Att få den hjälp man behöver är otroligt viktigt för att kunna leva ett bra och självständigt liv, men hur gör man egentligen för att få rätt stöd?
LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – finns för att säkerställa att personer med stora funktionsnedsättningar får tillgång till den hjälp de behöver i vardagen. LSS kan ge rätt till insatser som personlig assistans, boendestöd eller särskilt anpassat boende för att man ska kunna leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt.
För att få stöd enligt LSS behöver man göra en ansökan. Samtidigt kan denna ansökningsprocess ibland upplevas som komplicerad och utmanande och det kan vara svårt att veta var man ska börja.
För att hjälpa dig med din ansökning om stöd enligt LSS har vi därför sammanställt denna guide.
Vem kan få LSS-stöd?
Alla som behöver LSS-stöd har unika behov men det finns vissa grundläggande kriterier för att få hjälp enligt LSS. Lagen är utformad för att ge stöd till personer med särskilda funktionsnedsättningar och för att få ett LSS-beslut måste man tillhöra en av tre specifika ”personkretsar”. Här är en översikt över dem:
- Personer med utvecklingsstörning eller autism: Det här är den grupp som kanske oftast förknippas med LSS. Om man har en diagnos inom utvecklingsstörning eller autism kan man omfattas av lagen och få hjälp genom olika insatser.
- Personer med betydande och varaktig begåvningsmässig funktionsnedsättning: Här ingår personer som har en omfattande kognitiv nedsättning, ofta till följd av en hjärnskada som uppstått i vuxen ålder.
- Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar: Den tredje gruppen inkluderar personer med långvariga fysiska eller psykiska funktionshinder som skapar stora svårigheter i vardagen och som kräver omfattande stöd. Detta kan exempelvis gälla personer med vissa typer av svår psykisk ohälsa eller omfattande fysiska begränsningar.
LSS finns till för att hjälpa människor i deras vardag och om du känner att du eller någon närstående uppfyller kraven inom en av dessa grupper är det absolut värt att utforska möjligheten att ansöka om LSS-stöd. Genom att få rätt hjälp och insatser kan livet bli lättare och mer självständigt för individen.
Så här ansöker du om LSS-stöd
Att ansöka om LSS-stöd kan kännas som ett stort steg men för att hjälpa dig på vägen går vi igenom hur ansökan går till och vad som kan vara bra att tänka på längs vägen.
Förberedelser inför ansökan
Innan du ansöker är det bra att samla ihop några viktiga dokument som kan styrka ditt behov av stöd. Har du till exempel en diagnos eller ett medicinskt intyg som beskriver dina svårigheter i vardagen? Den här typen av dokument kan vara till stor hjälp när kommunen bedömer din ansökan.
Din ansökan ska skickas till socialtjänsten eller till LSS-handläggaren i din hemkommun. Det är kommunen som ansvarar för handläggning av LSS-ansökningar.
Du kan kontakta kommunen för att få mer information om hur deras ansökningsprocess ser ut – vissa kommuner har egna blanketter eller e-tjänster där du enkelt kan fylla i och skicka din ansökan digitalt.
Steg-för-steg i ansökningsprocessen
- Ta kontakt med kommunen: Ett första steg kan vara att ringa socialtjänsten i din kommun och be att få tala med en LSS-handläggare. De kan ge dig vägledning och svara på dina frågor om hur du ansöker.
- Fyll i ansökan: I ansökan fyller du i information om dig själv, vilka typer av stöd du tror kan vara hjälpsamma och beskriver dina behov. Var så tydlig som möjligt – allt som hjälper kommunen att förstå din vardagssituation är värdefullt.
- Bifoga nödvändiga underlag: Läkarintyg, psykologutlåtanden eller andra dokument som visar vilka svårigheter du har är bra att bifoga. De här underlagen hjälper kommunen att se varför just du har behov av LSS-insatser.
- Skicka in ansökan: Du kan ofta skicka in ansökan via e-tjänster, med vanlig post eller lämna in den direkt på kontoret. Hör med kommunen om vad som gäller hos dem.
Att ansöka om LSS-stöd kan kännas som en stor uppgift men du har rätt att söka det stöd du behöver. Om du känner dig osäker eller har frågor ska du inte tveka att kontakta kommunen för att få hjälp på vägen – det är precis vad de finns där för att göra.
Vad händer efter att du har ansökt?
