Om man har en funktionsnedsättning som försvårar livet har man ofta rätt till stöd och hjälp för att kunna leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt.
I Sverige är LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, en viktig rättighetslag som finns till för att personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar ska kunna få det stöd de behöver. Genom LSS kan personer få tillgång till flera olika insatser såsom personlig assistans, boendestöd, daglig verksamhet och mycket annat som underlättar vardagen.
Men vad händer om behovet förändras, eller om kommunen eller Försäkringskassan anser att insatserna inte längre behövs i samma omfattning? Frågan om man kan bli av med ett LSS-beslut väcker ofta oro och osäkerhet, särskilt eftersom ett sådant beslut kan innebära en stor förändring i vardagen och tillgången till stöd. För många är LSS-insatserna en livlina som är otroligt viktiga för livskvaliteten och möjligheten att leva ett självständigt liv.
Av denna anledning är frågan om man kan bli av med ett LSS-beslut av största vikt.
Vad är ett LSS-beslut?
Ett LSS-beslut handlar om rätten till stöd och insatser enligt LSS. För många är LSS en grundläggande del av livet som gör det möjligt att bo själv, ha meningsfull sysselsättning och få hjälp med vardagliga sysslor som annars hade varit mycket svåra eller till och med omöjliga att utföra på egen hand.
När man pratar om ett LSS-beslut handlar det alltså om ett formellt beslut från kommunen eller Försäkringskassan där det specificeras vilka insatser man har rätt till. Det kan exempelvis vara personlig assistans som innebär att någon finns där och hjälper till med sådant som att äta, klä sig eller kommunicera. Andra vanliga insatser inom LSS är boendestöd där man kan få hjälp hemma med hushållsarbete eller att strukturera upp vardagen, gruppbostad, samt daglig verksamhet, som är en arbetsliknande sysselsättning anpassad efter personens förutsättningar.
För att få ett LSS-beslut måste man uppfylla vissa kriterier som LSS definierar. Lagen riktar sig till personer som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar – exempelvis utvecklingsstörning, autism, eller betydande och bestående fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.
Bedömningen görs individuellt och ska utgå från personens unika behov och livssituation. Av denna anledning kan samma typ av insats kan se väldigt olika ut för olika personer. En bedömning om vilka insatser som behövs och i vilken omfattning görs av antingen kommunen eller Försäkringskassan, beroende på vilken typ av stöd det gäller.
När beslutet väl är fattat, träder de insatser som har beviljats i kraft och ska fortsätta så länge de behövs. Dock görs det regelbundna omprövningar för att säkerställa att insatserna fortfarande är aktuella och anpassade efter individens behov. Ett LSS-beslut är alltså inte nödvändigtvis permanent – det kan förändras över tid beroende på individens livssituation och hälsa. Ofta gör man en individuell plan för individen LSS § 10. Denna plan är till för att redovisa beslutade och planerade insatser.
Planen omprövas och utvärderas fortlöpande, minst en gång per år. Den individuella planen klargör individens behov av insatser och underlättar dessutom samordningen mellan olika organ som ger stöd. Med detta i åtanke är det vanligt att individens behov utvärderas och omprövas årligen, även om en individuell plan inte görs för alla. Detta då en individuell plan är någonting man har rätt att begära enligt LSS § 10, men det är inte ett måste.
Under vilka omständigheter kan ett LSS-beslut upphöra?
Att få ett LSS-beslut kan vara otroligt viktigt för många eftersom det innebär att man får tillgång till viktiga stödinsatser som gör vardagen enklare och mer självständig. Men precis som beslutet om LSS kan fattas för att möta ett visst behov kan det också förändras eller upphöra om förutsättningarna förändras.
Det här kan skapa en hel del oro och frågor kring vad som krävs för att man ska kunna behålla sitt beslut och under vilka omständigheter det kan dras tillbaka.
Förändrade behov eller livssituation
En av de vanligaste anledningarna till att ett LSS-beslut kan upphöra är att personens behov förändras. Det kan exempelvis handla om att man genomgått rehabilitering, fått bättre hälsa, eller utvecklat nya förmågor som gör att man klarar sig bättre på egen hand. Om man till exempel tidigare haft personlig assistans för hjälp med vardagsaktiviteter men nu kan utföra vissa saker själv kan omfattningen av assistansen justeras – eller i vissa fall helt dras in.
Det är viktigt att komma ihåg att förändringar i behovet inte bara handlar om att man plötsligt kan göra allt själv. Ibland är det mindre förändringar som tillsammans påverkar beslutet. Kommunen eller Försäkringskassan gör då en bedömning av om stödet fortfarande behövs i samma omfattning och om det eventuellt kan minskas eller tas bort.
Omprövningar av beslutet
En annan omständighet då ett LSS-beslut kan ändras eller upphöra är under en omprövning. För att säkerställa att rätt stöd ges till rätt person över tid kan det göras utvärderingar av LSS-beslut. Under en omprövning kan kommunen eller Försäkringskassan gå igenom personens nuvarande behov och jämföra dem med tidigare beslut. Om omprövningen visar att behoven minskat kan det innebära att insatsen antingen minskas i omfattning eller helt dras tillbaka.
Det är dock viktigt att komma ihåg att omprövningar också kan leda till att stödet utökas om behoven har ökat. Om ens funktionsnedsättning förvärrats eller man stött på nya utmaningar kan omprövningen istället resultera i mer hjälp.
