Att ha en funktionsnedsättning kan innebära stora utmaningar i vardagen och för att människor med funktionsnedsättningar ska kunna leva på jämlika villkor som alla andra finns LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Syftet med denna lag är att ge stöd så att personer med omfattande funktionsnedsättningar kan vara delaktiga i samhället, känna trygghet och få en meningsfull vardag.
LSS är en rättighetslag vilket innebär att den ska garantera hjälp för dem som behöver det allra mest, exempelvis i form av personlig assistans, gruppboende, daglig verksamhet och andra typer av stöd som gör det möjligt att leva ett självständigt liv.
För många med funktionsnedsättningar är stöd enligt LSS kritiskt för att leva ett så gott och självständigt liv som möjligt. Men vad händer när man blir äldre? En fråga som ofta kommer upp är om man kan få, eller fortsätta få, stöd enligt LSS även efter att man fyllt 65 år.
LSS har en åldersgräns på 66 år och reglerar därmed vilka som har rätt till stöd enligt LSS. Denna gräns kan uppfattas som orättvis av många och väcker funderingar – varför just 66 år? Och vad finns det för möjligheter för dem som behöver hjälp men är äldre än så?
I denna artikel ska vi därför reda ut och klargöra hur LSS fungerar när det gäller åldersgränsen, vad som gäller för den som redan har LSS-insatser före 65 och vilka alternativ som finns för dem som behöver stöd när de blivit äldre.
Åldersgränsen för LSS
65 var den tidigare pensionsåldern innan den sedermera höjdes till 66. Pensionsåldern kommer att fortsätta att höjas framöver för att ta hänsyn till det faktum att vi lever längre.
Pensionsåldern är därmed en viktig milstolpe för många. Det är förknippat med pension och en ny fas i livet.
Men för personer med funktionsnedsättningar, som är beroende av stöd enligt LSS, kan den här åldern innebära något helt annat. Enligt LSS-lagen gäller nämligen att insatserna huvudsakligen är riktade till personer under 66 år. Det innebär att efter att man fyllt 66, är det mycket svårare, och ofta omöjligt, att få ny beviljad hjälp via LSS.
Dagens 66-årsgräns infördes den 1:a Januari 2023 och en 67-årsgräns införs från 1 jan 2026. Åldersgränserna ändras då en ny riktålder för pension börjar användas. Riktåldern ersätter den tidigare 65-årsnormen och innebär att pensionsåldern ändras efter den stigande medellivslängden.
Ända sedan lagen infördes har det funnits en övre gräns på 65 år för att ansöka om insatser enligt LSS men denna åldersgräns justeras nu för att följa den stigande medellivslängden.
Syftet med åldersgränsen är, som det står i lagen, att särskilja stöd som är avsett för unga och vuxna med funktionsnedsättningar från det stöd som äldre personer kan få via äldreomsorgen som regleras i Socialtjänstlagen (SoL). Tanken är att äldreomsorgen ska täcka behoven för de som blir äldre, oavsett funktionsförmåga. Men det finns också en kritik kring att det här synsättet ibland inte fångar upp behoven hos äldre med omfattande funktionsnedsättningar.
Det har genom åren pågått en aktiv politisk debatt om åldersgränsen inom LSS från båda sidor för att förändra åldersgränsen på olika sätt. Exempelvis lämnade Daniel Persson, riksdagsledamot för SD en motion (Motion 2023/24:859 av Daniel Persson (SD)) med titeln ”Slopande av den övre åldersgränsen inom LSS” där han argumenterade att man skulle se över ett slopande av den övre åldersgränsen så att man kan söka assistans livet ut.
Viktigt att känna till om åldersgränsen inom LSS är att insatserna som man får enligt LSS inte tas bort dagen då man fyller 66. Istället får man som regel behålla sina LSS-insatser även efter att man fyllt 66, förutsatt att man ansökt och blivit beviljad dessa insatser innan sin 66-årsdag.
Det innebär att om du redan har personlig assistans, en plats på daglig verksamhet eller bor i en gruppbostad så kan du fortsätta ha rätt till detta även när du blivit äldre. Denna regel är en viktig trygghet för många och innebär att du som har behov av kontinuerligt stöd inte automatiskt blir av med det bara för att du uppnår pensionsåldern.
