Inom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en av de viktigaste principerna att varje individ ska ha möjlighet att leva ett liv så nära det normala som möjligt, oavsett funktionsnedsättning. Att kunna vara delaktig i beslut som rör ens eget liv är en grundläggande mänsklig rättighet men för många som tar del av LSS-insatser är detta inte alltid självklart.
Ofta kan kommunikationshinder, brist på inflytande och strukturer i verksamheterna göra att individer känner sig förbisedda eller osynliga i frågor som direkt påverkar deras vardag. Här blir delaktighet en viktig för att skapa ett värdigt och engagerande stöd.
Delaktighetsmodellen (DMO) är en metod som växt fram för att möta just detta behov. Genom DMO får personer som tar del av LSS-insatser en möjlighet att aktivt delta i dialogen med sin personal och att få sina tankar, känslor och önskemål hörda på ett respektfullt sätt. Modellen bygger på en strukturerad kommunikation där individens perspektiv sätts i fokus och där personalen tränas i att lyssna utan att döma, styra eller påverka.
I denna artikel ska vi utforska vad Delaktighetsmodellen innebär, hur den tillämpas inom LSS och vilka positiva effekter den kan ha för både brukare och personal.
Vad är Delaktighetsmodellen (DMO)?
Delaktighetsmodellen, förkortad DMO, är en metod som utvecklats för att skapa en djupare och mer meningsfull dialog mellan personer som får stöd enligt LSS och den personal som arbetar med dem. Grundidén bakom modellen är enkel men viktig: att alla, oavsett funktionsförmåga, ska ha rätt att uttrycka sina åsikter, känslor och önskemål kring sin vardag.
DMO ger en struktur för att möjliggöra och stärka denna dialog och målet är att varje person ska känna att deras röst räknas och har en verklig påverkan.
Bakgrunden till modellen ligger i insikten att många personer med funktionsnedsättning, särskilt de som bor på gruppboenden eller tar emot andra former av omsorg ofta kan känna sig maktlösa i sin egen vardag. Det är lätt hänt att personalens rutiner och verksamhetens riktlinjer kommer att prägla beslutsfattandet även när det handlar om små saker som kan vara mycket viktiga för individen. Delaktighetsmodellen skapades därför för att vända på detta och sätta individens perspektiv i centrum.
Modellen bygger på några viktiga principer:
- Respekt och lyhördhet: Personalen uppmuntras att verkligen lyssna på vad individen säger utan att lägga till egna tolkningar eller lösningar. Det handlar om att skapa förutsättningar för att individen ska våga uttrycka sig.
- Strukturerad dialog: DMO innebär en tydlig struktur för samtal. Genom att följa en viss metod kan både brukaren och personalen känna sig trygga och veta vad som förväntas av dem i samtalet. Detta kan till exempel innebära att använda särskilda frågor eller samtalsämnen som hjälper individen att sätta ord på sina tankar och känslor.
- Ömsesidighet: Det är en modell som bygger på att båda parter – både brukare och personal – är delaktiga i dialogen men där brukaren alltid har tolkningsföreträde. Det innebär att personalen är där för att stödja, inte styra.
Delaktighetsmodellen handlar också om att skapa långsiktig förändring. När den används regelbundet hjälper den både individen och personalen att bygga upp en ömsesidig förståelse vilket i sin tur kan leda till en djupare och mer hållbar relation. För individen innebär det en stärkt självkänsla och en känsla av att ha kontroll över sitt eget liv. För personalen ger DMO ett verktyg för att kunna utföra sitt arbete med respekt och hänsyn till individen. Detta leder ofta till större arbetsglädje och en känsla av att göra verklig skillnad.
Mot bakgrund av detta kan man säga att Delaktighetsmodellen är ett sätt att flytta fokus från ”vad som är bäst” utifrån ett organisationsperspektiv till att istället fråga sig: ”Vad vill du? Hur kan vi stötta dig på ditt sätt?”.
Syftet med DMO inom LSS
Syftet med Delaktighetsmodellen (DMO) inom LSS är att ge människor med funktionsnedsättningar möjlighet att känna inflytande och delaktighet i sina egna liv. Ibland kan personer som bor på gruppboenden eller får andra former av LSS-stöd stöta på en vardag där beslut om allt från aktiviteter till rutiner tas utan att de själva har möjlighet att påverka.
DMO har därför skapats för att bryta det mönstret och ge individen mer makt och röst i frågor som rör dem direkt.
