Vilka är de Tre Personkretsarna inom LSS?

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, mer känd som LSS, är en rättighetslag som syftar till att garantera att personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar får det stöd de behöver för att leva ett självständigt och aktivt liv.

LSS-lagen antogs i Sverige 1994 och är ett komplement till socialtjänstlagen (SoL) men med den viktiga skillnaden att LSS ger individerna rätt till särskilda insatser när de uppfyller vissa kriterier. Målet med LSS är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att delta i samhällslivet på samma villkor som andra.

För att avgöra vem som är berättigad till insatser enligt LSS används ett system med tre så kallade ”personkretsar”.

Personkretsarna fungerar som en slags kategorisering av olika typer av funktionsnedsättningar för att bättre bedöma behov och ge rätt stöd.

Vad är Personkretsar inom LSS?

Inom ramen för LSS-lagstiftningen definieras tre olika ”personkretsar” som används för att fastställa vilka personer som har rätt till insatser enligt lagen. Begreppet ”personkrets” syftar på olika grupper av individer med specifika typer av funktionsnedsättningar.

Dessa kretsar är ämnade att säkerställa att de som har störst behov av stöd och service får tillgång till det. Med hjälp av personkretsarna blir det tydligare vilka personer lagen riktar sig till vilket underlättar både för den enskilda individen och för de myndigheter som ansvarar för att bevilja LSS-insatser.

De tre personkretsarna är:

Personkrets 1: Omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personkrets 2: Inkluderar personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en förvärvad hjärnskada i vuxen ålder.
Personkrets 3: Täcker personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som medför stora svårigheter i det dagliga livet.

Varje personkrets är skapad för att täcka olika typer av funktionsnedsättningar som var för sig kräver specifika stödinsatser. Till exempel kan en person med utvecklingsstörning omfattas av insatser som syftar till att främja utveckling och deltagande medan en person som fått en hjärnskada i vuxen ålder kan behöva rehabiliteringsinsatser för att återfå vissa förmågor.

Att förstå personkretsarna är därför viktigt för att lättare avgöra vem som kan vara berättigad till insatser. För den enskilde individen innebär det en rättssäkerhet – en tydlighet i att vissa insatser är deras rättighet om de ingår i en av de tre personkretsarna. För de som arbetar inom omsorgen fungerar personkretsarna som vägledning i arbetet med att möta olika individers specifika behov.

Att tillhöra en personkrets inom LSS innebär dock inte automatiskt att alla insatser beviljas. Det krävs alltid en individuell prövning där både den specifika funktionsnedsättningen och personens behov av stöd vägs in. Personkretsarna fungerar därmed som en första kvalificering men det är upp till kommunala eller statliga handläggare att slutligen avgöra vilka insatser som är rimliga och nödvändiga i varje enskilt fall.

Personkrets 1: Utvecklingsstörning, Autism och Autismliknande tillstånd

Personkrets 1 inom LSS omfattar individer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Denna grupp utgör en stor andel av de individer som får stöd enligt denna lag. Att tillhöra Personkrets 1 innebär att man har rätt att söka de insatser som anges i LSS om man har behov av dem med målet att kunna leva ett så självständigt och delaktigt liv som möjligt.

Utvecklingsstörning

Utvecklingsstörning kallas även intellektuell funktionsnedsättning och innebär att en person har nedsatt förmåga att förstå, bearbeta och tillämpa information. Detta kan påverka bland annat minnet, inlärningsförmågan, och anpassningen till nya eller komplexa situationer. Personer med utvecklingsstörning kan ha olika grader av nedsättning – mild, måttlig, svår eller mycket svår. Dessa grader avgör ofta vilken typ av stöd som behövs, från enklare anpassningar i vardagen till mer omfattande hjälp för att klara dagliga aktiviteter.

Utvecklingsstörning är ofta en medfödd funktionsnedsättning som kan bero på genetiska faktorer, komplikationer under graviditet eller förlossning, eller tidiga sjukdomar som påverkar hjärnans utveckling. För personer med utvecklingsstörning är stödet inom LSS ofta avgörande för att kunna leva ett tryggt och meningsfullt liv. Det kan exempelvis handla om hjälp med boende, personlig assistans, eller daglig verksamhet som ger möjlighet till struktur, utveckling och socialt umgänge.

