Vad är en Bemötandeplan Inom LSS?

En bemötandeplan är ett individuellt anpassat dokument som beskriver hur personer som arbetar med en individ inom LSS ska agera för att skapa en trygg, respektfull och stödjande miljö. Syftet med en bemötandeplan är att säkerställa att personalen har ett gemensamt förhållningssätt och en tydlig strategi för hur de bäst kan möta individens unika behov och önskemål i olika situationer.

I praktiken är en bemötandeplan mycket mer än en checklista – det är ett verktyg som bygger på en djup förståelse för individens personlighet, bakgrund och funktionsnedsättningar. Den tar hänsyn till allt från preferenser och styrkor till utmaningar och triggers vilket gör att den kan användas som en guide för att skapa en positiv och inkluderande vardag för individen.

Bemötandeplanen är särskilt viktig i situationer där individen kan ha svårt att uttrycka sina känslor, önskemål eller behov på ett sätt som omgivningen enkelt kan förstå. Genom att samla insikter från individen själv, deras närstående och personal som känner dem väl, skapas en plan som minskar risken för missförstånd och konflikt. Den stärker också individens rätt till självbestämmande och integritet eftersom den är utformad för att respektera deras val och preferenser.

En bemötandeplan kan också vara ett ovärderligt verktyg i utmanande situationer, till exempel när individen upplever stress, oro eller frustration. Genom att redan i förväg ha identifierat strategier för att bemöta dessa situationer på ett lugnt och respektfullt sätt, kan personalen agera proaktivt och bidra till att skapa trygghet och stabilitet.

I bemötandeplanen kan det stå sådant som:

• Hur individen vill bli tilltalad: exempelvis vilket namn de föredrar eller om de vill att man pratar på ett visst sätt, som med enkla och tydliga ord.
• Vad som ger trygghet: kanske individen känner sig lugnare med musik, ett visst föremål eller en viss rutin.
• Hur man hanterar utmanande situationer: till exempel om individen lätt blir stressad i vissa miljöer, och hur personalen kan hjälpa till att undvika dessa triggers eller hantera dem om de uppstår.

Genom att arbeta med en bemötandeplan kan man på ett bättre sätt arbetar med individanpassad omsorg vilket är kärnan i vad LSS står för.

Varför är en Bemötandeplan Viktig?

En bemötandeplan är ett ovärderligt verktyg för att skapa trygghet, förutsägbarhet och ett respektfullt bemötande inom LSS. I praktiken fungerar den som en praktisk guide som hjälper personalen att möta varje individ på ett sätt som är anpassat efter deras specifika behov, önskemål och unika personligheter. Här är några av de viktigaste skälen till varför en bemötandeplan är så viktig:

1. Skapar Trygghet och Förutsägbarhet

För många individer inom LSS är förutsägbarhet en central del av att känna sig trygg. En bemötandeplan ger personalen konkreta riktlinjer om hur de ska agera i olika situationer vilket minskar risken för missförstånd och förvirring. Genom att följa planen kan personalen skapa en stabil och harmonisk miljö där individen vet vad de kan förvänta sig.

2. Främjar Självbestämmande och Delaktighet

Bemötandeplanen är en förlängning av individens rätt till självbestämmande vilket är en grundpelare i LSS. Genom att dokumentera hur individen vill bli bemött, vilka deras preferenser är, och hur de föredrar att kommunicera, säkerställs att deras vilja och röst respekteras. Planen är också ett verktyg för att uppmuntra delaktighet genom att skapa förutsättningar för individen att ta egna beslut i sin vardag.

3. Minskar Stress och Konflikter

Många individer inom LSS kan uppleva stress eller oro i situationer som är nya, svårbegripliga eller överväldigande. I dessa situationer hjälper bemötandeplan till att identifiera potentiella triggers och strategier för att förebygga eller hantera dessa situationer. Genom att agera proaktivt och konsekvent minskar risken för konflikter samtidigt som individens välbefinnande sätts i fokus.

