Vilket stöd kan man få i LSS-boende?

LSS har som mål att skapa jämlika förutsättningar för människor med särskilda behov där självbestämmande, delaktighet och livskvalitet står i fokus. En av de mest centrala insatserna inom LSS är bostad med särskild service (BmSS) som är boenden för personer som behöver stöd i sin vardag.

Inom LSS finns det ett antal olika typer av bostäder med särskild service som alla är utformade på lite olika sätt och erbjuder olika nivåer av stöd beroende på varje individs behov.

LSS-boenden är särskilt utformade för att ge trygghet, struktur och stöd samtidigt som den boende har möjlighet att vara delaktig i beslut som rör deras liv. LSS-boenden ska erbjuda miljö där individen kan känna sig hemma, utvecklas som individ och få det stöd man behöver för att hantera vardagen.

I denna artikel kommer vi att gå igenom vilket stöd man kan få i ett LSS-boende och hur stödet man kan få varierar beroende på typen av LSS-boende man bor i.

Vad är ett LSS-boende?

Ett LSS-boende är en bostad anpassad för personer med omfattande funktionsnedsättningar som behöver stöd och service i sin vardag. Dessa boenden finns för att skapa trygghet, stabilitet och förutsättningar för ett självständigt liv på individens egna villkor. Det är inte bara en fysisk plats att bo på utan även en miljö där den boende kan utvecklas, känna tillhörighet och få sina behov mötta på ett respektfullt och professionellt sätt.

LSS-boenden kan se olika ut beroende på individens behov. De två vanligaste formerna är:

Gruppbostad

Gruppbostäder är utformade för personer med omfattande stödbehov som behöver tillgång till personal dygnet runt. Boendet består av ett mindre antal fullt utrustade lägenheter i samma byggnad med gemensamma utrymmen för socialt umgänge och måltider. Här ges stöd i allt från vardagliga aktiviteter till personlig omsorg, alltid anpassat efter individens unika behov. Eftersom att personal alltid finns på plats på en gruppbostad är denna typ av LSS-bostad avsedd för individer som behöver omfattande stöd i sin vardag.

Servicebostad

En servicebostad är en mer självständig boendeform där personen har en egen lägenhet men har tillgång till personalstöd vid behov. Det finns en gemensamhetslokal i närområdet och personalen finns tillgänglig i närområdet under vissa tider för att ge stöd och hjälp i vardagen. Denna form av boende passar personer som klarar en del av vardagen på egen hand men fortfarande behöver viss hjälp och trygghet.

Det finns även andra särskilda boendeformer enligt LSS som är utformade för att möta andra behov som kallas annan särskilt anpassad bostad. Gemensamt för alla är att de är individuellt anpassade och bygger på den boendes rätt till självbestämmande.

Vem har rätt till ett LSS-boende?

För att få bo i ett LSS-boende krävs att personen tillhör någon av de tre målgrupper som definieras i lagen:

Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personer med betydande och varaktiga intellektuella funktionsnedsättningar som uppstått i vuxen ålder.
Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som orsakar stora svårigheter i det dagliga livet och därmed kräver omfattande stöd.

Kommunen ansvarar för att bedöma behovet och fatta beslut om insatser enligt LSS. Det innebär att ansökan om ett LSS-boende måste gå via kommunens handläggare som gör en utredning baserad på individens situation och behov.

LSS-boenden har flera syften som tillsammans stärker individens livskvalitet. Boendet ska inte bara tillgodose de grundläggande behoven utan även bidra till att skapa en meningsfull vardag där individen känner sig delaktig och inkluderad. En viktig aspekt är att stöd och service ska vara utformade så att den boende får leva så självständigt som möjligt med hänsyn till sina egna önskemål och förutsättningar.

Genom att erbjuda en stabil och trygg miljö med stöd från kompetent personal skapas förutsättningar för individens personliga utveckling. Ett LSS-boende kan också vara en avlastning för anhöriga vilket ofta innebär att hela familjen får en bättre livssituation.

Individanpassat stöd i olika typer av LSS-bostäder

Stödet som ges enligt LSS är alltid tänkt att vara individanpassat vilket innebär att det utformas efter varje persons unika behov, förutsättningar och önskemål. Hur detta stöd ser ut kan dock variera beroende på vilken typ av LSS-bostad man bor i eftersom boendets utformning och personalens närvaro spelar en viktig roll och samtidigt går hand i hand med typen av stöd som individen behöver.