När du har skickat in din ansökan om LSS-stöd är det naturligt att undra vad som händer härnäst. Processen kan ta lite tid men varje steg är till för att kommunen ska kunna göra en rättvis och noggrann bedömning av ditt behov.
Handläggning och bedömning
Efter att din ansökan kommit in blir den tilldelad en handläggare. Detta är den person som har huvudansvar för att utreda ditt behov av stöd. Handläggaren börjar med att läsa igenom din ansökan och gå igenom de dokument du skickat med, som till exempel läkarintyg och andra utlåtanden. Syftet med handläggningen är att samla in en så klar bild som möjligt av din situation, dina behov och hur LSS-insatser skulle kunna hjälpa dig.
Möte med handläggaren
Ett viktigt steg i processen är att du blir inbjuden till ett möte med handläggaren och ibland kan även andra personer, som till exempel dina närstående, delta om du vill det. Under mötet får du möjlighet att berätta mer om hur din vardag ser ut, vilka svårigheter du möter och varför du tror att LSS-stödet kan göra skillnad för dig. Mötet är också ett tillfälle för dig att ställa frågor och få veta mer om hur processen går vidare.
Kommunens bedömning och beslut
Efter mötet kommer handläggaren att göra en bedömning utifrån de uppgifter som framkommit, både från din ansökan och från mötet ni haft. Bedömningen utgår från LSS-lagen och de krav som ställs för att man ska ha rätt till stöd. Kommunen tittar på om ditt behov faller inom ramen för de insatser som LSS omfattar och om de kan möta ditt specifika behov.
Hur lång tid tar det att få ett beslut?
Handläggningstiden kan variera beroende på kommun och hur komplicerad din situation är men det brukar ofta ta några veckor till ett par månader. Kommunen har en skyldighet att meddela beslutet inom rimlig tid och du har rätt att få information om ungefär hur lång tid det kan ta just i ditt fall. Om du undrar över något under tiden kan du alltid kontakta handläggaren och få en uppdatering.
När beslutet är klart
När kommunen har tagit ett beslut får du ett skriftligt besked hemskickat. Om beslutet är positivt, det vill säga att du har blivit beviljad LSS-stöd, får du veta vilken typ av insats du blivit tilldelad och när stödet kan börja. Ibland behövs en viss förberedelsetid för att allt ska kunna sättas igång på bästa sätt – till exempel om det gäller att ordna med en plats i ett gruppboende eller att anställa en personlig assistent.
Om du får avslag
Om kommunen beslutar att du inte har rätt till LSS-stöd kommer du att få ett avslag med en motivering till varför ansökan inte beviljades. Du har rätt att överklaga beslutet om du inte håller med och i så fall kan du skicka in en överklagan där du förklarar varför du tycker att beslutet borde ändras. Ibland kan det också hjälpa att komplettera med ytterligare information eller dokumentation för att stärka ditt fall.
Om du får avslag – vad kan du göra då?
Att få ett avslag på en ansökan om LSS-stöd kan kännas både jobbigt och frustrerande. Men det är viktigt att veta att ett avslag inte behöver vara slutet på vägen – du har fortfarande möjlighet att överklaga för att få det stöd du behöver. Här går vi igenom vad du kan göra om du får ett negativt besked.
Varför fick du avslag?
När du får ett avslag ska kommunen alltid motivera sitt beslut. I beskedet får du veta varför de bedömt att du inte har rätt till LSS-stöd. Kanske anses dina behov inte uppfylla de krav som LSS-lagen ställer eller så menar kommunen att det finns andra insatser som skulle vara mer lämpliga för dig. Att läsa igenom motiveringen noggrant är ett bra första steg eftersom det hjälper dig att förstå vad kommunen anser saknas eller vad de grundar sitt beslut på.
Rätten att överklaga
Du har alltid rätt att överklaga ett LSS-beslut som du inte håller med om. Överklagandet skickas in till kommunen som sedan lämnar det vidare till förvaltningsrätten. När du överklagar behöver du skriva varför du anser att beslutet bör ändras och gärna bifoga dokument som stödjer dina argument. Om du känner dig osäker kan du be om hjälp av en juridisk rådgivare eller en god man om du har en sådan.
Hur gör man en överklagan?
Att skriva en överklagan kan kännas svårt men här är några enkla steg att följa:
- Skriv tydligt att du överklagar och ange vilket beslut det gäller, inklusive beslutets datum och eventuellt beslutsnummer.