4. Säkerställer konsekvent bemötande

När det kommer till stöd enligt LSS kommer individen sannolikt att få stöd från flera vårdgivare beroende på vilka insatser som individen får. Exempelvis arbetar det flera personer på en gruppbostad vilket innebär att individen kommer att få stöd och hjälp av flera vårdgivare. Eftersom att man ofta kommer att få stöd av flera individer är det viktigt att alla vårdgivare agerar på ett samstämmigt och konsekvent sätt. En bemötandeplan fungerar därmed som en gemensam referenspunkt för hela personalgruppen. Genom att följa samma riktlinjer skapas en enhetlig och kvalitativ omsorg vilket är särskilt viktigt för personer som kan bli oroliga av varierande bemötande.

5. Främjar Personalen i Deras Arbete

En bemötandeplan är inte bara till för individen – den är också ett värdefullt stöd för personalen. Den ger tydliga instruktioner och verktyg för hur de kan hantera utmanande situationer eller skapa en positiv relation med individen. Det stärker personalens självförtroende och bidrar till en tryggare arbetsmiljö.

6. Bygger Relationer Baserade på Respekt och Förståelse

I grund och botten handlar en bemötandeplan om att visa respekt för individens unika behov och värdighet. Den hjälper personalen att förstå individens perspektiv och agera på ett sätt som bygger förtroende och positiva relationer. Detta leder till en bättre livskvalitet för individen och en mer givande arbetsrelation för personalen.

Hur Utformas en Bemötandeplan?

Att utforma en bemötandeplan är en process som kräver noggrannhet, delaktighet och en djup förståelse för individens behov, önskemål och vardag. Målet är att skapa  ett dokument som är så konkret och praktiskt att det blir ett effektivt stöd för både individen och personalen. Låt oss därför gå igenom hur en bemötandeplan tas fram.

1. Kartläggning av Behov och Preferenser

Processen börjar med att samla in så mycket information som möjligt om individen. Detta görs genom att:

• Prata med individen: Om det är möjligt ska individen själv få beskriva hur de vill bli bemötta och vad som fungerar bäst för dem i olika situationer.
• Involvera närstående och anhöriga: För personer som har svårt att uttrycka sig själva kan närstående bidra med värdefulla insikter om individens bakgrund, personlighetsdrag och behov.
• Observera individen i vardagen: Ibland kan det vara nödvändigt att observera hur individen reagerar i olika situationer, särskilt om de har svårt att uttrycka sig verbalt.

2. Identifiera Utmaningar och Styrkor

Nästa steg är att identifiera specifika situationer som kan vara utmanande för individen och samtidigt lyfta fram deras styrkor. Detta hjälper till att skapa en balanserad plan som inte bara fokuserar på problem utan också på hur individens resurser kan användas för att underlätta vardagen.

3. Utformning av Konkret Innehåll

En bra bemötandeplan är detaljerad och praktisk. Den bör innehålla tydliga riktlinjer och exempel på hur personalen ska agera i olika situationer. Några centrala delar är:

• Kommunikation: Hur vill individen att man kommunicerar med dem? Ska man använda tydliga instruktioner, visuella hjälpmedel eller ett specifikt kroppsspråk? Finns det vissa ord eller uttryck som bör undvikas?
  Exempel: ”När du pratar med individen, använd korta meningar och ge ett steg i taget vid instruktioner. Undvik ord som ’måste’ eller ’nu’ då dessa skapar stress.”
• Rutin och struktur: Många individer mår bäst av tydliga rutiner. Planen bör specificera hur man skapar struktur i deras dag och vad som är viktigt att tänka på vid förändringar.
  Exempel: ”Börja alltid dagen med att gå igenom dagens schema. Använd bilder för att visa vad som ska hända.”
• Triggers och strategier: Identifiera saker som kan skapa oro, frustration eller stress för individen och beskriv hur dessa kan hanteras eller förebyggas.
  Exempel: ”Individen blir stressad i bullriga miljöer. Försök undvika dessa och erbjuda hörlurar vid behov.”
• Stärkande aktiviteter: Vad tycker individen om att göra? Hur kan man inkludera deras intressen för att skapa positiva upplevelser?
  Exempel: ”Individen tycker om att rita. Ge möjlighet att rita under pauser för att skapa en avslappnad atmosfär.”