Autism och Autismliknande Tillstånd

Autism är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som påverkar en persons sätt att tänka, kommunicera och relatera till andra människor. Det är ett spektrum av olika tillstånd vilket innebär att autism kan se väldigt olika ut hos olika individer. Vissa personer med autism har även en intellektuell funktionsnedsättning medan andra har normal eller hög begåvning men kan behöva stöd för att klara sociala situationer och rutiner i vardagen. Vanliga svårigheter för personer med autism inkluderar att tolka sociala signaler, hantera förändringar och reglera sina sinnesintryck.

Autismliknande tillstånd är en vidare kategori som inkluderar tillstånd med liknande symptom som autism, till exempel Aspergers syndrom. Dessa tillstånd präglas ofta av svårigheter med social interaktion och kommunikation men kan också omfatta starka intressen, behov av rutiner, och känslighet för sensoriska intryck. Stöd för personer med autism eller autismliknande tillstånd kan bland annat handla om anpassad kommunikation, strukturerad vardag, boendestöd och vägledning i sociala sammanhang.

Insatser och Stöd för Personer i Personkrets 1

För personer som tillhör Personkrets 1 kan LSS erbjuda en rad olika insatser som är utformade för att ge trygghet och skapa möjligheter till ett aktivt och självständigt liv. I grunden beror insatserna på varje individs personliga behov.

Några av de viktigaste insatserna för denna grupp inkluderar:

Gruppboende eller servicebostad: En boendeform där individen får tillgång till personalstöd dygnet runt och hjälp med att sköta hemmet, planera vardagen, och delta i sociala aktiviteter.
Daglig verksamhet: Ett arbete eller en sysselsättning som ger struktur, utveckling och socialt umgänge för personer som inte har möjlighet att arbeta på arbetsmarknaden. Daglig verksamhet kan anpassas efter individuella förmågor och intressen och syftar till att skapa en meningsfull vardag.
Personlig assistans: För de som har omfattande behov av hjälp i vardagen kan personlig assistans beviljas. Det innebär att individen har en eller flera assistenter som hjälper till med grundläggande behov som personlig hygien, påklädning, måltider och kommunikation.
Ledsagarservice och kontaktperson: För personer med behov av hjälp att delta i samhällslivet finns ledsagarservice och möjlighet till en kontaktperson. Detta ger stöd för att besöka fritidsaktiviteter, träffa vänner och delta i sociala sammanhang.
Avlösarservice: Ger avlastning för anhöriga som tar hand om personen med funktionsnedsättning i hemmet. Avlösarservice kan hjälpa till under kortare eller längre perioder och är ofta viktigt för att närstående ska få möjlighet till egen tid och vila.

Personkrets 2: Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Personkrets 2 inom LSS omfattar individer som har drabbats av en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning till följd av en förvärvad hjärnskada. Denna personkrets riktar sig främst till personer som drabbats av hjärnskador i vuxen ålder på grund av exempelvis olyckor, stroke eller sjukdomar som påverkat hjärnan. Skador som inträffar i vuxen ålder har ofta stor påverkan på den drabbades liv och möjligheter att leva självständigt eftersom personen redan hade uppnått en nivå av självständighet och kunskap som sedan förändrats radikalt på grund av hjärnskadan.

Begåvningsmässigt Funktionshinder efter Hjärnskada

Ett begåvningsmässigt funktionshinder innebär att individen har svårigheter med att förstå, bearbeta och använda information. Detta påverkar förmågan att planera, fatta beslut och hantera nya situationer. Till skillnad från en medfödd utvecklingsstörning som tillhör Personkrets 1 har personer inom Personkrets 2 tidigare haft en normal begåvning som sedan förändrats på grund av hjärnskadan. För många innebär det en svår omställning och kräver omfattande stöd för att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

Exempel på hjärnskador som kan leda till begåvningsmässiga funktionshinder är:

Traumatiska hjärnskador som kan uppstå efter en olycka, exempelvis en trafikolycka eller fallolycka.
Stroke (hjärnblödning eller blodpropp) som kan orsaka syrebrist i hjärnan och leda till skador på hjärnceller.
Syrebrist vid hjärtstillestånd eller andra medicinska nödsituationer som kan påverka hjärnans funktioner och förmåga att bearbeta information.
Allvarliga infektioner som hjärnhinneinflammation (meningit) eller hjärninflammation (encefalit) som kan påverka hjärnans kognitiva funktioner.