Med detta sagt är svaret på frågan ”Vilket stöd kan man få i LSS-boende?” det stöd man behöver.

För personer som bor i servicebostad finns det ingen personal på plats dygnet runt som det gör i en gruppbostad. Däremot har individer i en sådan boendeform fortfarande rätt till insatser och stöd som kommunen ansvarar för att tillhandahålla. Det kan bland annat handla om att få hjälp med städning, matlagning eller medicinering vid schemalagda tillfällen. Detta stöd planeras och anpassas noggrant för att möta individens behov vilket kan innebära att olika resurser kopplas in vid behov, som exempelvis en kontaktperson eller hemtjänst.

I en gruppbostad är stödet däremot direkt integrerat i boendet med personal som finns till hands dygnet runt. Gruppbostäder är särskilt anpassade för individer med mer omfattande stödbehov vilket innebär att det finns en högre grad av trygghet och tillgänglighet. Här är utgångspunkten att de boende ska kunna få hjälp med allt från personlig omvårdnad till socialt stöd och praktisk hjälp i vardagen.

Trots skillnaderna mellan olika boendeformer är en gemensam nämnare att stödet alltid ska vara flexibelt och kunna anpassas över tid. Behov kan förändras insatserna kan därför utvärderas och justeras så att de alltid speglar individens aktuella situation. I regel går stödet och boendeformen hand i hand vilket är varför det finns olika typer av LSS-bostäder utifrån graden av stöd som individen behöver. Däremot säger LSS att man som individ ska få det stöd som man behöver för att leva ett värdig och självständigt liv med god livskvalitet och detta gäller oavsett vilken boendeform man har.

Om behoven däremot ökar över tid och man bor i en LSS-bostad med mindre grad av stöd såsom servicebostad kan det bli aktuellt med en flytt till en gruppbostad för att säkerställa att man kan få det stöd man behöver i sin vardag.

Individuellt anpassat stöd i LSS-boende

Ett av de viktigaste kännetecknen för ett LSS-boende är att stödet alltid är individuellt anpassat. Varje person som bor i ett LSS-boende har unika behov, förutsättningar och önskemål. Därför bygger all stödverksamhet på en noggrann planering som sätter individen i centrum. Målet är att skapa en vardag som är trygg, meningsfull och fylld av möjligheter för utveckling.

Individuell planering och genomförandeplan

För att säkerställa att stödet är rätt utformat kan en genomförandeplan skapas i samråd med den boende och eventuellt deras anhöriga. Denna plan är ett levande dokument som beskriver hur insatserna ska genomföras för att möta personens specifika behov och mål. Den kan innehålla allt från praktiska rutiner till mål för självständighet, sociala kontakter eller fritidsaktiviteter.

En genomförandeplan säkerställer att den boende är delaktig i beslut om sin egen vardag vilket är en viktig del av LSS-lagens intention om självbestämmande. Planen uppdateras regelbundet för att anpassas till förändringar i individens livssituation eller behov.

Grundläggande omsorg

Ett LSS-boende ska erbjuda stöd i alla delar av vardagen där individen behöver hjälp. Detta inkluderar:

Personlig hygien: Hjälp med att duscha, borsta tänderna, klä på sig eller andra hygienrutiner som individen inte klarar själv.
Måltider: Stöd med matlagning, planering av måltider och vid behov hjälp med att äta. För vissa kan detta innebära att personalen lagar all mat medan andra får hjälp att träna upp sin förmåga att laga enklare rätter själva.
Hälsoinsatser: Hjälp med medicinering, kontakt med vården och uppföljning av hälsotillstånd. Personalen arbetar ofta i nära samarbete med sjukvården för att säkerställa att den boende får rätt stöd och behandling.

Socialt stöd och delaktighet

Ett viktigt mål i LSS-boenden är att stärka den boendes sociala kontakter och främja ett aktivt deltagande i samhället. Hur detta stöd ser ut varierar dock beroende på vilken typ av LSS-bostad man bor i eftersom förutsättningarna skiljer sig åt mellan till exempel gruppbostäder och annan särskilt anpassad bostad.

