Vilka Bor på LSS-Boende?

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en svensk lag som syftar till att säkerställa att personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar får det stöd och den service de behöver för att kunna leva ett liv som är så självständigt och meningsfullt som möjligt. En av de viktigaste insatserna enligt LSS är boende med särskild service, även kallat LSS-boende.

LSS-boenden är utformade för att möta behoven hos personer som på grund av sina funktionsnedsättningar har svårt att bo själva eller med sina anhöriga och som behöver ett anpassat boende med tillgång till stöd och omsorg dygnet runt.

Men vilka är det som bor på LSS-boenden? Denna fråga är central för att förstå hur dessa boenden fungerar, varför de är så viktiga inom det svenska välfärdssystemet, och hur de utformas.

Människor som bor på LSS-boenden har mycket varierande behov och förutsättningar och de kan ha allt från intellektuella funktionsnedsättningar och autism till förvärvade hjärnskador eller andra omfattande fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.

LSS-boenden är specifikt utformade för att kunna erbjuda ett stöd som är anpassat efter varje individs unika behov, och det finns olika typer av boendeformer under LSS, såsom gruppbostäder och servicebostäder, som är anpassade efter olika grader av behov och självständighet.

Syftet med denna artikel är att ge en inblick i vilka personer som bor på LSS-boenden och varför dessa boenden är nödvändiga. Vi kommer att gå igenom de olika personkretsarna enligt LSS som beskriver de grupper som lagen omfattar, och diskutera de specifika behov och utmaningar som dessa personer kan ha.

Vad är ett LSS-boende?

Ett LSS-boende är en form av boende med särskild service som erbjuds enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS-boenden är specifikt utformade för att tillgodose behoven hos personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar som behöver ett anpassat boende med tillgång till olika mycket stöd och omsorg under dagen. Målet med LSS-boenden är att ge de boende möjlighet att leva ett så självständigt och aktivt liv som möjligt, samtidigt som de får det stöd och den hjälp de behöver för att klara av sin vardag.

Olika typer av LSS-boenden

Det finns flera olika typer av boenden under LSS som är utformade för att möta de varierande behoven hos personer med funktionsnedsättningar. Generellt sett är boendena kategoriserade beroende på nivån av hjälp som de boende behöver i sitt dagliga liv. De vanligaste typerna av LSS-boenden är:

1. Gruppbostad

En gruppbostad är en boendeform för vuxna som behöver ett mer omfattande stöd och tillsyn dygnet runt. Gruppbostäder är småskaliga med mellan 4-6 lägenheter som ligger i anslutning till gemensamma utrymmen såsom vardagsrum och matsal. Varje boende har sitt eget privata utrymme och bostad för att göra levnadsförhållandena så lika som möjligt att bo i en egen bostad. Utöver de privata lägenheterna finns det också möjlighet att umgås med andra boende och delta i gemensamma aktiviteter i gemensamhetsytorna.

Gruppbostäder är bemannade dygnet runt med kvalificerad personal som ger stöd i det dagliga livet inklusive personlig omvårdnad, städning, måltider och sociala aktiviteter. Denna boendeform är särskilt lämplig för personer som behöver omfattande hjälp och tillsyn och som inte kan bo själva eller med sina anhöriga.

2. Servicebostad

En servicebostad är en annan form av LSS-boende som är avsett för personer som har ett mindre omfattande behov av stöd än vad som krävs i en gruppbostad men som ändå behöver viss hjälp och tillsyn i vardagen. En servicebostad består vanligtvis av flera lägenheter som ligger i närheten av varandra, till exempel i samma byggnad eller kvarter, och där det också finns tillgång till gemensamma utrymmen och personalstöd. Stödpersonalen finns tillgänglig för att ge hjälp efter behov men inte nödvändigtvis dygnet runt. Servicebostäder är lämpliga för personer som har ett visst mått av självständighet men som ändå behöver stöd med vissa aktiviteter, såsom städning, matlagning eller sociala aktiviteter.

3. Annan särskild service för vuxna

Utöver gruppbostäder och servicebostäder finns det andra former av boende med särskild service enligt LSS som kan erbjudas baserat på den enskildes behov. Detta kan inkludera exempelvis korttidsboende där personer med funktionsnedsättningar kan vistas tillfälligt för att få avlastning från sitt vanliga boende eller särskilda boenden för personer med specifika diagnoser eller behov, såsom demensboenden eller boenden för personer med dubbeldiagnoser.