För många som använder sig av LSS-insatser kan känslan av självbestämmande vara otroligt värdefullt. DMO ger dem möjlighet att uttrycka sina behov, önskemål och tankar på ett strukturerat sätt och det här stärker deras självkänsla och känsla av att bli sedd och hörd. Modellen innebär att personalen arbetar aktivt för att lyssna utan att styra samtalen. Det handlar om att vara närvarande och att låta individens perspektiv vara i fokus, något som är centralt inom LSS och som DMO kan hjälpa till att förverkliga på ett praktiskt sätt.
När DMO införs i en verksamhet är målet att skapa en vardag där brukaren känner att de har en faktisk påverkan på sitt liv. Det kan handla om små men viktiga beslut som att få bestämma hur en vanlig dag ser ut eller att ha inflytande över sin egen bostad och vilka aktiviteter de vill delta i. På det här sättet blir DMO ett verktyg för att öka brukarens trygghet och självständighet.
En annan viktig aspekt är att modellen hjälper till att skapa en miljö där brukaren vågar uttrycka sina tankar och önskemål utan rädsla för att inte bli tagen på allvar. Denna regelbundna dialog bygger upp ett förtroende som gör att individen känner sig trygg nog att prata öppet om sina känslor och tankar.
Hur DMO tillämpas i praktiken inom LSS-verksamheter
Att införa Delaktighetsmodellen i en LSS-verksamhet handlar om att skapa en ny form av samtal där individen får ta större plats och bli lyssnad på utan förutfattade meningar. I praktiken innebär detta att personalen får verktyg och stöd för att bättre förstå brukarens perspektiv och verkligen ta tillvara på det som sägs – både genom ord och kroppsspråk.
För att implementera DMO inom en verksamhet inom LSS tas vanligtvis ett antal olika steg:
Utbildning och handledning för personalen
För att DMO ska fungera på ett bra sätt behöver personalen utbildning i själva metoden. Ofta börjar det med introduktionsutbildningar där personalen får lära sig de grundläggande principerna och teknikerna för modellen som att lyssna aktivt, ställa öppna frågor och använda en empatisk, icke-dömande hållning.
Det kan vara utmanande att lyssna utan att lägga till sina egna tolkningar eller lösningar, särskilt om man har arbetat länge i omsorgen och är van att ”hjälpa till” och ”lösa problem”. Därför är handledning en viktig del där personalen regelbundet får stöd i hur de kan tillämpa modellen på bästa sätt i möten med brukarna.
Strukturerade samtal med brukaren
I DMO används ofta något som kallas ”strukturerade samtal” där både brukare och personal vet vad samtalet ska handla om.
Dessa samtal är ofta kortare men frekventa och de kan fokusera på specifika ämnen som individen själv väljer som exempelvis boendesituationen, dagsaktiviteter eller framtida mål. Här används ofta särskilda frågor för att hjälpa brukaren att sätta ord på sina tankar och känslor. Frågor som ”Vad är viktigt för dig just nu?” eller ”Finns det något du skulle vilja förändra i din vardag?” kan hjälpa till att öppna upp samtalet och skapa en dialog där brukaren känner sig trygg att uttrycka sig.
Samtalsledare som stöd i dialogen
Inom DMO kan man ibland använda en samtalsledare. Detta är ofta någon som inte är direkt involverad i brukarens dagliga vård.
Samtalsledarens roll är att stödja båda parter – brukaren och personalen – i att hålla samtalet konstruktivt och fokuserat på brukarens perspektiv. Genom att agera som en ”neutral part” kan samtalsledaren hjälpa till att säkerställa att brukaren får en talan och att samtalet inte styrs för mycket av personalens idéer eller förväntningar.
Ett praktiskt exempel på hur DMO kan tillämpas är när en brukare kanske uttrycker missnöje med aktiviteterna på sitt gruppboende. I ett vanligt samtal skulle personalen snabbt kunna föreslå andra aktiviteter eller försöka övertyga brukaren om fördelarna med det nuvarande schemat.
I ett DMO-samtal får individen däremot istället utrymme att förklara vad som känns tråkigt eller otillfredsställande och varför. Kanske visar det sig att brukaren egentligen vill ha mer självständighet att välja aktiviteter eller att de föredrar en annan tidpunkt på dagen. Genom DMO får brukaren inte bara ”ett svar” utan en chans att verkligen påverka sitt eget schema.
Kontinuerlig uppföljning och anpassning
För att DMO ska bli en hållbar del av verksamheten är det viktigt att samtalen sker regelbundet och följs upp. Ofta hålls uppföljningsmöten där brukaren kan berätta om de känner att deras röst har haft betydelse och att förändringar gjorts utifrån deras önskemål. Denna återkoppling är viktig för att bygga ett långsiktigt förtroende och för att brukaren ska känna att DMO inte bara är en ”metod” utan en central del av hur verksamheten fungerar.