4. Dokumentation och Användbarhet

Bemötandeplanen ska vara tydligt dokumenterad och lätt att förstå för alla som arbetar med individen. Den bör:

• Använda enkelt och konkret språk.
• Vara strukturerad så att det är lätt att hitta specifik information.
• Inkludera kontaktinformation till närstående eller andra resurser för frågor.

5. Implementering i Vardagen

Att ha en bemötandeplan är bara första steget. Det viktigaste är att den används aktivt. Detta innebär att all personal som arbetar med individen:

• Läser och förstår planen innan de börjar arbeta med individen.
• Tar del av regelbundna genomgångar och uppdateringar av planen.
• Får utbildning om specifika strategier vid behov.

6. Uppföljning och Revidering

Individens behov och förutsättningar kan förändras över tid vilket gör det viktigt att planen är ett levande dokument. Regelbundna uppföljningar säkerställer att den fortsatt är relevant och användbar. Detta kan göras genom:

• Månatliga eller kvartalsvisa utvärderingar.
• Involvering av individen och deras närstående i att ge feedback.
• Dokumentation av vad som fungerar och vad som behöver justeras.

Om det visar sig att en strategi för att hantera stress inte längre fungerar kan en ny lösning testas och inkluderas i planen.

7. Samarbete och Delaktighet

En välfungerande bemötandeplan bygger på samarbete mellan alla inblandade parter – individen, närstående, personal och ansvariga inom verksamheten. Genom att säkerställa att alla känner sig hörda och inkluderade i processen skapas en plan som inte bara ligger på papper utan som verkligen fungerar i praktiken.

Exempel på situationer där bemötandeplanen kan vara viktig

En bemötandeplan är särskilt viktig i situationer där individens trygghet, självständighet eller förmåga att hantera vardagen sätts på prov. Att ha en tydlig strategi för hur personalen ska agera gör att man kan skapa en lugn och förutsägbar miljö som stärker individens välbefinnande. Här är några konkreta exempel på situationer där en bemötandeplan verkligen kan göra skillnad:

1. Hantering av Stress och Oro

Många individer inom LSS upplever stress i situationer som känns överväldigande eller svåra att förstå. En bemötandeplan kan ge personalen verktyg för att känna igen tidiga tecken på oro och agera förebyggande.

Till exempel kan en person bli orolig av höga ljud såsom en dammsugare eller högljudda samtal. Bemötandeplanen kan då ange att personalen ska informera i förväg om när dammsugning kommer ske, erbjuda individen hörlurar, eller ge möjlighet att vistas i ett lugnare rum tills ljudet är över.

2. Kommunikation med Begränsade Språkförmågor

Individer som har svårt att uttrycka sig verbalt kan känna frustration om de inte blir förstådda. En bemötandeplan kan beskriva alternativa kommunikationssätt som personalen ska använda.

Till exempel kan en individ använda bilder, tecken eller pekplattor för att uttrycka sig. Bemötandeplanen kan innehålla instruktioner om vilka symboler eller verktyg som fungerar bäst och hur personalen ska ställa frågor för att underlätta kommunikationen.

3. Anpassning vid Förändringar i Rutiner

Förändringar kan vara en stor utmaning för vissa individer, särskilt om de är vana vid fasta rutiner. En bemötandeplan kan ge personalen strategier för att introducera förändringar på ett sätt som skapar trygghet.

Om en person brukar äta frukost vid samma tid varje dag men personalens schema kräver en förändring kan bemötandeplanen exempelvis ange att förändringen ska kommuniceras i förväg, gärna med hjälp av en visuell kalender som visar den nya tiden.

4. Förebyggande av Konfliktsituationer

Vissa individer kan ha utmanande beteenden som en reaktion på frustration, missförstånd eller andra svårigheter. En bemötandeplan kan hjälpa personalen att förstå orsakerna bakom beteendet och ge strategier för att förebygga eller hantera det.