Det som däremot kan vara en utmaning är att få nya insatser via LSS om du utvecklar en funktionsnedsättning efter att du fyllt 65. I dessa fall kan stödbehovet istället hänvisas till äldreomsorgen vilket ibland kan kännas otillräckligt för de personer som behöver ett mer omfattande och specialiserat stöd. Kommunerna har möjlighet att göra undantag men dessa undantag är ovanliga och det krävs ofta särskilda skäl.
Frågan om åldersgränsen i LSS fortsätter att vara en del av debatten kring hur samhället bäst kan stödja alla medborgare, oavsett ålder och funktionsförmåga.
Kan man behålla LSS efter 66?
En vanlig fråga bland personer som har LSS-stöd är vad som händer när man fyller 66 – försvinner stödet då eller kan man fortsätta få samma hjälp? Svaret är att om du har beviljats en LSS-insats innan du fyller 65 har du i de flesta fall rätt att behålla den även när du blir äldre. Detta är en viktig trygghet för många eftersom LSS ofta handlar om omfattande stöd som verkligen påverkar hur man kan leva sitt liv.
Det innebär att om du till exempel har personlig assistans bor på ett gruppboende eller deltar i en daglig verksamhet via LSS innan du fyllt 65, så har du rätt att fortsätta med dessa insatser även när du blir äldre. Detta kan göra en enorm skillnad, särskilt för personer som har behov av kontinuerligt och anpassat stöd som äldreomsorgen ibland inte kan erbjuda i samma omfattning eller med samma specialisering.
Det finns samtidigt saker att tänka på. Efter att du fyller 66 kan det vara svårare att utöka eller förändra insatserna. Till exempel, om du redan har personlig assistans för vissa behov men behöver utökad assistans på grund av förändrade hälsotillstånd kan det vara svårt att få mer hjälp via LSS efter att du fyllt 66.
Istället kan du behöva ansöka om hjälp via äldreomsorgen, som styrs av Socialtjänstlagen (SoL). Detta innebär att vissa äldre kan uppleva att stödet inte blir lika omfattande eller individanpassat som de hade önskat.
Det är också värt att nämna att kommunen har ett ansvar att se till att den hjälp som ges faktiskt motsvarar dina behov, även om den inte längre ges via LSS. Många äldre med funktionsnedsättningar får hjälp inom äldreomsorgen, till exempel genom hemtjänst eller särskilt boende. Men för personer som redan är vana vid och har behov av specifika LSS-insatser kan övergången till äldreomsorgen ibland kännas som en nedtrappning av stödet, något som ofta upplevs som stressande och leder till mer osäkerhet.
Att kunna behålla sin LSS-insats även efter 66 är alltså en form av ”trygghetsregel” i lagen men det betyder inte att alla delar av stödet per automatik finns kvar precis som tidigare. Förändringar i insatser kan ibland behöva göras och då är det viktigt att du eller dina anhöriga har en bra dialog med kommunen och gärna rådgör med en biståndshandläggare. På så sätt kan ni tillsammans arbeta för att hitta den bästa möjliga lösningen för dina behov även när du blivit äldre.
Undantag och specialfall
Trots att LSS har en åldersgräns på 66, finns det några undantag och specialfall som är viktiga att känna till. Även om huvudregeln är att nya LSS-insatser inte beviljas för personer över 66, finns det situationer där en person kan behöva mer stöd eller att stödet behöver förändras. I dessa situationer kan kommunen ibland göra undantag eller hitta lösningar för att personen ska få rätt hjälp, även om stödet inte längre ges via LSS.
En sådan situation kan vara om en person har en funktionsnedsättning som har förvärrats eller förändrats med tiden. Om en äldre person till exempel redan har LSS-stöd men upplever att behoven har ökat på grund av ålder eller nya hälsoproblem kan man ansöka om en utökning av stödet. Även om detta kan vara svårt att få igenom via LSS finns det ibland möjlighet att få kompletterande hjälp genom äldreomsorgen enligt Socialtjänstlagen (SoL). Här kan kommunen till exempel erbjuda mer omfattande hemtjänst, ledsagning eller särskilt boende för att säkerställa att personens behov möts.
Ett annat specialfall är när en äldre person redan har beviljats LSS-insatser som till exempel personlig assistans eller boende med särskild service men nu behöver förändringar i sitt stöd. I sådana fall kan kommunen ibland bevilja små justeringar inom ramen för LSS, särskilt om det rör sig om något som är avgörande för personens trygghet och vardag. Om det däremot behövs mer omfattande förändringar hänvisas personen ofta till att ansöka om stöd via äldreomsorgen där hjälp kan anpassas efter förändrade behov.