Personer med en förvärvad hjärnskada som leder till begåvningsmässiga funktionshinder kan ha varierande svårighetsgrad på sina funktionsnedsättningar. Vanliga konsekvenser är:

Minnesproblem: Svårigheter att komma ihåg information, både ny och sådan som fanns innan skadan.
Svårigheter att lära nytt: Nedsatt förmåga att bearbeta ny information vilket kan göra det svårt att anpassa sig till förändringar.
Nedsatt koncentrationsförmåga: Svårigheter att fokusera under längre perioder eller vid komplexa uppgifter.
Förändrad impulskontroll och beteende: En del personer kan uppleva förändringar i sitt beteende och ha svårigheter att kontrollera känslor eller impulser.
Nedsatt social förmåga: Problem med att tolka sociala signaler eller anpassa sitt beteende i sociala sammanhang vilket kan leda till social isolering.

Dessa konsekvenser påverkar den drabbades förmåga att leva självständigt och ta hand om sig själv vilket gör det nödvändigt med anpassat stöd för att klara det dagliga livet. Många kan behöva hjälp med grundläggande aktiviteter som personlig hygien, matlagning och städning men också med att hantera sociala relationer och delta i samhället på ett meningsfullt sätt.

Insatser och Stöd för Personer i Personkrets 2

För att stödja personer med begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada erbjuder LSS flera insatser som är anpassade efter individens behov. Dessa insatser syftar till att skapa struktur och trygghet i vardagen och hjälpa individen att återfå en känsla av kontroll över sitt liv. Några av de vanligaste insatserna för personer inom Personkrets 2 inkluderar:

Personlig assistans: För personer med omfattande behov av hjälp i vardagen, exempelvis med personlig hygien, påklädning och måltider. Assistansen ger möjlighet till kontinuerligt stöd av en eller flera personer som är nära involverade i den dagliga omsorgen.
Boendestöd och servicebostad: Många personer med förvärvad hjärnskada bor i gruppboenden eller servicebostäder där de får stöd med vardagliga aktiviteter. Vårdgivarna hjälper individen att strukturera sin dag och ge vägledning i praktiska frågor som matlagning, skötsel av hemmet och personlig omvårdnad.
Daglig verksamhet: För att skapa en meningsfull vardag kan personer med hjärnskador delta i daglig verksamhet. Detta erbjuder en möjlighet att utveckla nya färdigheter och delta i sociala aktiviteter på ett sätt som är anpassat efter individens förmågor.
Ledsagarservice och kontaktperson: Ledsagarservice kan vara en viktig insats för att underlätta deltagande i samhällslivet. En kontaktperson kan också ge stöd vid sociala aktiviteter och fungera som en vän och guide för den drabbade personen.
Avlösarservice: Vissa personer med hjärnskador vårdas av sina närstående i hemmet. För att ge avlastning till anhöriga erbjuder LSS avlösarservice där en person tar över vårdansvaret under kortare eller längre perioder.

Personkrets 3: Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande

Personkrets 3 inom LSS omfattar individer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som medför betydande svårigheter i vardagslivet och därmed ett tydligt behov av omfattande stöd. Ett krav för att tillhöra denna kategori är att funktionshindret inte får bero på normalt åldrande. Det innebär att de svårigheter som uppstår i samband med naturligt åldrande såsom vissa fysiska begränsningar och minnesförluster inte omfattas av LSS. Personer som inkluderas i Personkrets 3 har ofta diagnoser som innebär långvariga och genomgripande hinder för ett självständigt liv, och som påtagligt påverkar deras förmåga att delta i samhället på lika villkor.

Personkrets 3 täcker ett brett spektrum av funktionshinder som kan vara fysiska, psykiska eller en kombination av båda. Gemensamt för dessa funktionshinder är att de är varaktiga, vilket innebär att de är stabila över tid och förväntas kvarstå under hela livet. Detta skiljer dem från tillfälliga eller kortvariga funktionsnedsättningar, exempelvis en benfraktur som förväntas läka.

Exempel på varaktiga fysiska funktionshinder som kan inkluderas är:

Rörelsehinder: Svåra rörelsebegränsningar, exempelvis till följd av cerebral pares, ryggmärgsskada, muskeldystrofi eller multipel skleros.
Nedsatt syn eller hörsel: Grav syn- eller hörselnedsättning som påverkar förmågan att kommunicera och navigera i vardagen.
Andra neurologiska tillstånd: Såsom epilepsi eller neurologiska sjukdomar som påverkar motorik och koordinationsförmåga.

