Inom LSS finns det tio olika insatser som kan ges till individer med funktionsnedsättningar. Särskilt boende är en av de viktigaste insatserna då det erbjuder en trygg plats att bo på med en chans till ett mer självständigt och meningsfullt liv. Men vad krävs egentligen för att få ett boende enligt LSS? Och hur går processen till, från ansökan till beslut?
Vad är LSS och LSS-boende?
LSS finns till för att säkerställa att personer med vissa typer av funktionsnedsättningar kan få det stöd de behöver för att leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt. Lagen säkerställer att de som omfattas av den inte blir beroende av tillfälliga lösningar eller familjens hjälp utan kan få en egen, trygg vardag med det stöd som just de behöver.
Ett LSS-boende är ett av de olika stöd som LSS erbjuder och det kan se ut på flera olika sätt beroende på vad som passar individen bäst. De vanligaste typerna av boenden är:
- Gruppboende: Här bor man i en mindre enhet tillsammans med andra som också behöver stöd. I ett gruppboende har man en egen fullvärdig lägenhet men med gemensamma utrymmen för social samvaro och tillgång till personal dygnet runt. Gruppboenden kan vara ett bra alternativ för personer som både behöver en trygg boendemiljö och regelbunden tillsyn och hjälp i vardagen.
- Servicebostad: För personer som kan leva mer självständigt men ändå behöver en del stöd kan en servicebostad vara ett bra alternativ. Här bor man i en egen lägenhet men har nära tillgång till personal, ofta inom samma byggnad eller bostadsområde. Detta alternativ kan vara mer flexibelt och passar personer som kan klara mycket själva men vill ha tryggheten av att personal finns nära om och när det behövs.
- Annan särskilt anpassad bostad: För vissa personer kan det vara aktuellt med en mer individuellt anpassad bostad, som kanske har särskild utrustning eller utformning för att tillgodose specifika behov. Detta alternativ erbjuder en hög grad av självständighet men är anpassad efter individens specifika fysiska eller psykiska behov.
En viktig anledning till att LSS infördes var för att gå ifrån den institutionsliknande omsorgen som rådde för individer med funktionsnedsättning under den tiden. Idag säkerställer LSS att boendena som erbjuds för funktionsnedsatta inte är insitutionsliknande utan ska vara hem som är anpassade för de behov som de boende har.
Målet är att det ska kännas som ett hem där man både kan känna sig trygg och kunna utvecklas. För många blir ett LSS-boende också en plats där man kan skapa sociala relationer, delta i aktiviteter och leva ett liv så likt andras som möjligt – trots de utmaningar som en funktionsnedsättning kan innebära.
Vem har rätt till LSS-boende?
Att få ett LSS-boende är inte något som alla kan ansöka om. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har tydliga riktlinjer för vem som har rätt till ett sådant boende. Detta bygger på att man har en funktionsnedsättning som är så pass omfattande och varaktig att det kräver ett extra stöd för att vardagen ska fungera bra. Men exakt vad innebär det, och vem omfattas?
Enligt LSS finns det tre olika grupper, eller personkretsar som de kallas, som kan ha rätt till LSS-boende. Dessa personkretsar specificerar vilka typer av funktionsnedsättningar som ger rätt till insatser enligt LSS, inklusive boende. Här är de tre personkretsarna:
Personkrets 1: Personkrets 1 innefattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Det kan handla om personer med en medfödd eller förvärvad utvecklingsstörning men även de som har autism eller liknande tillstånd. Denna grupp är en av de mest omfattande inom LSS då många med dessa diagnoser behöver en trygg och stabil miljö med stöd i vardagen. För personer med autism kan exempelvis struktur, kontinuitet och rätt anpassningar vara avgörande för att de ska kunna leva ett meningsfullt och självständigt liv.
Personkrets 2: Denna personkrets innefattar personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar till följd av hjärnskada i vuxen ålder. Det kan vara till följd av en olycka eller sjukdom, som en allvarlig stroke eller hjärnblödning. För dessa personer kan vardagliga aktiviteter som att klä sig, laga mat eller sköta ett hushåll vara svåra att klara av utan stöd. Ett LSS-boende kan i dessa fall erbjuda den hjälp och struktur som gör att personen ändå kan ha en så självständig vardag som möjligt, trots sina svårigheter.
Personkrets 3: Denna personkrets involverar personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande. Dessa funktionsnedsättningar gör att de behöver omfattande hjälp i sin vardag. Det kan handla om personer med exempelvis svåra fysiska rörelsehinder, en allvarlig psykisk sjukdom eller andra komplexa tillstånd. Här är det viktigt att funktionsnedsättningen är varaktig – alltså inte tillfällig – och att den kräver insatser som är mer omfattande än vad till exempel Socialtjänstlagen kan erbjuda.