Syftet med LSS-boenden

Syftet med LSS-boenden är att erbjuda ett anpassat boende som främjar självständighet, trygghet och delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. LSS-boenden är utformade för att skapa en hemlik och personlig miljö där de boende kan känna sig trygga och bekväma samtidigt som de får det stöd de behöver. Målet är att de boende ska kunna leva ett så självständigt och aktivt liv som möjligt med möjlighet att påverka sin vardag och sina livsval.

För att uppnå detta syfte erbjuder LSS-boenden stöd och omsorg som är individuellt anpassat och som utgår från varje persons unika behov och förutsättningar. Personalen som arbetar på LSS-boenden har ofta särskild utbildning och kompetens för att kunna ge stöd till personer med olika typer av funktionsnedsättningar och de arbetar för att främja de boendes självständighet och utveckling.

LSS-boenden spelar en central roll i att möjliggöra för personer med funktionsnedsättningar att leva ett liv som är så likt andra människors som möjligt, trots de utmaningar deras funktionsnedsättningar kan medföra. För många boende innebär detta att de får möjlighet att bo i en miljö som är anpassad efter deras behov där de kan få det stöd och den hjälp de behöver utan att behöva förlita sig på anhöriga eller andra informella stödformer.

Genom att erbjuda en trygg och stödjande miljö hjälper LSS-boenden till att minska risken för isolering och social exkludering vilket kan leda till psykisk ohälsa och andra problem.

LSS-bostäder skapar istället möjligheter för sociala interaktioner och gemenskap vilket är viktigt för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Dessutom bidrar LSS-boenden till att avlasta anhöriga och andra vårdnadshavare vilket kan vara särskilt viktigt för att förebygga utbrändhet och stress hos dessa individer.

Personkretsar enligt LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade täcker vissa funktionshindrade. Dessutom delas personer som omfattas av LSS in i olika personkretsar beroende på deras behov. För att ha rätt till insatser enligt LSS måste en person tillhöra någon av de tre definierade personkretsarna. Dessa personkretsar hjälper till att identifiera de personer som har rätt till stöd och service enligt lagen baserat på deras specifika behov och funktionsnedsättningar.

De tre personkretsarna enligt LSS är följande:

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd

Den första personkretsen omfattar personer som har en utvecklingsstörning (även kallad intellektuell funktionsnedsättning), autism eller autismliknande tillstånd. Dessa individer kan ha varierande grader av intellektuella och kognitiva nedsättningar som påverkar deras förmåga att förstå och bearbeta information, fatta beslut och utföra dagliga aktiviteter.

Utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning) innebär en nedsatt förmåga att förstå komplexa koncept och lösa problem vilket kan påverka allt från lärande till social interaktion och självständigt boende. Behovet av stöd varierar beroende på graden av funktionsnedsättning men kan inkludera allt från hjälp med grundläggande vardagsaktiviteter till mer omfattande stöd och tillsyn.
Autism och autismliknande tillstånd innebär att individen har svårigheter med social interaktion och kommunikation samt kan ha repetitiva beteendemönster och specialintressen. Personer med autism kan ha stora variationer i sina behov, där vissa kan leva relativt självständiga liv medan andra behöver omfattande stöd i sin vardag. Anpassning av boendemiljöer för att skapa en strukturerad och förutsägbar vardag är ofta en viktig del av stödet.

Personkrets 2: Personer med betydande och varaktig begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom

Den andra personkretsen omfattar personer som i vuxen ålder har drabbats av en betydande och varaktig begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av en hjärnskada som orsakats av yttre våld (exempelvis en olycka) eller kroppslig sjukdom (exempelvis stroke).

Begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada innebär att individen har drabbats av nedsatta kognitiva funktioner såsom minne, koncentration, förmåga att planera och fatta beslut och i vissa fall även förändringar i personlighet och beteende. Denna typ av funktionsnedsättning kan påverka individens förmåga att klara av sin vardag på egen hand och kan kräva stöd och hjälp i allt från personlig vård till att hantera ekonomiska ärenden.