Exempel på varaktiga psykiska funktionshinder som kan omfattas är:

Allvarliga psykiska sjukdomar: Såsom schizofreni eller bipolär sjukdom där individen kan ha svårt att upprätthålla en strukturerad vardag och hantera sociala situationer utan stöd.
Personlighetsstörningar: Till exempel borderline personlighetsstörning där svårigheter med känsloreglering och sociala relationer kan påverka vardagen på ett genomgripande sätt.
Neuropsykiatriska funktionshinder: Som ADHD eller Tourettes syndrom, särskilt i kombination med andra diagnoser som ger stora svårigheter att fungera självständigt.

För att kvalificera sig för LSS inom Personkrets 3 måste funktionshindret vara uppenbart skilt från de begränsningar som ofta uppkommer med åldern. Normala åldersrelaterade förändringar såsom viss rörlighetsnedsättning eller minnessvårigheter berättigar inte till insatser enligt LSS. Däremot kan en person som i yngre år utvecklat ett funktionshinder som sedan påverkar deras åldrande fortfarande omfattas av LSS. Ett exempel kan vara en person med muskeldystrofi som genom sitt funktionshinder har större svårigheter än vad som skulle förväntas vid normalt åldrande.

Insatser och Stöd för Personer i Personkrets 3

Personer inom Personkrets 3 har rätt till ett brett utbud av insatser inom LSS som syftar till att stödja deras behov i vardagen. Stödet är ofta anpassat efter individens specifika hinder och kan omfatta både praktisk hjälp i vardagen och socialt stöd för att möjliggöra delaktighet i samhället. Några av de vanligaste insatserna för personer inom denna personkrets inkluderar:

Personlig assistans: En viktig insats för personer som har omfattande behov av hjälp i vardagen, särskilt med grundläggande aktiviteter som personlig hygien, matlagning, och kommunikation. Personlig assistans är ofta nödvändigt för att individer med stora fysiska eller psykiska hinder ska kunna leva ett självständigt liv.
Boendestöd och servicebostad: Många personer inom Personkrets 3 kan behöva en boendeform med tillgång till stödpersonal dygnet runt för att kunna hantera vardagsrutiner. Boendestödet kan innebära praktisk hjälp och vägledning samt socialt stöd för att minska isolering och stärka individens egen förmåga att sköta hemmet och delta i samhällslivet.
Daglig verksamhet: För personer som har svårt att arbeta på arbetsmarknaden kan daglig verksamhet erbjuda en meningsfull sysselsättning som är anpassad efter deras behov. Det bidrar med både struktur och socialt umgänge vilket är viktigt för välmåendet och för att bibehålla så mycket självständighet som möjligt.
Ledsagarservice: För personer som har svårt att ta sig ut på egen hand kan ledsagarservice ge möjlighet att delta i aktiviteter utanför hemmet, såsom besök hos vänner, deltagande i fritidsaktiviteter eller ärenden i samhället.
Avlösarservice och korttidsvistelse: För personer som bor hemma med stöd av anhöriga kan avlösarservice erbjuda tillfällig avlastning genom att en annan person tar över vårdansvaret under en period.

Hur Bedöms Tillhörighet till Personkretsarna?

Att avgöra om en individ tillhör en viss personkrets inom LSS är en viktig del i bedömningen av rätten till insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bedömningen är komplex och kräver att både den fysiska, psykiska och sociala situationen utreds noggrant för att fastställa om individens funktionsnedsättning uppfyller de kriterier som gäller för LSS. Syftet med denna prövning är att säkerställa att rätt stöd går till de individer som har störst behov och som omfattas av lagens tre definierade personkretsar.