För alla dessa grupper är det också ett krav att funktionsnedsättningen ska vara av en sådan grad att det påverkar personens förmåga att klara av ett vanligt boende. Det räcker alltså inte att ha en diagnos inom någon av de tre personkretsarna utan behovet av stöd i vardagen måste också vara stort och permanent. Tanken med LSS-boenden är att de ska vara till för de som har svårt att klara vardagslivet på egen hand och där ett särskilt anpassat boende med tillgång till personal behövs för att personen ska kunna leva ett tryggt och självständigt liv.
Ansökningsprocessen för LSS-boende
För att bli tilldelad en plats på ett LSS-boende, oavsett typ, behöver man ansöka om det. Ansökningsprocessen kan se något olika ut beroende på vilken kommun du bor i men oavsett vad så är det kommunen som ansvarar för handläggningen av LSS-ansökningar och sedermera också tilldelning av insatserna.
Steg 1: Kontakta kommunen och gör en ansökan
För att ansöka om LSS-boende behöver du vända dig till din hemkommun. Oftast är det socialtjänsten som hanterar dessa ärenden. Du kan kontakta kommunen via telefon, mejl eller besöka ett socialkontor för att få hjälp med att komma igång. Själva ansökan kan göras muntligt men det vanligaste är att fylla i ett särskilt formulär där du beskriver varför du behöver ett LSS-boende och vilken hjälp du behöver i vardagen. Om du är osäker på hur du ska formulera dig kan en anhörig eller en god man hjälpa dig. Naturligtvis kan också handläggare på kommunen guida dig i ansökningsprocessen.
Steg 2: Samla in dokumentation och intyg
För att kommunen ska kunna bedöma din ansökan krävs ofta olika typer av dokumentation. Det kan vara intyg från läkare, psykologer eller annan vårdpersonal som beskriver din funktionsnedsättning och dina behov. Ofta vill kommunen ha en tydlig bild av hur din funktionsnedsättning påverkar ditt dagliga liv och varför du har behov av just ett LSS-boende. Om du redan har tidigare utredningar eller diagnoser som är relevanta är det bra att samla ihop dessa dokument. För vissa kan det kännas jobbigt att behöva ”bevisa” sitt behov men detta är för att kommunen ska kunna förstå din situation, göra en rättvis bedömning, och säkerställa att rätt person får rätt insatser.
Steg 3: Kommunens utredning
När du har lämnat in din ansökan och den dokumentation som behövs påbörjas kommunens utredning. En handläggare från socialtjänsten får ditt ärende och ansvarar för att göra en bedömning av ditt behov. Under utredningen kan handläggaren vilja träffa dig för att bättre förstå din situation och dina behov. Ibland kan också personer som känner dig väl såsom anhöriga eller vårdpersonal vara med och ge sin bild av hur vardagen ser ut för dig. Handläggaren kommer ställa frågor som till exempel hur din funktionsnedsättning påverkar din vardag, vad du har för svårigheter i hemmet och vilken hjälp du tror att du behöver.
Syftet med utredningen är att handläggaren ska kunna göra en helhetsbedömning av din situation och avgöra om ett LSS-boende är det bästa alternativet för dig.
Steg 4: Beslutet – beviljande eller avslag
När utredningen är klar fattar kommunen ett beslut. Om du blir beviljad ett LSS-boende innebär det att kommunen kommer att börja leta efter ett boende som passar just dig och dina behov. Du kan få komma på visningar eller träffa personalen på olika boenden för att hitta en plats som känns rätt för dig.
Om kommunen däremot avslår din ansökan, det vill säga bedömer att du inte har rätt till LSS-boende, får du ett skriftligt besked om detta. I beskedet ska kommunen förklara varför ansökan inte beviljades och ge en beskrivning av hur du kan överklaga om du inte håller med om beslutet.
Steg 5: Rätt till överklagan
Att få ett avslag kan kännas tungt men det är bra att veta att du alltid har rätt att överklaga beslutet. Det innebär att du kan begära att en högre instans, Förvaltningsrätten, granskar ditt ärende och kommunens beslut. För att överklaga behöver du skicka in en skriftlig överklagan där du förklarar varför du tycker att beslutet är fel och bifoga dokument som stärker ditt behov. Om du tycker att det är svårt att skriva en överklagan kan du få hjälp, exempelvis från en jurist eller en anhörig.