Stödet för personer i denna personkrets är ofta inriktat på rehabilitering och anpassning till den nya livssituationen samt stöd för att återfå eller bibehålla självständighet. Boendeformer kan behöva anpassas för att säkerställa en säker och stödjande miljö, med tillgång till personal som kan ge hjälp dygnet runt.

Personkrets 3: Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande, om dessa är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen

Den tredje personkretsen omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte är relaterade till normalt åldrande och som orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Denna kategori är bred och inkluderar en rad olika typer av funktionsnedsättningar, såsom:

Fysiska funktionsnedsättningar: Kan inkludera rörelsehinder, muskelsjukdomar, ryggmärgsskador eller andra tillstånd som påverkar individens förmåga att röra sig och utföra vardagliga uppgifter. Personer med dessa funktionsnedsättningar kan behöva hjälp med personlig vård, transport, och anpassning av bostaden för att säkerställa tillgänglighet och säkerhet.
Psykiska funktionsnedsättningar: Detta kan inkludera allvarliga psykiska sjukdomar, såsom schizofreni, bipolär sjukdom eller svår depression, som påverkar individens förmåga att leva ett självständigt liv. Stödinsatser kan innefatta hjälp med medicinhantering, struktur och planering av vardagen, samt socialt och emotionellt stöd.
Andra varaktiga funktionsnedsättningar: Denna grupp kan också omfatta personer med varaktiga neurologiska tillstånd som epilepsi, multipel skleros (MS), Parkinsons sjukdom eller syn- och hörselnedsättningar som kraftigt påverkar deras dagliga liv.

För att fastställa om en person tillhör någon av dessa tre personkretsar, och därmed har rätt till insatser enligt LSS gör kommunen en noggrann behovsbedömning. Detta innebär att kommunen undersöker individens funktionsnedsättning, hur den påverkar vardagen, och vilka typer av stöd som behövs. Det kan krävas medicinska utlåtanden, utredningar från psykologer eller annan expertis för att bekräfta diagnoser och bedöma funktionsnivåer. I denna bedömning kommer man fram till om individen har rätt till LSS, däribland LSS-boende, och i förlängningen vilka specifika insatser.

Hur LSS-boenden anpassas för olika behov

LSS-boenden är utformade för att kunna erbjuda ett stöd som är anpassat efter varje individs specifika behov och förutsättningar. Detta innebär att personalen på LSS-boenden har utbildning och kompetens för att arbeta med olika typer av funktionsnedsättningar och att boendena är fysiskt och miljömässigt anpassade för att skapa en trygg och stödjande miljö.

Individuell anpassning: Varje boende får en individuell planering av sitt stöd och sina insatser baserat på deras specifika behov, önskemål och mål. Denna planering kan omfatta allt från dagliga rutiner och personlig omvårdnad till sociala aktiviteter och rehabilitering.
Personcentrerad vård och omsorg: LSS-boenden arbetar med en personcentrerad vård och omsorg vilket innebär att de boendes självbestämmande och rätt till inflytande över sitt eget liv står i centrum. Personalen arbetar tillsammans med de boende för att stödja dem i att uppnå sina mål och leva ett liv som är så självständigt och meningsfullt som möjligt.
Miljöanpassningar: LSS-boenden kan ha fysiska anpassningar som underlättar för personer med rörelsehinder, kognitiva funktionsnedsättningar eller sensoriska nedsättningar. Detta kan innefatta rullstolsanpassade utrymmen, ljud- och ljusanpassningar för personer med autism, eller andra specialanpassningar beroende på de boendes specifika behov.

Behov och stöd som erbjuds på LSS-boenden

LSS-boenden är utformade för att tillgodose de varierande behov hos personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Nivån av stöd beror mycket beroende på typen av LSS-boende samt individens unika behov.

Målet med dessa boenden, som regleras av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), är att erbjuda en trygg och stödjande miljö där de boende får det stöd och den omsorg de behöver för att leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt. Nedan är några av de viktigaste och vanligaste typerna av stöd och insatser som erbjuds på LSS-boenden för att möta de boendes behov.