När DMO fungerar väl kan man se en märkbar skillnad i både individens och personalens vardag. Brukaren känner sig mer sedd och hörd vilket ofta leder till ökad självkänsla och ökad nöjdhet. Personalen får en djupare förståelse för brukarens perspektiv och en starkare relation byggs vilket underlättar samarbetet och skapar en mer trivsam arbetsmiljö.
Fördelar med DMO inom LSS
Att använda Delaktighetsmodellen (DMO) inom LSS har visat sig ge positiva effekter både för de personer som får stöd och för personalen som arbetar med dem.
Att sätta individens röst i centrum med DMO skapar förutsättningar för en tryggare och mer meningsfull vardag där individen känner att deras tankar och känslor spelar roll. Här är några av de viktigaste fördelarna med att använda DMO inom LSS.
1. Ökad delaktighet och självbestämmande för brukaren
En av de mest påtagliga fördelarna med DMO är att brukaren får en större känsla av inflytande över sitt eget liv. Istället för att beslut tas över huvudet på dem får individen här möjlighet att påverka sin vardag på ett konkret sätt. Det kan handla om allt från val av aktiviteter till utformningen av deras boendemiljö. Denna ökade delaktighet bidrar ofta till en stärkt självkänsla och en känsla av att vara värdefull och viktig.
För många personer inom LSS är det just känslan av maktlöshet som kan vara påfrestande. DMO ger dem chansen att återfå kontroll och få vara med och forma sitt eget liv vilket i sin tur skapar en positiv spiral av engagemang och självförtroende.
2. Stärkt relation mellan personal och brukare
När DMO införs och brukaren får ta större plats i samtalet förändras också dynamiken mellan personal och brukare. Genom att personalen lyssnar mer och inte automatiskt tar rollen som ”beslutsfattare” byggs en ömsesidig respekt upp. Brukaren känner att deras röst är värdefull och personalen får en djupare förståelse för brukarens behov och önskemål. Detta leder ofta till en starkare och mer förtroendefull relation där båda parter känner att de arbetar mot samma mål.
Denna stärkta relation innebär också att personalen blir mer medveten om brukarens perspektiv vilket kan göra det lättare att ge det stöd som faktiskt behövs. En bättre relation bygger inte bara trivsel och trygghet utan minskar också risken för konflikter och missförstånd.
3. Förbättrad arbetsmiljö för personalen
För personalen är DMO ett arbetsverktyg som både är meningsfullt och praktiskt. Att få stöd och utbildning i att använda DMO ger personalen en tydlig metod för att arbeta tillsammans med brukaren och deras behov. Många upplever att de får en större arbetsglädje när de verkligen ser att deras arbete gör skillnad i brukarens liv och stärker deras välmående. När brukaren känner sig sedd och hörd upplever även personalen en lättnad och stolthet i sitt arbete eftersom de märker att det stöd de ger tas emot på ett positivt sätt.
En annan fördel är att DMO ofta skapar en mer harmonisk arbetsmiljö. När kommunikationen fungerar bra och både brukare och personal känner att de blir lyssnade på minskar stress och frustration vilket i sin tur skapar en bättre stämning i hela verksamheten.
4. Bättre kvalitet på omsorgen
När DMO används regelbundet höjs också kvaliteten på omsorgen. Att verkligen lyssna på brukaren och göra deras önskemål och behov till en naturlig del av planeringen gör att omsorgen blir mer personcentrerad. Detta innebär att insatserna blir bättre anpassade efter individens behov och intressen vilket i sin tur gör att stödet blir mer träffsäkert och relevant.
En person som känner sig respekterad och delaktig är dessutom ofta mer engagerad och motiverad i sin egen vardag. För verksamheten innebär detta mindremissnöjdhet, högre brukarnöjdhet och en omsorg som faktiskt gör skillnad för varje individ.
5. Ökad motivation och självständighet hos brukaren
Att vara delaktig i beslut som rör ens eget liv kan ha stor påverkan på individens motivation. När brukaren känner att de har kontroll över sitt eget liv blir de ofta mer engagerade och aktiva vilket i sin tur kan stärka deras självständighet. DMO skapar en miljö där individen vågar ta egna initiativ, känna efter vad de själva vill, och känna att de har stöd i att utforska nya saker.
Många som tar del av LSS-insatser upplever att de genom DMO kan utveckla färdigheter som gör dem mer självständiga. Detta kan vara något så enkelt som att våga uttrycka sina åsikter eller att på egen hand ta större ansvar för sina dagliga aktiviteter. På så sätt bidrar DMO både till brukarens välbefinnande och till deras långsiktiga personliga utveckling.
