluderas i de så kallade personkretsarna i lagen.
Vad är Socialtjänstlagen?
Socialtjänstlagen, förkortat SoL, är en mer generell lag som reglerar samhällets ansvar att erbjuda stöd och hjälp till individer i alla åldrar som befinner sig i utsatta situationer. Socialtjänstlagen är bred och omfattar många områden med allt från äldreomsorg, ekonomiskt bistånd och familjestöd.
Socialtjänstlagen bygger på en individuell behovsprövning vilket innebär att varje person som söker stöd får sin situation bedömd för att avgöra vilken hjälp som är lämplig. Här finns alltså inte samma rättighetslagstiftning som i LSS; istället sker stödet utifrån en mer flexibel bedömning av vad som anses rimligt i varje enskilt fall.
Syftet med Socialtjänstlagen är att främja människors sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och deras möjligheter till aktivt deltagande i samhället. Det innebär att Socialtjänstlagen är bredare och kan omfatta insatser för människor i en rad olika livssituationer, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte.
Huvudsakliga skillnader och likheter
Även om LSS och Socialtjänstlagen båda syftar till att stödja människor i behov av hjälp är deras uppdrag och målgrupper olika.
Där LSS riktar sig specifikt till personer med vissa typer av funktionsnedsättningar och bygger på rätten till specifika insatser är Socialtjänstlagen bredare och inkluderar stödinsatser för alla invånare utifrån deras behov.
En annan viktig skillnad är att LSS är en så kallad rättighetslag. Detta innebär att om en person uppfyller kriterierna i LSS har de laglig rätt att få det stöd som anges i lagen. Socialtjänstlagen ger å andra sidan kommunerna större frihet att göra en bedömning utifrån varje individs situation och anpassa hjälpen därefter.
Därmed kompletterar lagarna varandra på många sätt. LSS säkerställer att personer med funktionsnedsättningar inte faller mellan stolarna, medan Socialtjänstlagen fungerar som ett mer allmänt skyddsnät som sträcker sig över en bredare befolkningsgrupp. Det är viktigt att känna till denna skillnad för att veta vilken typ av hjälp och stöd som kan sökas beroende på ens specifika situation.
Är LSS en del av Socialtjänstlagen?
Många undrar om LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en del av Socialtjänstlagen eller en helt separat lag. Svaret är att LSS faktiskt är en egen lag och inte en del av Socialtjänstlagen.
LSS skapades som en separat lag år 1994 efter att det blev tydligt att Socialtjänstlagen inte räckte till för att möta behoven hos personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar.
Socialtjänstlagen är en bred och övergripande lag för alla invånare i Sverige och var från början inte anpassad för att kunna garantera de särskilda stödinsatser som många personer med funktionsnedsättning behöver i sin vardag. Detta ledde till att LSS infördes vilket är en lag som är helt fokuserad på att ge personer med funktionsnedsättningar. På så sätt kan samhället bättre garantera den trygghet och det stöd individer med funktionsnedsättning behöver för att kunna leva ett så självständigt och värdigt liv som möjligt.
LSS har en annan grund än Socialtjänstlagen på så sätt att det är en rättighetslag. Det betyder att om en person omfattas av LSS och uppfyller kraven har hen rätt att få de insatser som lagen erbjuder. Om en person tillhör någon av de personkretsar som LSS riktar sig till, till exempel personer med stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, så finns det specifika insatser som hen har rätt till. Däremot görs alltid en utredning för att avgöra vilka av de tio insatserna som LSS erbjuder som individen behöver utifrån deras unika situation och behov.
Det kan vara insatser som personlig assistans, ledsagarservice eller gruppboende, vilka är anpassade just för att hjälpa personer att leva ett mer självständigt och aktivt liv.
Varför är LSS separat från Socialtjänstlagen?
Att LSS är en egen lag beror också på att den har ett tydligare fokus på att stärka individens rättigheter. Socialtjänstlagen bygger mer på en övergripande tanke om att stödja personer utifrån behov och kommunens resurser. Det betyder att man inom Socialtjänstlagen kan behöva prioritera mellan olika typer av hjälpinsatser och att stödet ofta anpassas till varje persons unika situation.
LSS, å andra sidan, syftar till att garantera att personer med funktionsnedsättningar får just den specifika hjälp de behöver, oavsett hur kommunens resurser ser ut i övrigt. Därför har LSS en starkare rättslig grund och ett tydligare skydd för individer som omfattas av lagen. Detta är en viktig anledning till att den är fristående från Socialtjänstlagen.
Att LSS och Socialtjänstlagen är separata lagar innebär i praktiken att de ofta kompletterar varandra men att de hanteras på olika sätt av kommuner och myndigheter. Om en person till exempel inte kvalificerar sig för stöd enligt LSS kan hen ändå ha möjlighet att få stöd enligt Socialtjänstlagen. Detta gör att det finns ett grundläggande skyddsnät för alla, samtidigt som LSS ger ett extra lager av säkerhet för dem som omfattas av den lagen. Beroende på behov kan en person exempelvis få stödinsatser både från LSS och Socialtjänstlagen, särskilt om man har komplexa behov.