Personlig omvårdnad och stöd i vardagen

Personlig omvårdnad är en grundläggande form av stöd som erbjuds på LSS-boenden för att hjälpa de boende med dagliga aktiviteter som de inte kan utföra själva på grund av sina funktionsnedsättningar. Detta stöd kan innefatta:

Hjälp med personlig hygien: Många boende behöver hjälp med att sköta sin personliga hygien såsom duschning, påklädning, tandborstning och andra hygienrelaterade uppgifter. Personalen på LSS-boenden är utbildade för att ge detta stöd på ett respektfullt och personligt sätt med hänsyn till varje individs önskemål och behov.
Stöd med måltider och matlagning: För de boende som inte själva kan laga mat erbjuds hjälp med måltidsförberedelser och servering. Detta kan inkludera att planera och laga näringsrika måltider samt stöd vid måltider för de som har svårigheter att äta på egen hand. På vissa LSS-boenden uppmuntras de boende att delta i matlagningen som en del av sin rehabilitering eller självständighetsutveckling med stöd från personalen.
Stöd med medicinhantering: Många boende har behov av hjälp med att hantera och ta sina mediciner. Personalen på LSS-boenden ansvarar för att säkerställa att mediciner tas på rätt tid och i rätt dos samt att dokumentera medicineringen och vara uppmärksamma på eventuella biverkningar eller förändringar i de boendes hälsotillstånd.
Stöd i dagliga rutiner och aktiviteter: Personalen på LSS-boenden hjälper de boende att strukturera och organisera sin vardag vilket kan innefatta hjälp med att upprätthålla dagliga rutiner, påminnelser om olika aktiviteter, och stöd vid planering av fritidsaktiviteter och sociala sammanhang.

Medicinsk tillsyn och hantering av hälsotillstånd

För många boende är medicinsk tillsyn en viktig del av det stöd som erbjuds på LSS-boenden. Detta stöd säkerställer att de boende får den vård och uppföljning de behöver för att hantera sina hälsotillstånd:

Personalen på LSS-boenden har ofta nära kontakt med vårdcentraler, läkare och specialister för att säkerställa att de boendes medicinska behov uppfylls. Detta kan inkludera regelbundna hälsokontroller, provtagningar, och uppföljning av kroniska sjukdomar eller specifika medicinska behov. Vid behov kan extra läkarbesök av läkare och andra vårdgivare arrangeras.

LSS-boenden är bemannade med personal som är utbildad i att hantera akuta medicinska situationer såsom epileptiska anfall, fallolyckor eller akuta psykiska episoder. Boendena är utrustade med nödvändiga förnödenheter för första hjälpen och har rutiner för att snabbt kunna kontakta sjukvård vid behov.

För boende som behöver rehabilitering efter exempelvis en skada eller sjukdom eller som behöver underhåll av sin fysiska funktionsförmåga kan LSS-boenden erbjuda stöd från fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Detta kan exempelvis innefatta träning för att förbättra rörelseförmåga, styrka och balans, eller anpassning av hemmet för att göra det mer tillgängligt.

Socialt stöd och gemenskapsaktiviteter

Socialt stöd är en annan viktig del av livet på LSS-boenden. Att bygga gemenskap och sociala relationer kan bidra till att förbättra de boendes välbefinnande och minska känslan av isolering. På LSS-boenden erbjuds olika typer av socialt stöd och aktiviteter:

Gruppaktiviteter och gemenskapsbyggande: LSS-boenden organiserar regelbundet gruppaktiviteter som syftar till att främja social interaktion och skapa en känsla av gemenskap bland de boende. Dessa aktiviteter kan inkludera gemensamma måltider, utflykter, filmvisningar, och andra fritidsaktiviteter.
Stöd för sociala kontakter: För att främja social delaktighet uppmuntras de boende att bygga och vårda sina sociala nätverk. Personalen kan ge stöd för att upprätthålla kontakt med familj och vänner, samt hjälpa till att organisera besök eller aktiviteter utanför boendet. De kan också ge stöd i att bygga nya relationer, till exempel genom att delta i föreningsverksamhet eller lokala samhällsaktiviteter. Vårdgivarna jobbar nära med de boende för att hitta en plan som passar varje enskild individ.
Samtalsstöd och psykosocialt stöd: Många boende på LSS-boenden har behov av samtalsstöd och psykosocialt stöd för att hantera livsutmaningar och förbättra sin psykiska hälsa. Personalen på LSS-boenden kan erbjuda samtalsstöd för att hjälpa de boende att uttrycka sina känslor och tankar, hantera stress och ångest, samt utveckla strategier för att hantera svåra situationer.