Exempel: Om en individ blir frustrerad när de måste vänta länge på mat kan planen beskriva hur personalen ska erbjuda en aktivitet som att rita eller lyssna på musik för att hålla individen sysselsatt under tiden de väntar.

5. Stöd vid Sociala Interaktioner

Sociala situationer kan vara utmanande för vissa individer, särskilt om de har svårt att tolka sociala signaler. Bemötandeplanen kan innehålla riktlinjer för hur personalen ska stötta individen i att delta i sociala aktiviteter.

Exempel: Om en individ har svårt att ta initiativ till samtal kan planen ange att personalen ska hjälpa till genom att introducera samtalsämnen eller modellera hur man inleder ett samtal.

6. Hantering av Sensoriska Överbelastningar

Personer med sensoriska känsligheter kan bli överväldigade i vissa miljöer. En bemötandeplan kan hjälpa personalen att anpassa miljön eller ge individen verktyg för att hantera dessa situationer.

Exempel: Om en individ är känslig för starkt ljus kan planen ange att personalen ska dimma belysningen i deras rum eller erbjuda solglasögon när de vistas utomhus.

7. Stöd vid Svåra Känslomässiga Situationer

Situationer som sorg, ilska eller frustration kan vara svåra att hantera utan stöd. En bemötandeplan kan beskriva hur personalen ska bemöta individen med empati och lugn.

Om en individ exempelvis blir arg när deras favoritaktivitet ställs in kan planen ge personalen instruktioner om hur de ska bekräfta känslorna och erbjuda ett alternativ såsom att läsa en bok eller gå på en promenad.

8. Motivation och Engagemang

Vissa individer kan behöva extra stöd för att motiveras till att delta i aktiviteter. En bemötandeplan kan ange hur personalen kan stärka individens engagemang genom att använda deras intressen som utgångspunkt.

Om en person exempelvis tycker om att arbeta med händerna kan planen föreslå att personalen använder pyssel eller hantverk som en del av deras dagliga verksamhet.

9. Kris- eller Nödsituationer

I en akut situation såsom en plötslig hälsokris eller ett utbrott av ångest kan bemötandeplanen ge personalen tydliga steg att följa för att agera snabbt och effektivt.

Exempel: Om en individ får panik vid ett epileptiskt anfall kan planen inkludera instruktioner om hur man skapar en lugn miljö, ringer efter hjälp och lugnar individen efteråt.

Roller och Ansvar i Implementeringen av en Bemötandeplan

Att implementera en bemötandeplan är ett arbete som kräver samarbete mellan flera olika individer där flera olika roller har specifika ansvarsområden. Tydlig kommunikation och ett gemensamt engagemang för individens bästa är otroligt viktigt.

 Här är en detaljerad genomgång av de viktigaste rollerna och deras ansvar för att en bemötandeplan inte bara ska implementeras men också användas och fungera väl i praktiken:

1. Individens Roll

Individen själv är i centrum för bemötandeplanen och deras delaktighet är naturligtvis väldigt viktig. Även om förmågan att aktivt bidra varierar är det viktigt att inkludera individens perspektiv så mycket som möjligt.

Så lång det går är det viktigt att individen uttrycker sina behov och önskemål på det sätt som är möjligt för dem. Detta kan ske genom ord, beteenden eller med hjälp av stöd som bilder eller tecken. Individen känner sig själv allra bäst och deras insikter och preferenser ska därför alltid ligga till grund för planens utformning.

Till exempel, om individen föredrar att börja dagen med en lugn aktivitet som att lyssna på musik ska detta framgå av planen och prioriteras i vardagen.

2. Närståendes Roll

Närstående såsom familjemedlemmar eller andra nära personer är de som känner individen bäst och förstår deras personlighet med djupgående kunskap om individens historia, behov och preferenser. Deras insats kan vara särskilt värdefull när individen själv har svårt att uttrycka sig.