Relation och samspel mellan LSS och SoL
Även om LSS och Socialtjänstlagen (SoL) är separata lagar med olika syften och målgrupper finns det flera tillfällen då de överlappar och kompletterar varandra i praktiken. För personer med funktionsnedsättningar innebär detta ofta att insatser från både LSS och SoL kan kombineras för att ge en helhetslösning som bättre möter individens behov.
Hur kompletterar LSS och SoL varandra?
LSS är en rättighetslag som garanterar specifika insatser för personer som omfattas av lagen. Insatserna enligt LSS är tydligt definierade och riktade som till exempel personlig assistans, ledsagarservice och gruppboende. SoL ä däremot bredare och kan ge stöd till en större grupp människor, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Här handlar det om en behovsprövning där kommunen bedömer vilken hjälp som behövs utifrån individens situation.
Ett exempel på hur lagarna kompletterar varandra är att en person med funktionsnedsättning kan ha rätt till ett gruppboende enligt LSS men samtidigt få ekonomiskt stöd enligt SoL om det behövs för att täcka andra grundläggande kostnader. LSS-insatsen ser till att personen har en anpassad och trygg boendesituation medan SoL kan täcka andra stödbehov som inte specifikt regleras inom LSS.
Olika typer av stöd från båda lagarna
Ibland kan en person behöva stöd som inte helt täcks av LSS eller stöd som faller mellan de två lagarna.
I dessa fall kan kommunen använda SoL för att komplettera där LSS inte räcker till. Till exempel kan en person med personlig assistans enligt LSS också behöva tillfällig hjälp som inte är direkt kopplad till funktionsnedsättningen och då kan SoL träda in.
Det finns även situationer där SoL-insatser kan erbjudas till personer som tillhör LSS personkrets men som ändå inte kvalificerar för just LSS-insatser. Detta säkerställer att ingen ska stå helt utan stöd även om de kanske inte får alla insatser de hoppats på via LSS.
Den största fördelen med att samverka mellan LSS och SoL är att individen får en mer heltäckande och individanpassad hjälp. LSS garanterar de rättigheter och det stöd som personer med funktionsnedsättningar behöver för att klara vardagen medan SoL kan fylla i där det finns andra behov som är viktiga för att få en bra livskvalitet. På så sätt kan en kombination av insatser skapa ett mer hållbart stöd för personen och även bidra till ökad trygghet för anhöriga som vet att det finns flera nivåer av hjälp att tillgå.
Konsekvenser för individen och anhöriga
Att förstå hur LSS och Socialtjänstlagen fungerar och samspelar kan vara viktigt för den som behöver stöd, liksom för de anhöriga som försöker hjälpa till. För personer med funktionsnedsättningar och deras familjer handlar det om att veta hur man kan få rätt hjälp och stöd i vardagen.
Rättigheter och trygghet för individen
För individen innebär LSS en tydlig rätt till stöd som är specifikt utformat för personer med funktionsnedsättningar. Eftersom LSS är en rättighetslag har den som tillhör en av personkretsarna rätt till insatser såsom särskilt boende, personlig assistans, eller ledsagning.
Det betyder att personen kan lita på att dessa rättigheter finns, oavsett kommunens ekonomiska situation eller andra yttre faktorer. För många skapar detta en trygghet och säkerhet som annars skulle vara svår att uppnå. Det ger en trygghet i att man kan leva ett mer självständigt och aktivt liv med den hjälp som behövs.
Som vi har diskuterat finns det också fall där insatser enligt LSS inte räcker till för att täcka alla behov och där kan Socialtjänstlagen komma in som ett viktigt komplement. Om en person behöver ytterligare hjälp såsom sociala aktiviteter, hushållshjälp eller ekonomiskt stöd kan dessa insatser täckas av Socialtjänstlagen. Detta kan bidra till att hela livssituationen blir mer balanserad och att personen får en vardag som fungerar.
Många anhöriga upplever att det kan vara en stor utmaning att förstå var gränserna går mellan LSS och SoL och att det ibland krävs en hel del efterforskning och samtal för att få tillgång till rätt stöd. Om exempelvis en LSS-insats inte godkänns kan det vara värdefullt att känna till att SoL kan vara ett alternativ. För anhöriga som hjälper till att driva processen framåt kan denna kunskap göra att man snabbare hittar lösningar och undviker att fastna i byråkratiska processer.
Kom ihåg att kommunens biståndshandläggare alltid finns till hands för att hjälpa till och guida dig vid eventuella frågor och funderingar. Det är värdefullt att i samråd med handläggaren diskutera fram en plan på stöd som är bäst för individen.
Stöd för ett mer självständigt liv
För många personer med funktionsnedsättningar innebär kombinationen av LSS och SoL en möjlighet att skapa ett liv där man kan delta mer aktivt i samhället, göra saker man tycker om, och klara av vardagen på ett sätt som känns självständigt och meningsfullt. LSS kan ge en trygghet genom specifika insatser som personlig assistans men det kompletterande stödet från SoL kan bidra till en mer heltäckande tillvaro genom att täcka andra behov som också är viktiga för ett gott liv.