Ansökningsprocessen kan ibland kännas lång och krävande men den goda nyheten är att det finns olika sätt att få stöd under processen. Många kommuner har anhörigkonsulenter eller stödpersoner som kan hjälpa till. Du kan också vända dig till intresseorganisationer som FUB eller Autism- och Aspergerförbundet, som ofta har stor kunskap om LSS och kan hjälpa till att vägleda dig genom processen.
Vad händer efter ansökan?
När din ansökan har kommit in till kommunen är det en handläggare inom socialtjänsten som tar över ärendet och börjar arbetet med att gå igenom den information du lämnat. Handläggaren tittar på din ansökan och den dokumentation du bifogat som exempelvis intyg från läkare eller andra vårdgivare. Handläggningstiden kan variera från kommun till kommun, men kommunen är skyldig att hantera ansökan skyndsamt. Justitieombudsmannen har sagt att en rimlig handläggningstid för ansökan är tre till fyra månader.
Om det drar ut på tiden och du är osäker på status kan du alltid kontakta handläggaren för att få en uppdatering om hur ärendet fortskrider.
Utredning och hembesök
I de flesta fall vill handläggaren få en bättre förståelse för din vardag och ditt stödbehov och därför kan det bli aktuellt med hembesök eller ett möte på socialkontoret. Under detta möte går handläggaren igenom din situation och ställer frågor som hjälper dem att skapa en helhetsbild av ditt behov av LSS-boende. De kan ställa frågor om vilka utmaningar du möter i din nuvarande boendesituation, vilket stöd du får idag, och varför du tror att ett LSS-boende skulle underlätta din vardag.
Det är viktigt att vara öppen och ärlig under dessa möten. Det är här handläggaren får möjlighet att förstå din situation ordentligt. Om du känner dig osäker kan en anhörig eller god man följa med och stötta dig under samtalet. Målet är att utredningen ska vara grundlig och rättvis så att beslutet blir så väl underbyggt som möjligt.
Beslutet – vad innebär det?
När handläggaren har samlat all information och gjort en bedömning av ditt behov, fattar kommunen sitt beslut. Du får sedan besked om huruvida ansökan beviljas eller avslås och detta sker vanligtvis skriftligt. Om du blir beviljad ett LSS-boende innebär det att kommunen anser att du har rätt till denna insats enligt LSS-lagen och arbetet med att hitta ett lämpligt boende kan börja.
I vissa fall kan det dock dröja innan en plats på ett LSS-boende blir tillgänglig, särskilt om det är kö eller om det är svårt att hitta en plats som passar just dina behov. I sådana fall kan kommunen behöva erbjuda tillfälliga lösningar eller stöd i hemmet tills en plats blir ledig. Lagen säger att om ansökan godkänns är kommunen skyldig att erbjuda ett boende inom tre månader.
Om ansökan avslås – dina möjligheter att överklaga
Om kommunen beslutar att avslå din ansökan betyder det att de bedömer att du inte har rätt till ett LSS-boende enligt lagens kriterier. Det är dock viktigt att veta att du har rätt att överklaga beslutet. Beskedet om avslag innehåller information om hur du går tillväga för att överklaga och du har vanligtvis tre veckor på dig att skicka in din överklagan. Hur lång tid du har på dig står i beslutet.
I en överklagan beskriver du varför du anser att beslutet är felaktigt och vad du anser att kommunen har missat i sin bedömning. Det kan vara till hjälp att bifoga ytterligare dokument som stärker ditt behov. Om du känner dig osäker kan du få hjälp att skriva en överklagan av en anhörig, en god man eller en jurist som är kunnig inom LSS. När överklagan är inskickad tar Förvaltningsrätten över ärendet och gör en ny bedömning utifrån den information som finns i din ansökan.
Att få stöd under väntetiden
Väntan på besked om ett LSS-boende kan ibland kännas lång och oviss men under tiden finns det olika sätt att få stöd. Om du känner att du behöver hjälp med det dagliga livet innan ett beslut har fattats kan du vända dig till kommunen för att få tillfälligt stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL). Det kan innebära praktisk hjälp i hemmet, stöd för att handla mat eller hjälp med andra vardagliga aktiviteter.
Det är också möjligt att få stöd från intresseorganisationer som FUB eller Autism- och Aspergerförbundet, som ofta har erfarenhet av att stötta personer i liknande situationer. Att tala med någon som är insatt kan minska oron och hjälpa dig förstå processen bättre.
Vilka faktorer kan påverka beslutet?