Bedömningsprocessen

Bedömningsprocessen innebär att handläggare, ofta hos kommunen eller Försäkringskassan, genomför en noggrann utredning för att avgöra om personen har en funktionsnedsättning som uppfyller kraven för tillhörighet till någon av de tre personkretsarna i LSS. Processen inkluderar följande steg:

Inlämnande av ansökan: Den enskilde individen, en anhörig, eller en legal företrädare inleder processen genom att ansöka om insatser enligt LSS och beskriva funktionsnedsättningen samt vilka behov som föreligger.
Insamling av medicinskt underlag: Läkare, psykologer och andra specialister kan behöva utfärda intyg som beskriver funktionsnedsättningen och dess varaktighet. För personer med psykiska eller neuropsykiatriska diagnoser kan psykologutlåtanden och utredningar vara särskilt viktiga.
Bedömning av funktionell förmåga: För att förstå hur funktionsnedsättningen påverkar individens vardagliga liv kan handläggaren undersöka personens förmåga att hantera dagliga aktiviteter, ta hand om sig själv, delta i sociala sammanhang och arbeta. För detta kan intervjuer med individen, anhöriga eller andra närstående genomföras.
Utredning om behov av stöd: Efter en övergripande analys av funktionsnedsättningen undersöker handläggaren i vilken utsträckning personen har behov av insatser för att klara vardagen, t.ex. om personen är i behov av personlig assistans, ledsagarservice, eller andra former av stöd.

Denna utredningsprocess är individuell och omfattar många faktorer för att få en helhetsbild av den enskildes situation och behov.

Medicinsk och Psykologisk Bedömning

Eftersom en diagnos ofta är en viktig del av bedömningen kan medicinska och psykologiska underlag spela en viktig roll. Dessa underlag bidrar till att fastställa funktionsnedsättningens art, varaktighet och påverkan på individens dagliga liv. Enbart diagnosen är dock inte tillräcklig för att bedöma tillhörighet till personkretsarna. LSS kräver att bedömningen också ser till funktionsnedsättningens konsekvenser för individens praktiska förmåga och behov i vardagen.

Viktiga Faktorer i Bedömningen

Vid bedömningen av tillhörighet till personkretsarna vägs flera faktorer in:

Varaktighet: För att kvalificera sig till LSS krävs att funktionsnedsättningen är varaktig. Detta innebär att den förväntas kvarstå under överskådlig tid eller livet ut.
Funktionsnedsättningens omfattning: Funktionshindret måste vara av sådan omfattning att det medför betydande svårigheter i det dagliga livet. Detta innebär att individen inte kan klara vardagsaktiviteter, såsom personlig hygien, matlagning, eller deltagande i sociala sammanhang, utan omfattande stöd.
Behov av stöd: Individens behov av hjälp för att leva ett självständigt och tryggt liv vägs in. Detta kan omfatta hjälp med boende, personlig assistans, ledsagarservice och andra insatser som är nödvändiga för att hantera funktionsnedsättningen.

Efter att all relevant information samlats in och bedömningen genomförts fattar handläggaren ett beslut om tillhörighet till en personkrets och om rätten till de sökta LSS-insatserna. Beslutet meddelas skriftligt till den sökande och om ansökan avslås eller inte fullt ut beviljas kan individen överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Överklagandeprocessen ger möjlighet till en ytterligare granskning av ärendet och innebär att den sökande får sitt fall omprövat av en oberoende rättslig instans.

Varför är Personkretsarna Viktiga?

Personkretsarna inom LSS-lagen utgör grunden för vem som har rätt till stöd och service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Genom att använda tre specifika personkretsar säkerställer LSS att hjälpen går till de personer som har störst behov av stöd för att kunna leva ett självständigt och aktivt liv, trots omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Dessa kategorier är nödvändiga för att uppnå LSS-lagens mål om jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhället. Här är några av de viktigaste orsakerna till varför personkretsarna spelar en avgörande roll inom LSS:

1. Rättssäkerhet för Individen

Personkretsarna bidrar till att skapa rättssäkerhet för individer med funktionsnedsättningar genom att tydligt definiera vilka typer av funktionsnedsättningar som omfattas av LSS. Denna tydlighet minskar risken för subjektiva tolkningar och säkerställer att alla individer med samma typ av behov bedöms på ett likvärdigt sätt oavsett var i landet de bor. Utan dessa kategorier skulle risken för olika tolkningar vara större och individer med liknande behov skulle kunna få olika former av stöd beroende på kommun, handläggare, eller region. Genom personkretsarna får individer en rättvis och konsekvent tillämpning av lagen vilket är en grundpelare för deras rätt till ett liv med självbestämmande och trygghet.