Närstående spelar därför en viktig roll i att bidra med information om individens bakgrund, vanor och vad som fungerar bäst för dem. Närstående kan också vara en stödfunktion i uppföljning och revidering av planen. Deras engagemang kan skapa en bro mellan individens tidigare erfarenheter och nuvarande omsorg vilket bidrar till en kontinuitet i bemötandet.

Till exempel kan en förälder berätta att individen blir lugn av att hålla i ett specifikt föremål när de är oroliga vilket kan inkluderas i bemötandeplanen.

3. Personalens Roll

Personalen som arbetar nära individen har den viktigaste rollen när det kommer till att implementera bemötandeplanen i praktiken från dokument till handling. De är de som dagligen möter individen och tillämpar strategierna i planen.

Personalens ansvar är flerfaldigt och involverar bland annat:

• Att sätta sig in i bemötandeplanen och följa dess riktlinjer i det dagliga arbetet.
• Att ge återkoppling till ansvariga om vad som fungerar bra och vad som kan förbättras.
• Att dokumentera händelser eller observationer som kan vara viktiga för att justera planen.

Med detta i åtanke är personalen den viktigaste komponenten när det kommer till den den praktiska delen av bemötandeplanen då de direkt bidrar till individens trygghet och välbefinnande.

4. Verksamhetsledarens Roll

Verksamhetsledaren eller enhetschefen har ett övergripande ansvar för att bemötandeplanen implementeras på ett systematiskt sätt. De säkerställer att personalen har rätt resurser och utbildning för att arbeta enligt planen. Beroende på de insatser och stöd som individen får kan vikten av detta variera.

Enhetschefens roll är att se till att bemötandeplanen är tillgänglig och uppdaterad, att organisera utbildning eller handledning för personalen om planens innehåll och strategier, samt att följa upp att planen efterlevs och justeras vid behov.

Genom att leda och stötta personalen säkerställer verksamhetsledaren att bemötandeplanen inte bara är ett dokument som läggs på hög och sedan glöms bort utan är ett levande verktyg som används regelbundet.

En enhetschef kan exempelvis kalla till ett möte för att diskutera lösningar och förtydliga strategier om det skulle uppstå utmaningar med att följa planen.

5. Specialisters Roll

Beroende på typen av stöd och insatser som individen behöver kan specialister behöva involveras i individens liv. Detta kan inkludera bland annat psykologer, arbetsterapeuter eller logopeder. Dessa specialister kan också spela en roll i att utforma eller revidera bemötandeplanen. Deras expertis kan ge djupare insikter om individens behov och bästa sätt att möta dem. De kan bidra med specifik kunskap och strategier baserade på individens diagnos, beteenden eller kommunikationssätt.

Specialisters insatser kan stärka planen genom att ge personalen verktyg att möta specifika utmaningar. Till exempel kan en logoped utveckla ett kommunikationsstöd för en individ som har svårt att uttrycka sig verbalt vilket inkluderas i bemötandeplanen.

6. Organisationens Roll

På en organisatorisk nivå är det viktigt att skapa en kultur där bemötandeplaner ses som en central del av verksamhetens arbete. Detta inkluderar att säkerställa att det finns tid och resurser för att utforma, implementera och följa upp planerna.

Organisationen som helhet spelar en viktig roll i att tillhandahålla strukturer, rutiner och verktyg för att stödja arbetet med bemötandeplaner. En stark organisatorisk grund skapar förutsättningar för att planen ska bli ett effektivt och långsiktigt verktyg.

Alla inblandade – från personal till verksamhetsledare och närstående  har ett gemensamt ansvar att se till att bemötandeplanen följs upp och anpassas vid behov. Dessa individer har ett ansvar att regelbundet utvärdera hur planen fungerar i praktiken.

Uppföljning säkerställer att bemötandeplanen fortsätter vara relevant och effektiv även om individens behov förändras över tid.

Exempel: Om personalen märker att en strategi i planen inte fungerar som förväntat ska detta rapporteras så att en ny strategi kan testas och införas.