Anpassningar för att främja självständighet och delaktighet

LSS-boenden arbetar aktivt för att främja de boendes självständighet och delaktighet i sin vardag. Detta innebär att de boende uppmuntras att vara så självständiga som möjligt samtidigt som de får det stöd de behöver för att klara av sin vardag.

Personalen på LSS-boenden arbetar med de boende för att utveckla deras färdigheter och förmågor så att de kan bli mer självständiga i sin vardag. Detta kan inkludera träning i praktiska färdigheter som att laga mat, sköta personlig hygien, hantera pengar, eller använda kollektivtrafik.

För att främja självständighet och delaktighet anpassas ofta boendemiljön efter de boendes behov. Detta kan inkludera hjälpmedel för personer med rörelsehinder, specialanpassade kök och badrum, ljud- och ljusjusteringar för personer med sensoriska funktionsnedsättningar, och användning av teknologiska hjälpmedel för att underlätta vardagen.

LSS-boenden arbetar med att stödja de boende i att fatta egna beslut och ha inflytande över sin vardag. Detta kan innefatta att stödja de boende i att förstå sina valmöjligheter, delta i planeringen av sina insatser och uttrycka sina önskemål och behov. Personalen hjälper de boende att förstå konsekvenserna av olika beslut och att ta ansvar för sina val.

Rättigheter och delaktighet för boende på LSS-boenden

Boende på LSS-boenden har omfattande rättigheter enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Dessa rättigheter är utformade för att säkerställa att personer med funktionsnedsättningar får ett liv med samma möjligheter som andra och kan leva så självständigt och aktivt som möjligt. En viktig del av LSS är att säkerställa självbestämmande, inflytande och delaktighet för de boende. Detta innebär att de boende har rätt att påverka beslut som rör deras eget liv och vardag på boendet.

Här är några av de viktigaste rättigheterna och former av delaktighet som gäller för boende på LSS-boenden.

Rätt till självbestämmande och inflytande

En av de mest grundläggande rättigheterna för personer som bor på LSS-boenden är rätten till självbestämmande. Detta innebär att varje individ har rätt att fatta egna beslut om sitt liv och sin vardag i den utsträckning som deras funktionsnedsättning tillåter. Syftet med ett LSS-boende är trots allt att göra boendet så nära som möjligt att bo i ett egen bostad, men med hjälp och assistans när man än behöver det.

Självbestämmande omfattar rätten att påverka allt från dagliga aktiviteter och rutiner till mer långsiktiga beslut om boendet och vården.

Inflytande över den egna vardagen: De boende ska ha möjlighet att själva bestämma hur de vill leva sina liv, inklusive vilka aktiviteter de vill delta i, hur de vill ha sin dag strukturerad, och hur de vill inreda sina rum eller lägenheter. Detta kan innefatta val av måltider, fritidsaktiviteter, och sociala kontakter.
Deltagande i planering av stödinsatser: De boende har rätt att vara delaktiga i planeringen av sina egna stödinsatser och den vård de får. Detta innebär att de ska kunna delta i möten där deras individuella vård- och omsorgsplaner diskuteras och att de ska kunna uttrycka sina åsikter och önskemål om vilken typ av stöd de behöver.

Rätt till integritet och respekt för privatlivet

De boende på LSS-boenden har rätt till personlig integritet och respekt för sitt privatliv. Detta innebär att personalen måste respektera de boendes rätt till privatliv och att alla insatser ska utföras på ett sätt som värnar om deras värdighet och integritet.

Respekt för personliga gränser: Personalen ska respektera de boendes personliga gränser och integritet. Det betyder att de ska knacka på och vänta på att bli inbjudna innan de går in i de boendes privata rum eller lägenhet och att de ska hantera alla privata och känsliga uppgifter konfidentiellt.
Skydd av personuppgifter: Alla uppgifter om de boendes hälsa, omsorgsbehov och personliga angelägenheter ska hanteras med sekretess. Personalen måste säkerställa att dessa uppgifter inte delas utan den boendes samtycke eller på annat sätt bryter mot sekretessreglerna.