2. Möjlighet till Anpassat Stöd

Varje personkrets omfattar en viss typ av funktionsnedsättning, och varje kategori och individ har unika behov av stöd och service. Personkretsarna gör det möjligt att utforma specifika insatser som möter behoven för olika typer av funktionshinder. Exempelvis har personer med utvecklingsstörning eller autism (Personkrets 1) ofta behov av insatser som daglig verksamhet och strukturerad boendeform medan personer som drabbats av en förvärvad hjärnskada (Personkrets 2) kan behöva mer rehabiliteringsinriktat stöd för att återfå delar av sina förmågor. Genom personkretsarna kan handläggare och stödpersoner lättare förstå vilka insatser som passar varje grupp och individ vilket skapar bättre förutsättningar för kvalitativ och ändamålsenlig omsorg.

3. Effektiv Resursfördelning

Personkretsarna gör det enklare för kommuner och myndigheter att prioritera och fördela resurser till de individer som har störst behov. Eftersom LSS är en rättighetslag innebär detta att resurser måste fördelas på ett sätt som är rättvist och behovsanpassat. Genom att tydligt identifiera vilka typer av funktionsnedsättningar som berättigar till stöd kan kommuner effektivisera sin resursanvändning och säkerställa att de insatser som beviljas verkligen går till de personer som uppfyller lagens kriterier. I praktiken innebär detta att LSS-systemet blir mer transparent och att resurserna fördelas på ett sätt som skapar mest värde för dem som omfattas av lagen.

4. Skydd mot Normalt Åldrande som Skäl för Insatser

En annan viktig aspekt med personkretsarna är att de tydligt utesluter funktionsnedsättningar som uppstår till följd av normalt åldrande. Detta är särskilt relevant för Personkrets 3 som endast omfattar individer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte har samband med åldersrelaterade förändringar. Åldrande i sig kan innebära fysiska och kognitiva begränsningar men dessa betraktas inom lagstiftningen som en naturlig del av livsprocessen och ska hanteras inom ramen för andra stödformer såsom äldreomsorgen och sjukvården. Genom personkretsarna säkerställer LSS att stödinsatser går till individer vars funktionsnedsättningar inte beror på normalt åldrande vilket avgränsar lagen och riktar resurserna till de personer som behöver särskilt stöd på grund av varaktiga funktionsnedsättningar som inte kan hänföras till ålder.

5. Skillnad mot andra Stödformer

Personkretsarna är också viktiga eftersom de tydligt avgränsar LSS från andra stödformer som erbjuds genom exempelvis socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Medan socialtjänstlagen är generell och riktar sig till alla invånare är LSS specifikt utformad för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar som ingår i någon av de tre personkretsarna. Denna avgränsning gör att LSS fungerar som en extra trygghet för dem som har särskilt stora behov och inte kan få tillräckligt stöd genom de allmänna välfärdssystemen. Personkretsarna säkerställer att rättigheter och insatser enligt LSS endast går till de individer som lagen är avsedd för vilket i sin tur gör att lagen kan ge ett djupare och mer specifikt stöd än vad andra lagar kan erbjuda.

6. Individens Rätt till Självbestämmande och Delaktighet

Genom att definiera personkretsarna på ett sätt som speglar de unika behoven hos individer med olika funktionsnedsättningar främjar LSS-lagen individens rätt till självbestämmande och delaktighet i samhället. Personer som omfattas av LSS har rätt att vara delaktiga i beslut som rör deras egen vardag och att välja hur stödet ska utformas och genomföras. Personkretsarna gör det möjligt att tilldela insatser som stödjer självständighet och valfrihet vilket är viktigt för att stärka den enskildes möjlighet att leva ett liv efter sina egna önskemål och förutsättningar. Utan personkretsarna skulle denna individuella anpassning vara svårare att säkerställa.

7. Förbättrad Livskvalitet för Berörda Individer

En av de kanske viktigaste aspekterna av personkretsarna är att de direkt bidrar till förbättrad livskvalitet för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Genom att säkerställa att rätt stöd når dem som tillhör någon av personkretsarna får individerna möjlighet till ett tryggt och meningsfullt liv där de kan delta i samhället och utveckla sin potential. Detta inkluderar inte bara praktisk hjälp i vardagen utan även socialt stöd, möjlighet till meningsfull sysselsättning och insatser som främjar individens psykiska och fysiska hälsa. Personkretsarna fungerar därmed som en trygghetsfaktor och skapar en grund för att dessa individer ska kunna uppnå en god livskvalitet, trots de utmaningar som funktionsnedsättningen kan innebära.