Omprövning av LSS sker dock inte som regel utan är framförallt kopplat till den individuella planen. I en Skriftlig fråga 2020/21:3262 av Pia Steensland (KD) till dåvarande Socialminister Lena Hallengren (S) skrevs följande:
”Riksdagens ombudsmän (JO) har tidigare uttalat sig om förutsättningarna att tidsbegränsa beslut om insatser enligt LSS och har ifrågasatt en ordning där beslut om insatser alltid tidsbegränsas, detta utifrån att utgångspunkten för alla insatser enligt LSS är att de ska vara varaktiga.” (Källa)
Vidare skriver Steensland:
”Socialministern har helt rätt i att det är svårt att införa ett formellt omprövningsstopp för kommunal assistans då det inte finns några lagkrav på att en sådan omprövning ska ske. Faktum kvarstår dock att många människor med omfattande funktionsnedsättning, som har kommunal assistans, i praktiken ofta får en omprövning av sina beslut varje år och ibland oftare än så – detta då kommunerna allt oftare inför tidsbegränsade beslut kopplat till personlig assistans.”
Viktigt att poängtera är att frekvensen av utvärderingar varierar beroende på typen av stöd som en brukare har enligt LSS.
Exempelvis skriver Steensland följande:
”Genom proposition 2017/18:78 togs kravet på omprövning av assistansersättning med två års mellanrum enligt 51 kap. 12 § SFB bort. För kommuner gäller inte socialförsäkringsbalken, utan den kommunala personliga assistansen regleras istället i LSS. Motsvarande bestämmelse om omprövning finns inte, och har inte heller tidigare funnits, i LSS.”
Det finns alltså ingenting i LSS-lagen som reglerar omprövningar då LSS utgår från att insatserna och behoven enligt LSS är varaktiga. Det är därmed ovanligt att en individ blir av med ett LSS-beslut såvida inte individens tillstånd förbättras dramatiskt varvid brukaren själv meddelar ett minskat behov av stöd.
Det finns också ovanliga situationer då ett LSS-beslut återkallas helt vilket innebär att det stöd man tidigare haft tillgång till upphör. Detta kan ske om det visar sig att beslutet från början baserades på felaktig information eller att personen inte längre kvalificerar sig för LSS-stöd. Exempelvis om någon får stöd på grund av en viss diagnos men senare får en bedömning som visar att de inte längre uppfyller LSS-kriterierna kan beslutet omprövas och i värsta fall återkallas.
Återkallande av beslut är dock en mycket ovanlig åtgärd och sker främst om det finns tydliga skäl som visar att LSS-stödet inte längre är relevant eller berättigat enligt lagens kriterier.
Viktigt att känna till är dock att man alltid har rätt att överklaga ett beslut som man anser är felaktigt.
Rättigheter för den enskilde
När man har ett LSS-beslut innebär det att man har omfattande rättigheter som innebär att behoven av stöd ska tillgodoses för möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt. Dessa rättigheter är till för att säkerställa att den hjälp man får verkligen motsvarar de behov som finns och att insatserna används på ett sätt som gör störst nytta. Det är viktigt att känna till sina rättigheter. Särskilt om man skulle hamna i en situation där beslutet om stödet av någon anledning ändras eller ifrågasätts.
Rätten att överklaga ett beslut
En av de viktigaste rättigheterna är rätten att överklaga ett beslut som man tycker är felaktigt. Om kommunen eller Försäkringskassan beslutar att dra in eller minska ditt stöd kan ma begära en omprövning eller överklaga beslutet. Detta görs genom att lämna in en överklagan skriftligt inom en viss tidsram (oftast tre veckor från det att du fick beslutet). I överklagan beskriver du varför du anser att beslutet är fel och varför du behöver det stöd som har tagits ifrån dig eller minskats.
Ibland kan det vara till hjälp att få stöd från en jurist eller en intresseorganisation, särskilt om det känns svårt att argumentera för sina behov på egen hand. De kan hjälpa till med att formulera en överklagan och ge vägledning om vilken information som kan stärka din sak.
Rättssäkerhet och skydd för den enskilde
LSS-lagen är en rättighetslag och detta innebär att den ska skydda den enskilde från att hamna i en sämre situation än vad som är absolut nödvändigt. För att besluten ska vara rättvisa och rättssäkra ska de alltid baseras på en noggrann bedömning av dina individuella behov. Ingen ska få sitt stöd indraget utan en rimlig anledning och omprövningar av LSS-beslut ska alltid göras i samråd med den som påverkas.
Om du upplever att kommunen eller Försäkringskassan inte tar hänsyn till dina behov på rätt sätt har du möjlighet att vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller till en intresseorganisation som arbetar för rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Och som nämnt tidigare har du alltid möjlighet att överklaga till förvaltningsrätten.
Rätt att ansöka om nya insatser
Om du tidigare haft ett LSS-beslut eller om ditt behov av stöd förändras har du alltid rätt att ansöka om nya insatser.
Livssituationen kan förändras och LSS-systemet är byggt för att vara flexibelt och anpassa sig till förändringar i människors behov. Om du exempelvis blir sjukare eller hamnar i en svår situation kan du lämna in en ny ansökan och få ditt behov omprövat.
Det är också viktigt att veta att en av LSS-lagens grundprinciper är att den enskilde ska ha möjlighet att leva ett värdigt och självständigt liv, oavsett förändringar. Även om ett tidigare beslut har avslutats av olika anledningar innebär det alltså inte att du inte kan få stöd i framtiden.
Viktigt att poängtera är att förändringar av stöd sker generellt i nära kommunikation med brukaren för att säkerställa rättssäkerhet och att brukaren hålls informerad om hur stöd kommer att ges och eventuella förändringar som kan ske.