Sociala aktiviteter: I gruppbostäder där flera personer bor nära varandra och delar gemensamma utrymmen kan det finnas aktiviteter som temakvällar, gemensamma måltider, spelkvällar eller utflykter. Dessa aktiviteter är till för att skapa gemenskap och ge de boende möjlighet att interagera med varandra i en trygg och välkomnande miljö. För personer som bor i en annan särskilt anpassad bostad där man har en egen lägenhet och ingen gemensamhetslokal kan stödet istället handla om att möjliggöra deltagande i aktiviteter utanför hemmet, exempelvis i föreningsliv eller kulturella evenemang.
Fritidsintressen: Oavsett boendeform kan personal ge stöd med att planera och genomföra aktiviteter som individen är intresserad av såsom att delta i idrott, musik, konst eller andra fritidsaktiviteter. I gruppbostäder kan detta innebära gemensamma initiativ, medan det i bostäder med särskild service snarare handlar om individuellt stöd för att komma iväg till och delta i aktiviteter.
Upprätthållande av relationer: För alla som bor i LSS-bostäder är det viktigt att kunna hålla kontakt med familj och vänner. Här kan personalen erbjuda stöd med praktiska arrangemang som att ordna transport, använda digitala verktyg för kommunikation eller planera och genomföra besök. I en gruppbostad kan detta ofta ske i anslutning till den boendes egen lägenhet medan det i en bostad med särskild service ofta kräver en mer direkt insats utifrån individens förutsättningar och livssituation.

Stöd för självständighet

Att stödja individens självständighet är ett centralt mål i alla LSS-boenden men hur detta ser ut anpassas både efter individens behov och boendets struktur.

Vardagsrutiner: För personer som bor i gruppbostäder innebär stödet ofta daglig hjälp och träning i att hantera sysslor som städning, tvättning eller matlagning. I en servicebostad där den boende har en högre grad av självständighet kan stödet istället ges vid specifika tillfällen, exempelvis genom att personal hjälper till med planering eller ger vägledning kring rutiner.
Ekonomisk självständighet: Stöd med att hantera ekonomi kan inkludera allt från att betala räkningar och göra inköp till att skapa en budget. I gruppbostäder sker detta ofta i samarbete med personal på plats medan det i en bostad med särskild service kan ske exempelvis genom schemalagda möten eller telefonstöd.

Oavsett boendeform är stödet alltid individanpassat och utgår från den boendes önskemål och behov. Målet är att skapa en vardag där individen känner sig trygg, delaktig och hörd.

I en gruppbostad sker denna anpassning ofta i nära samverkan med personal som är på plats dygnet runt vilket möjliggör snabb justering av insatser utifrån förändrade behov. För den som bor i en bostad med särskild service kan det krävas mer planering och samordning eftersom stödet ges vid bestämda tider eller genom insatser från olika aktörer. Beroende på typen av stöd som behövs och dess omfattning kan det även innebära att man får ansöka om ytterligare insatser enligt LSS.

Individuellt anpassat stöd i LSS-boenden handlar om att balansera trygghet och frihet. I gruppbostäder säkerställs tryggheten genom att personal alltid finns nära till hands vilket skapar en stabil grund för individens utveckling. I bostäder med särskild service ligger fokus mer på att skapa en struktur där individen kan leva så självständigt som möjligt med det stöd som behövs för att vardagen ska fungera.

Genom att anpassa stödet efter individens behov och boendeform kan LSS-insatser bidra till en högre livskvalitet och känsla av självbestämmande samtidigt som trygghet och delaktighet bibehålls.

Personalens roll i LSS-boenden

Personalen spelar naturligtvis en viktig roll när det kommer till stödet och insatser som individerna får utöver bostaden i sig. Upplägget skiljer sig också mycket då personalen i en gruppbostad finns på plats dygnet runt medan de för servicebostäder ofta finns i närheten men inte under samma tak.

Med rätt kompetens och ett lyhört bemötande kan personalen göra stor skillnad för de boendes livskvalitet och självständighet. Här handlar det om att balansera praktiskt stöd med ett starkt fokus på individens självbestämmande och delaktighet.

Eftersom att individer som bor i en gruppbostad har så omfattande stöd att personalen behöver vara i byggnaden dygnet runt ska fokuserar vi på denna boendeform nedan, även om vissa av dessa principer även kan gälla för andra typer av LSS-bostäder.