För personer som är över 66 och utvecklar en funktionsnedsättning för första gången kan det vara svårt att få tillgång till stöd som motsvarar LSS-nivå eftersom de då inte uppfyller ålderskravet. Men det betyder inte att det inte finns någon hjälp alls. Genom äldreomsorgen finns möjligheter att få stödinsatser som är anpassade för äldre med funktionsnedsättningar. Det kan handla om boende på särskilda äldreboenden, hemtjänst, eller ledsagning och avlösning i hemmet. Även om detta stöd inte alltid är lika omfattande som LSS-insatserna kan det i många fall ge viktig hjälp i vardagen.
Kommunerna har dessutom möjlighet att göra individuella bedömningar och vissa kommuner kan vara mer flexibla än andra när det gäller att hitta lösningar för äldre med särskilda behov. Om du eller en närstående befinner er i en situation där behovet av stöd förändras är det en god idé att kontakta kommunens biståndshandläggare för att undersöka alla möjliga alternativ och se om det finns utrymme för individuella lösningar. Kommunen kommer att kunna guida er för att hitta en lösning som tillgodoser brukarens behov på bästa möjliga sätt.
Alternativ till LSS för personer över 66
När man har fyllt 66 år och kanske inte längre har rätt till LSS finns det fortfarande andra alternativ för att få stöd. Äldreomsorgen, som styrs av Socialtjänstlagen (SoL),kan ofta ge värdefull hjälp till äldre personer med funktionsnedsättningar. Även om SoL och LSS inte fungerar på exakt samma sätt finns det flera insatser inom äldreomsorgen som kan vara till stor hjälp och ge stöd för ett tryggt och meningsfullt liv.
En vanlig form av stöd är hemtjänst. Med hemtjänst kan man få hjälp med allt från städning och matlagning till personlig omvårdnad som att duscha och klä på sig. Hemtjänsten kan anpassas efter dina behov och hur ofta du behöver hjälp. Vissa kanske bara behöver någon som kommer en gång i veckan för att handla medan andra behöver stöd flera gånger om dagen. Äldreomsorgen är också flexibel på så sätt att stödet kan ökas om dina behov förändras över tid.
Särskilt boende är ett annat alternativ, och kan passa för personer som har ett omfattande behov av omsorg och inte längre känner sig trygga att bo hemma. Ett särskilt boende är anpassat för att ge vård och omsorg dygnet runt och kan tillgodose både sociala och medicinska behov. Det finns också särskilda boenden för personer med demens eller andra kognitiva sjukdomar där personalen har utbildning för att ge den omsorg som krävs. Boenden för äldre har ofta gemensamma aktiviteter vilket kan vara ett sätt att bryta ensamhet och skapa en social vardag.
För dem som vill ha stöd att komma ut och vara mer aktiva kan ledsagning vara ett bra alternativ. Genom ledsagarservice kan man få hjälp att ta sig till exempel till affären, läkaren eller till fritidsaktiviteter. Ledsagningen är ett sätt att möjliggöra att äldre personer med funktionsnedsättningar kan delta i samhället på sina egna villkor trots att de behöver hjälp för att ta sig utanför hemmet.
Det finns även avlösning i hemmet vilket är en insats som innebär att någon kommer hem och tillfälligt tar över omvårdnaden.
Detta är särskilt värdefullt för anhöriga som stöttar en äldre person med funktionsnedsättning. Avlösningen kan vara väldigt värdefullt för anhöriga att få vila eller kunna ta hand om egna ärenden samtidigt som de vet att deras närstående är i trygga händer.
Även om LSS och äldreomsorgen erbjuder olika typer av stöd är tanken att SoL ska ge de insatser som behövs för att täcka behoven hos äldre personer, oavsett om dessa behov är medicinska, sociala eller praktiska.
Stödet inom äldreomsorgen kan däremot ibland upplevas som mindre individanpassat än LSS. Medan LSS ofta ger en hög grad av personligt anpassad hjälp är SoL utformat för att passa en bredare grupp äldre vilket ibland kan upplevas som mindre flexibelt. Det är därför särskilt viktigt att vara i nära dialog med kommunens biståndshandläggare för att tydligt förmedla individens behov. Att vara öppen och tydlig med behoven som föreligger kan öppna upp möjligheter för att att anpassa stödet så att det passar individens förutsättningar och önskemål.