När kommunen ska besluta om en person har rätt till ett LSS-boende tittar de på flera faktorer för att göra en så rättvis bedömning som möjligt. Även om vissa kriterier är fasta såsom vilken typ av funktionsnedsättning som personen har och hur omfattande behovet av stöd är, så finns det en del saker som kan påverka hur kommunen ser på just din ansökan.
Låt oss gå igenom några av de viktigaste faktorerna som kan spela in när kommunen bedömer ditt behov av LSS-boende.
Funktionsnedsättningens omfattning och varaktighet
En grundläggande faktor för att få LSS-boende är att funktionsnedsättningen är både omfattande och varaktig. Det innebär att kommunen tittar på hur mycket funktionsnedsättningen påverkar ditt dagliga liv och om du behöver kontinuerligt stöd för att klara vardagen. Om dina behov är tillfälliga eller om det finns hopp om att du snart kan klara dig själv utan hjälp är det oftast svårt att få ett LSS-boende beviljat. LSS är till för dem som har ett långvarigt behov av omfattande stöd.
För personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism är detta oftast enklare att påvisa eftersom dessa tillstånd ofta är livslånga och påverkar olika aspekter av vardagen. Men för personer med andra typer av funktionsnedsättningar – till exempel efter en hjärnskada – behöver kommunen göra en noggrann utvärdering för att förstå omfattningen av behovet och hur det påverkar just din situation.
Din nuvarande boendesituation
Kommunen tittar också på din nuvarande boendesituation för att avgöra om ett LSS-boende är nödvändigt. Om du redan har ett boende som fungerar relativt bra eller om du bor med familj eller anhöriga som kan ge stöd kan kommunen bedöma att behovet av ett LSS-boende inte är tillräckligt stort. Om ditt nuvarande boende däremot innebär risker för din hälsa eller säkerhet eller om du inte kan få det stöd du behöver där så ökar chansen att kommunen ser behovet av en annan lösning.
Om du exempelvis bor ensam men inte klarar att sköta hushållet själv eller att organisera dina dagliga rutiner kan kommunen bedöma att du är i behov av det stöd som ett LSS-boende kan erbjuda.
Behov av personlig omvårdnad och tillsyn
Ett annat viktigt kriterium är hur mycket hjälp du behöver i vardagen, särskilt när det gäller personlig omvårdnad och tillsyn. Om du har svårt att klara basala uppgifter som att äta, klä dig eller sköta din hygien på egen hand, talar detta för att du kan behöva ett LSS-boende. För personer som också har ett behov av ständig tillsyn – kanske på grund av att de lätt kan råka illa ut eller har svårt att förstå risker – kan ett LSS-boende vara ett sätt att få den trygghet och säkerhet som behövs.
Om ditt behov av hjälp är mer begränsat eller enbart av praktisk natur som exempelvis hjälp att handla eller att städa kan kommunen istället föreslå andra insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) snarare än ett LSS-boende.
Tillgängliga resurser i kommunen
Även om kommunen ska utgå från individens behov enligt lagen kan det finnas faktorer som handlar om tillgängliga resurser. Kommuner kan ibland hänvisa till att det inte finns lediga platser på boenden eller att de har begränsade resurser för nya placeringar vilket kan påverka hur lång tid det tar att få en plats.
Det kan också finnas riktlinjer inom kommunen om hur vissa typer av fall ska hanteras. Med det sagt är LSS fortfarande en rättighetslag. Det innebär att kommunen är skyldig att erbjuda den hjälp som behövs om du har rätt till ett LSS-boende, oavsett hur deras budget eller resursplanering ser ut. Vid avslag som grundas på resursskäl kan en överklagan vara värd att överväga, eftersom Förvaltningsrätten gör en bedömning av just ditt individuella behov.
Din egen beskrivning av behovet och tidigare dokumentation
En annan viktig faktor är hur väl dina behov framkommer i ansökan och under utredningen. Det är bra att vara så tydlig och detaljerad som möjligt när du beskriver varför du behöver ett LSS-boende och hur din funktionsnedsättning påverkar din vardag.
Kommunen utgår i hög grad från den dokumentation som lämnas in och därför är det viktigt att exempelvis läkarintyg och utlåtanden från vårdpersonal beskriver hur funktionsnedsättningen påverkar dig på ett tydligt sätt. Om du upplever att kommunen missförstått ditt behov är det alltid en bra idé att förtydliga det, antingen skriftligt eller genom ett möte. Det är alltid bra att ta hjälp i ansökan så att den blir så fullständig och detaljerad som möjligt. Om du inte har någon närstående som kan hjälpa dig kan du alltid vända dig till kommunen för vägledning.