Kompetens och utbildning

Personalen på en gruppbostad består ofta av stödassistenter, stödpedagoger och andra yrkesgrupper med särskild utbildning för att arbeta med personer med funktionsnedsättningar. Deras kompetens omfattar områden som:

Omsorg och omvårdnad: Förståelse för hur man ger personlig omsorg på ett respektfullt och individanpassat sätt.
Kommunikation: Kunskap om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), exempelvis tecken som stöd eller bildstöd, för att underlätta samspel med individer som har svårt att uttrycka sig verbalt.
Bemötande: Träning i att möta människor med olika behov och förutsättningar, med ett fokus på empati och respekt.
Hälso- och sjukvård: Grundläggande kunskaper om medicinhantering, första hjälpen och att känna igen tecken på förändringar i hälsotillstånd.

Fortbildning och handledning är också vanliga inslag i arbetet för att säkerställa att personalen är uppdaterad om ny forskning, lagstiftning och metoder som kan förbättra stödet för de boende.

Skapa en trygg miljö

Trygghet är en viktig förutsättning för trivsel och utveckling. Personalen bidrar till detta genom att bygga relationer som präglas av förtroende och respekt. Detta innefattar inte minst att lyssna på och ta hänsyn till de boendes behov, önskemål och gränser. Det inkluderar också att vara närvarande och tillgänglig, särskilt vid situationer som kan upplevas som utmanande eller stressande för den boende.

Slutligen betyder det att man behöver arbeta för att minimera konflikter och skapa ett positivt klimat i boendet.

Genom att vara konsekventa och tillgängliga skapar personalen stabilitet i vardagen vilket är särskilt viktigt för personer som kan uppleva oro eller osäkerhet i förändrade situationer.

Främja självständighet och utveckling

En viktig del av personalens arbete är att stötta den boende i att bli så självständig som möjligt. Detta kan innebära att:

Hjälpa till med praktiska moment som att laga mat eller hantera personlig hygien samtidigt som individen uppmuntras att delta så mycket som möjligt själv.
Ge stöd i att planera och utföra vardagsaktiviteter som att handla, sköta tvätten eller strukturera dagen.
Uppmuntra individen att ta egna initiativ och fatta beslut, även om det innebär att de ibland får prova sig fram och lära sig av erfarenheter.

Stödet anpassas alltid efter individens förmåga och personalen arbetar ofta i små steg för att stärka självförtroendet och känslan av att klara saker på egen hand.

Socialt stöd och delaktighet

Att känna sig delaktig i sitt hem och sitt liv är viktigt för välmåendet. Personalen spelar en aktiv roll i att bland annat skapa möjligheter för sociala kontakter, både inom boendet och i det omgivande samhället, anordna aktiviteter och gemensamma stunder som uppmuntrar samspel och gemenskap.

Det kan även inkludera att stötta den boende i att upprätthålla viktiga relationer, exempelvis med familj eller vänner, genom att hjälpa till med praktiska arrangemang som transporter eller teknisk kommunikation. Personalen kan därmed ofta fungera som en bro mellan den boende och samhället genom att exempelvis hjälpa till med kontakter med myndigheter, fritidsaktiviteter eller deltagande i föreningsliv.

Respekt och lyhördhet

En av de mest grundläggande principerna för personalen är att alltid möta den boende med respekt och lyhördhet. Detta innebär att:

Agera utifrån den boendes rätt till självbestämmande, även när det handlar om små vardagsval som vad de vill äta eller hur de vill tillbringa sin dag.
Visa förståelse för individens bakgrund, kultur och personlighet.
Hantera konflikter eller utmanande situationer med tålamod och professionalism, utan att äventyra relationen eller den boendes integritet.

Teamarbete och samverkan

Arbetet på ett LSS-boende är ofta ett lagarbete där personalen samarbetar för att ge det bästa möjliga stödet. Samverkan sker även med andra yrkesgrupper och aktörer som exempelvis:

Sjuksköterskor och läkare för medicinsk uppföljning.
Anhöriga för att skapa en helhetsbild av den boendes behov och önskemål.
Kommunens handläggare för att säkerställa att insatserna följer LSS-lagens intentioner.

Genom att ha en gemensam förståelse för målen och metoderna kan teamet skapa en trygg och effektiv verksamhet som verkligen gör skillnad.