Bemötandeplan och LSS-lagstiftning

En bemötandeplan är ett konkret verktyg som tydligt knyter an till LSS-lagstiftningens grundläggande principer och mål. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är utformad för att ge personer med omfattande funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett liv som andra med samma rätt till självbestämmande, delaktighet och integritet. Bemötandeplanen fungerar som ett praktiskt redskap för att omsätta dessa principer i individens vardag.

Självbestämmande och Individanpassning

En av de mest centrala principerna i LSS är rätten till självbestämmande. Detta innebär att varje individ ska ha möjlighet att fatta beslut om sitt eget liv och bli respekterad för sina val. En bemötandeplan är direkt kopplad till denna princip eftersom den dokumenterar hur individen vill bli bemött, vilka preferenser de har och hur personalen bäst kan stötta deras självständighet.

Bemötandeplanen säkerställer att individens röst hörs, även om de inte kan uttrycka sig på traditionellt sätt. Den innehåller strategier för att tolka och respektera individens val och önskemål.

LSS betonar att insatser ska vara anpassade efter individens behov och bemötandeplanen är ett konkret exempel på detta eftersom den skräddarsys för att möta individens specifika situation.

Delaktighet och Social Samhörighet

LSS syftar också till att främja individens delaktighet i samhället och i sociala sammanhang. Bemötandeplanen kan innehålla strategier för att skapa möjligheter till social interaktion och stärka individens roll i sin omgivning.

Planen kan exempelvis beskriva hur personalen ska stötta individen i att delta i aktiviteter eller interagera med andra, även om det krävs särskilda anpassningar.

Bemötandeplanen säkerställer därmed att individens behov av social kontakt uppmärksammas och tillgodoses på ett sätt som känns tryggt och meningsfullt.

Skydd av Integritet och Rättigheter

LSS-lagstiftningen understryker individens rätt till integritet och ett värdigt bemötande. Bemötandeplanen blir därför en garanti för att personalen alltid agerar med respekt för individens gränser och önskemål, särskilt i känsliga situationer.

Planen beskriver hur personalen ska hantera situationer där individens integritet behöver skyddas, till exempel vid personlig hygien eller medicinska ingrepp.

Genom att specificera hur individens rättigheter ska upprätthållas blir bemötandeplanen en praktisk guide för att säkerställa att LSS följs i det dagliga arbetet.

Förebyggande av Diskriminering och Likabehandling

LSS syftar till att motverka diskriminering och säkerställa att alla individer får samma möjligheter och rättigheter, oavsett funktionsnedsättning. Bemötandeplanen bidrar till detta genom att skapa en förståelse för individens unika behov och hur de kan mötas utan att personen särbehandlas negativt. Planen hjälper personalen att bland annat undvika antaganden eller bemötanden som kan förstärka negativa stereotyper eller fördomar. Den säkerställer även att individen har tillgång till aktiviteter, kommunikation och miljöer på ett sätt som passar deras förmågor.

Om en individ använder en rullstol kan planen exempelvis beskriva hur personalen ska säkerställa att alla aktiviteter och miljöer är tillgängliga utan att individen känner sig exkluderad.

Samverkan med Anhöriga och Professionella

LSS förespråkar samverkan mellan olika aktörer för att ge individen den bästa möjliga stödet. Bemötandeplanen är därmed en plattform för att samla in och koordinera insatser från anhöriga, personal och externa experter.

Planen underlättar kommunikationen mellan alla som arbetar med individen vilket säkerställer en konsekvent och kvalitativ omsorg. Genom att inkludera input från specialister, som psykologer eller arbetsterapeuter kan planen säkerställa att stödet bygger på professionell kunskap.

Praktisk Tillämpning av LSS

Slutligen är bemötandeplanen ett sätt att göra LSS-lagstiftningens intentioner till en del av vardagen. Den skapar en konkret struktur för att omsätta lagens värdegrund i praktiken och säkerställer att varje individ får det stöd de har rätt till.

Genom att följa bemötandeplanen säkerställer personalen att individen får en trygg och förutsägbar vardag i enlighet med LSS. Planen kan användas vid uppföljningar och utvärderingar för att säkerställa att insatserna är relevanta och effektiva.