Rätt till god vård och omsorg

Boende på LSS-boenden har rätt till vård och omsorg som är av god kvalitet och som är anpassad efter deras individuella behov. Vården och omsorgen ska utföras av kvalificerad personal och i enlighet med den enskildes önskemål och behov.

Individanpassad vård och omsorg: Varje boende ska få ett stöd som är anpassat efter deras specifika behov och önskemål. Detta innebär att vården och omsorgen ska planeras och genomföras med hänsyn till den boendes individuella situation, funktionsnedsättning och preferenser.
Rätt till trygghet och säkerhet: De boende har rätt att bo i en miljö som är säker och som är anpassad för att minimera risken för olyckor och skador. Personal ska finnas tillgänglig för att ge nödvändigt stöd och säkerställa att alla boende känner sig trygga.

Rätt till delaktighet i samhällslivet

De boende på LSS-boenden har rätt att delta i samhällslivet på lika villkor som andra. Detta är en viktig punkt inom LSS för att säkerställa att individer inte hamnar utanför i samhället. Detta innebär att de ska ges möjlighet att engagera sig i aktiviteter utanför boendet, såsom arbete, utbildning, fritidsaktiviteter och socialt umgänge.

Stöd för att delta i samhället: Personalen på LSS-boenden ska stödja de boende i att upprätthålla och utveckla sina sociala kontakter och nätverk utanför boendet. Detta kan inkludera hjälp med att delta i föreningsliv, kulturella aktiviteter, sport, eller att besöka familj och vänner.
Anpassning av aktiviteter och stöd för delaktighet: För att underlätta delaktighet i samhällslivet kan personalen hjälpa till att anpassa aktiviteter efter de boendes behov och förutsättningar, exempelvis genom att ordna transport eller stöd vid aktiviteter.

Delaktighet i dagliga aktiviteter och beslut

En annan viktig aspekt av livet på LSS-boenden är att de boende uppmuntras att vara aktiva deltagare i sin vardag och fatta beslut om sina egna liv. Detta kan ske genom:

Medverkan i planering och genomförande av aktiviteter: De boende ska ha möjlighet att vara med och planera och genomföra aktiviteter som de tycker om, både inom och utanför boendet. Detta kan omfatta allt från att planera gemensamma måltider och fritidsaktiviteter till att välja vilka sociala evenemang de vill delta i.
Valfrihet i dagliga rutiner: De boende ska ha inflytande över sina egna dagliga rutiner, inklusive val av aktiviteter, tider för måltider och vila, och vilka kläder de vill ha på sig. Personalen ska stödja de boende i att göra egna val och att ta ansvar för sina beslut.

Deltagande i vård- och omsorgsplanering

De boende på LSS-boenden ska ha möjlighet att delta i planeringen av sin egen vård och omsorg. Detta innebär att de ska vara involverade i att skapa och justera sina individuella planer och att de ska kunna uttrycka sina behov och önskemål.

Individuella vårdplaner: Varje boende ska ha en individuell vårdplan som är anpassad efter deras specifika behov och önskemål. Denna plan ska regelbundet uppdateras och justeras baserat på den boendes hälsa och förändrade behov. De boende ska vara delaktiga i denna process och ha möjlighet att påverka de beslut som fattas om deras vård.
Regelbundna möten och dialog med personal: För att säkerställa att de boende är delaktiga i sin vård och omsorg ska regelbundna möten hållas mellan de boende, deras närstående och personalen. Dessa möten ger möjlighet för de boende att ge feedback, diskutera sina behov och önskemål, och vara med och fatta beslut om sin framtid.

Stöd för att uttrycka åsikter och göra val

Sist men int minst, för att säkerställa att de boende kan uttrycka sina åsikter och göra val som påverkar deras liv på LSS-boendet ska personalen erbjuda olika former av stöd:

Kommunikationsstöd: För personer som har svårigheter att kommunicera verbalt eller har andra kommunikationshinder kan personalen erbjuda alternativa kommunikationssätt, såsom bildstöd, teckenspråk, eller talhjälpmedel. Detta hjälper de boende att göra sina röster hörda och att vara aktiva deltagare i sin vardag.
Stöd i beslutsfattande: Personalen kan också ge stöd i att förstå och överväga olika alternativ och konsekvenser av beslut. De kan hjälpa de boende att väga fördelar och nackdelar, ställa frågor och uttrycka sina åsikter på ett tydligt sätt.