- Förklara varför du inte håller med om beslutet. Beskriv så konkret som möjligt hur dina behov ser ut och varför du tycker att LSS-stöd är rätt insats för dig.
- Bifoga extra dokument om du har fler intyg, utlåtanden eller annan dokumentation som du inte redan skickat in. Allt som tydliggör dina behov kan hjälpa till att förstärka din överklagan.
- Skicka in överklagan inom tre veckor från det att du fått beslutet. Det är en bra idé att kontrollera sista inlämningsdatum för att vara på den säkra sidan.
Om du fortfarande är osäker kan du alltid kontakta kommunen och be om vägledning om hur man överklagar.
Stöd och hjälp för att överklaga
Om du behöver stöd för att skriva din överklagan finns det hjälp att få. Du kan kontakta en funktionsrättsorganisation, till exempel Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) eller Autism- och Aspergerförbundet som ofta kan erbjuda råd och stöd. I vissa fall kan de även hjälpa dig att hitta en jurist som är kunnig inom LSS och som kan bistå dig i processen.
När du har lämnat in överklagan skickar kommunen den vidare till förvaltningsrätten. Där görs en ny prövning av ditt fall och förvaltningsrätten går igenom både ditt överklagande och kommunens bedömning. Det kan ta tid innan du får ett nytt besked men du har nu fått en extra chans att få din ansökan prövad.
Att få ett avslag kan kännas som ett bakslag men många som har överklagat sitt beslut har faktiskt fått rätt i förvaltningsrätten.
Vad innebär ett beviljat beslut?
Att få ett beviljat beslut om LSS-stöd är en stor lättnad för många och det betyder att du nu kan få tillgång till det stöd som gör din vardag lite enklare och mer självständig. Men vad händer egentligen efter att beslutet kommit? Här går vi igenom vad ett beviljat LSS-beslut innebär och vad nästa steg är.
Vad händer när du har fått beskedet?
När du får ett positivt beslut får du också veta vilken typ av insats du har beviljats, till exempel personlig assistans, ledsagarservice, daglig verksamhet eller en plats i ett gruppboende. I beskedet står det också hur omfattande stödet är och under hur lång tid det gäller. Om du har frågor om detaljerna eller vill förstå mer om hur insatsen kommer att fungera i praktiken kan du alltid kontakta din handläggare för att få mer information.
Planering och genomförande av insatsen
Efter att beslutet är klart börjar kommunen arbeta för att sätta igång stödet. Exakt vad som händer beror på vilken typ av insats du har blivit beviljad. Om du exempelvis har fått rätt till personlig assistans kommer kommunen eller din assistansanordnare att börja leta efter assistenter som passar dina behov. Om det handlar om ett gruppboende ser man till att ordna en plats för dig och planera din inflyttning.
Kommunen kommer också att ha kontakt med dig för att säkerställa att allt är klart och att du är förberedd. Du har rätt att vara delaktig i planeringen då det trots allt ditt liv och din vardag det handlar om. Om du har särskilda önskemål eller behov är det bra att ta upp dem nu så att insatsen kan anpassas efter dig på bästa möjliga sätt.
Uppföljning och anpassning av stödet
När stödet väl har kommit igång är det inte bara ”klappat och klart”. Kommunen har ett ansvar för att följa upp och se till att insatsen verkligen fungerar för dig. Ibland kan det behövas justeringar eller förändringar om dina behov förändras. Om du märker att något i stödet inte fungerar som det ska ska du aldrig tveka att höra av dig till handläggaren och förklara vad som behöver ändras. Uppföljningen kan ske både genom möten och samtal där du får möjlighet att berätta hur stödet påverkar din vardag.
Vad ett beviljat beslut kan innebära för dig
Att få LSS-stöd kan göra stor skillnad i vardagen, oavsett om det handlar om hjälp att klara av hemmet, möjlighet att delta i aktiviteter eller stöd för att kunna leva mer självständigt. För många är stödet ett steg mot ett mer självständigt liv där man kan fokusera mer på att göra det man vill och mindre på de praktiska hinder som annars kan dyka upp.
Ett beviljat beslut innebär alltså inte bara att du får hjälp – det är också en trygghet i att du inte behöver hantera allt på egen hand. Om du någon gång under vägen behöver hjälp, har frågor eller känner att något kan förbättras, kan du alltid vända dig till din kontaktperson eller handläggare för att få stöd och råd.
